Resultatöversikt 2022
Semesterorganisationer
Semesterorganisationer: Verksamhet och produkter
Sociala semestrar ordnades både som s.k. allmänna semestrar och som samarbetssemestrar riktade till mer begränsade målgrupper. I semesterorganisationernas verksamhetsformer betonades gruppverksamhet samt rådgivning och individuellt stöd. Semestrar ordnades för familjer och grupper med särskilda behov som valts på sociala eller hälsomässiga grunder, i barnens semesterorganisationer på samma grunder för barn.
Semestrarna varade i regel i genomsnitt 2–6 dagar och ordnades på semesterorter på olika håll i Finland. På semestrarna ordnades ett mångsidigt program som varierade beroende på semesterns tema och målgruppernas behov. Familjemedlemmarna hade ofta också barnpassningshjälp för att föräldrarna skulle ha möjlighet att delta i verksamhet som riktade sig till dem. Semesterplatsens handledare ansvarade för programmet. I en del av semestrarna deltog också frivilliga i anordnandet av verksamheten.
Vanligen betalade deltagarna en självriskandel för semestern. Enligt resultatrapporterna har betalningssvårigheter blivit vanligare i och med att den allmänna kostnadsnivån har stigit, vilket har höjt tröskeln för deltagande i verksamheten. Semesterorganisationerna samarbetar med den offentliga sektorn och församlingarna, och en del av deltagarna i den sociala semesterverksamheten har fått understöd för att betala självriskandelen av socialväsendet eller diakoniarbetet.
Även om största delen av den verksamhet som ordnades med STEA-understöd i organisationsklassen var inriktad på social semester, grundade sig verksamheten i ett understödsobjekt på välbefinnandeverksamhet och i ett annat i huvudsak på individuellt stöd från frivilliga per telefon, på webben och vid möten ansikte mot ansikte. Det fanns också skillnader i det praktiska genomförandet av den egentliga semesterverksamheten. I en del av understödsobjekten hade till exempel frivilliga en betydande roll i genomförandet av verksamheten, men i en del understödsobjekt deltog frivilliga inte alls i verksamheten. Organisationernas närmare verksamhetsformer och målgrupper avgjorde hur väl frivilligverksamheten lämpade sig för varje understödsobjekt. Det fanns också skillnader mellan organisationerna när det gäller användningen av säsongsarbetare.
Fördelning av verksamheter och produkter
Antal verksamheter och produkter
Antal sammankomster
Fördelning av sammankomster
Hur har verksamheten stött uppnåendet av resultat
I största delen av semesterorganisationernas understödsobjekt stödde verksamheten uppnåendet av de planerade resultaten väl eller i tillräcklig utsträckning.
I barns och familjers semesterverksamhet låg tyngdpunkten på att skapa vänskapsförhållanden, erbjuda kamratstöd och stärka familjedynamiken. I programmen för semesterverksamhet för vuxna betonades förutom vänskap och kamratrelationer också metoder för att hantera vardagen samt fysiskt och psykiskt välbefinnande.
Som faktorer som främjat verksamhetens resultat nämndes bland annat den stora betydelsen av motiverade arbetstagare och frivilligaktörer samt att de införlivat verksamhetens mål. Enligt resultatrapporterna har både arbetstagarnas och frivilligaktörernas kompetenskrav ökat under de senaste åren, vilket organisationerna har svarat på genom satsningar på utbildning.
Ett fungerande och nära samarbete med samarbetsparterna bidrog också till verksamhetens resultat. Med tanke på uppnåendet av resultaten var det viktigt att verksamheten nådde rätt målgrupper och ett tillräckligt antal deltagare. Samarbetet lyftes också fram när det gäller att stärka arbetstagarnas och de frivilligas kompetens och utbyta expertkompetens. Till exempel i en del av verksamheten nåddes frivilligaktörerna till verksamheten uttryckligen via samarbetsparter.
I rapporterna nämndes bland annat följande faktorer som varit hinder för uppnåendet av verksamhetens resultat:
- år 2022 fanns det fler utmaningar i anslutning till deltagarnas hälsa och välbefinnande än i genomsnitt. I bakgrunden ansågs till exempel konsekvenserna av coronaviruspandemin och de ekonomiska svårigheter som den höjda kostnadsnivån medför.
- det ökade antalet utmaningar i fråga om hälsa och välbefinnande kan också kräva att det stöd som erbjuds i verksamheten måste stärkas. I verksamheten hade man observerat till exempel ökad oro bland barn och unga.
- till exempel förändrade arbets- eller livssituationer och insjuknanden kunde leda till oförutsedd frånvaro, som man genom vikariearrangemang svarade på
- omsättningen av samarbetsparteras anställda. De nya arbetstagarna hade inte nödvändigtvis kännedom om verksamheten eller tid att sätta sig in i verksamheten.
Semesterorganisationer för barn, verksamhet som finansierades med allmänt understöd
Av barnens semesterorganisationer fick en organisation allmänt understöd år 2022. Funktioner som finansierades med det allmänna understödet var bland annat rekrytering och utbildning av frivilliga och säsongsarbetare, kommunikation och marknadsföring av semesterverksamhet, handledning av lokalföreningar och stödverksamhet för samordning.
STEAs bedömning: Har verksamheten främjat uppnåendet av de eftersträvade resultaten
Resultatöversikten består av fem olika delar.
Gå tillbaka (Semesterorganisationer – Nådda Målgrupper)
Innehållet handlar om: