Resultatöversikt 2022
Semesterorganisationer
Semesterorganisationer: Mål och resurser
Innehåll
Eftersträvad ändring genom verksamheten och målgrupper
De huvudsakliga målen för verksamheten vid de understödsobjekt som finansierades med STEA-understöd till semesterorganisationer och barnens semesterorganisationer år 2022 var:
- att stärka vardagsorken för utsatta barn, unga och barnfamiljer
- stöd till mindre bemedlade och dem som lever i en utmanande livssituation samt förbättring av det psykiska och fysiska välbefinnandet och resurserna att orka med vardagen
Avsikten var att verksamheten i huvudsak skulle riktas till följande målgrupper:
- barn och barnfamiljer
- närståendevårdare
- specialgrupper, såsom patient-, sjuk- och funktionsnedsättningsgrupper
- äldre
- familjer och företagare på landsbygden
Deltagarna väljs ut med hjälp av ett kundval. Vid valet av klienter beaktas sociala, hälsomässiga eller ekonomiska faktorer som påvisar stödbehovet. Semesterorganisationerna (med undantag för barnens semesterorganisationer) har ett gemensamt system för semesteransökningar (LOTU).
Målgrupperna för barnens semesterverksamhet var barn, unga och deras familjer. Familjer med låga inkomster framhävs i målgrupperna.
Verksamhetens resurser
Som verksamhetens resurser vid utvärdering beaktas understödens eurobelopp, antalet understödsobjekt, antalet frivilliga som deltagit i verksamheten och samarbetsparterna.
Till helheten hörde 17 understödsobjekt, vars sammalagt understödsbelopp år 2022 var cirka 14 miljoner euro.
Understödsbelopp och understödsobjekt
Frivilligverksamhet
Sammanlagt 698 frivilliga deltog i semesterorganisationernas verksamhet år 2022 (årsredovisningar 2022).
I cirka hälften av understödsobjekten deltog frivilliga i verksamheten. I barnens semesterorganisationer deltog frivilliga i fyra av tio understödsobjekt. I andra semesterorganisationer deltog frivilliga i fem understödsobjekts verksamhet.
I en del av understödsobjekten hade de frivilliga en betydande roll. Till exempel verksamheten i Landsbygdens stödpersonsnätverk baserade sig på frivilliga stödpersoner och samordnad utbildning. I många organisationer ordnade både organisationens egna och samarbetsparternas frivilliga verksamhet för dem som deltog i semestrarna och fungerade bland annat som lägerledare.
Frivilliga deltog också i planeringen och genomförandet av programmet på semesterlägren. Dessutom fungerar de som lägerledare. På en del läger hade man fastställt en målnivå för antalet frivilliga och övriga handledare. Organisationernas samarbete var viktigt också vid rekryteringen av frivilliga.
De frivilliga eller kamratstödspersonerna hade utbildats antingen av semesterorganisationens själv eller organisationens samarbetspart. En stor del av de frivilliga som deltog var mycket engagerade i verksamheten och många av dem deltog i två eller flera lägerhelheter.
Samarbetsparter
I resultatrapporten var det möjligt att ange högst tio samarbetspartner per understödsobjekt. I rapporten ombads uppge endast de samarbetspartner som är viktigast med tanke på understödsobjektets verksamhet.
Semesterorganisationernas viktigaste samarbetsparter var andra organisationer (54%), kommuner (13%) och s.k. övriga aktörer (32%). Samarbetspartera inom den offentliga sektorn var vanligen kommuner och enheter inom kommunerna eller statsförvaltningen. Den mest betydande samarbetsformen var kommunikationssamarbete (28%), hänvisning av kunder (25%) samt annat övrigt utbyte av expertis (23%).
I verksamheten inom nätverket av landsbygdens stödpersoner som baserar sig på frivilligverksamhet, fanns ett omfattande samarbetsnätverk. Verksamheten riktade sig till företagare på landsbydgen, till barnfamiljer och unga.
Samarbete fokuserade på nätverksbildning och utvecklingsarbete. Kommunikationssamarbetet och det övriga samarbetet med aktörer som arbetar med barn och familjer bidrog till att nå målgruppen, vilket syntes särskilt i kontakten med personer med invandrarbakgrund. Samarbetsparterna ansvarade för egen del för marknadsföring av semestrarna och för genomförandet att semesterprogrammet.
Samarbetet mellan semesterorganisationerna var betydande. Båda grupperna av semesterorganisationer har till exempel gemensamma webbplatser.
Resultatöversikten består av fem olika delar.
Fortsätt till nästa del (Semesterorganisationer – Nådda målgrupper)
Gå tillbaka (Semesterorganisationer)
Innehållet handlar om: