Sysselsättningsfrämjande organisationer och organisationer för arbetslösa: Mål och resurser

Eftersträvad ändring genom verksamheten och målgrupper

Målen för verksamheten vid de understödsobjekt som finansierades med STEA-understöd till sysselsättningsfrämjande organisationer år 2022 var bland annat följande:

• minska ojämlikheten, stärka målgruppens sociala identitet, öka gemenskapen och delaktigheten
• minska problem med psykisk hälsa och missbrukproblem, minska antalet återfall
• främja tillträde till studier eller sysselsättning genom att skapa stigar för att möjliggöra dessa
• stöda vid skapandet av vardagsrutiner samt minska skapa vardagsrutiner stödjande samt minska spänning i sociala sammanhang
• att utveckla digitala färdigheter

Målen för verksamheten vid de understödsobjekt som finansierades med STEA-understöd till organisationer för arbetslösa år 2022 var bland annat följande:

• främjande av fysisk, psykisk och social välfärd samt hälsa
• främjande av målgruppens delaktighet genom att erbjuda olika aktiviteter
• främjande av målgruppens egen aktivitet och en hälsosam livsstil
• främjande av målgruppens förutsättningar för sysselsättning genom att erbjuda undervisning i digitala färdigheter och annat utbildningsinnehåll som är väsentligt med tanke på sysselsättning
• främjande av organisationernas förmåga att stödja välbefinnandet hos målgruppen samt stärka organisationernas samarbete med aktörer inom den offentliga sektorn för att göra målgruppens servicestigar smidigare

I organisationer för arbetslösa planerades verksamheten huvudsakligen riktas till följande målgrupper:

• arbetslösa samt långtidsarbetslösa
• permitterade
• personer utanför arbetslivet
• pensionärer/personer som pensionerats som arbetslösa samt övriga pensionärsgrupper

I sysselsättningsfrämjande organisationer var faktorer som definierade verksamhetens målgrupper förutom de ovan nämnda olika slags utmaningar i livshanteringen som leder till utslagning, partiell arbetsförmåga, moderskap, invandrarbakgrund, symtom på grund av inomhusluft, funktionsnedsättning, problem med den psykiska hälsan eller missbruksproblem.

Verksamhetens resurser

Som verksamhetens resurser vid utvärdering beaktas understödens eurobelopp, antalet understödsobjekt, antalet frivilliga som deltagit i verksamheten och samarbetsparterna.

Understödsbelopp och understödsobjekt

Frivilligverksamhet

De frivilliga fungerade i bland annat följande uppgifter inom organisationerna:

• som producenter av kommunikation och olika slags material
• i samband med planering, utveckling och ledning av verksamhet och evenemang
• som café- och köksarbetare
• som distributörer av spar -/överskottsmat
• som handledare i användningen av olika slags apparater
• i rådgivnings-, tolk- och handledningstjänster
• i reparations- och talkoarbete
• som kamratstödspersoner
• som förverkligare av penninginsamlingar
• som anställda vid mötesplatser i olika uppgifter
• som handledare för nya frivilliga

Samarbetsparter

I resultatrapporten var det möjligt att ange högst tio samarbetspartner per understödsobjekt. I rapporten ombads uppge endast de samarbetspartner som är viktigast med tanke på understödsobjektets verksamhet.

Samarbetet med olika aktörer var mångsidigt. De vanligaste psamarbetsparterna var kommuner och andra organisationer. I partnerskapen betonades dessutom sjukvårdsdistrikten, församlingar och sysselsättningstjänster.

Största delen av samarbetet gick ut på hänvisning av kunder och handledning till tjänster, utbyte av expertis, nätverkande, kommunikation, planering och förverkligande av evenemang, produktion av innehåll som föreläsningar, infotillfällen, idrotts- och kulturgrupper samt evenemang för erfarenhetsexperter.

Resultatöversikten består av fem olika delar.

Fortsätt till nästa del (Sysselsättningsfrämjande organisationer och organisationer för arbetslösa – Nådda målgrupper)

Gå tillbaka (Sysselsättningsfrämjande organisationer och organisationer för arbetslösa)