Rusmedel- och beroendeorganisationer: STEAs utvärdering av resultat och centrala observationer
Innehåll
Enligt resultatrapporterna har rusmedel- och beroendeorganisationer främjat välmåendet av personer i utmanande livssituation och som lider av rusmedel och beroendeproblem, speciellt inom verksamheten med låg tröskel samt med hjälp av gruppformat och individuellt stöd.
De nådda resultat i målgruppern:
- minskade ensamhet
- förbättring av hälsan, självkänslan och känslan av att bli hörd
- förbättring av sociala färdigheter
- förbättring av vardagshanteringen (vardagsrytm, boende)
- förbättring av hälosam livstil (näring och motion)
- minskad användning av berusmedel
Dessutom de frivilliga som deltog i verksamheten upplevde att deras resurser och upplevelser av deras egna färdigheter förstärktes i och med verksamheten.
Verksamheten i rusmedel- och beroendeorganisationer har främjat målgruppens tillgång till hjälp och stöd, i synnerhet via den uppsökande och upphittande verksamheten. Målgruppen har också styrts till det officiella servicesystemet efter en kartläggning av situationen som gjorts inom ramen för den understödda verksamheten.
Coronaläget och de mötesrestriktionerna anknyten till det, påverkade rusmedel- och beroendeorganisationernas verksamhet på ett betydande sätt i 2020. Lojalitetsskapandet av målgrupper upplevdes svårare. Svaga sociala och digitala färdigheter hos en del målgruppen försvårade sammankomster som överfördes att genomföra på distans. I och med stängande av samhället målgruppernas välmående försvagades oförutsett. Därefter skapandet av samarbetspartnerskapen blev svårare, när kontakten mellan partnerna var tvungen att genomföras på distans.
Utvärdering: stöder inlamlade data påvisandet av verksamhetens resultat
Utvärdering: har resultaten verifierats med insamlade data
Utvärdering: har verksamheten åstadkommit eftersträvade resultat
Verifieringen av verksamhetens resultat har främjats av en ändamålsenlig resursallokering för understödsobjektens verksamhet, samt att målgruppen har definierats och avgränsats omsorgsfullt.
Som en främjade faktor i rusmedel- och beroendeorganisationernas verksamhet betonades identifiering av klienternas behov och planering och utveckling av verksamheten utifrån information om upplevelserna. Också förtroende för verksamheten hos samarbetspartner och målgrupper och för den organisation som genomför verksamheten spelade en viktig roll.
Påvisandet av verksamhetens resultat har ändå varit utmanande i en del av de understödsobjekt. Sätten att uppfölja och utvärdera resultat, informationsinsamlingen och utnyttjandet av information borde i flera projekt och verksamheter beaktas bättre. Verifiering av resultat och tillförlitlighet främjas av att det finns uppföljningsinformation om verksamheten stegvis; innan, efter och som långtidsuppföljningen.
De rapporterade resultat är inte alltid baserade på insamlad information, då påvisandet av resultat i årnivån stannar i rapportering om verksamheten och volym. Därefter verifiering av resultat stannar på svag nivå. Resultaten och de faktorer som inverkar på dem beskrivits svagt, i fråga om de funktioner som har syftat till att öka kunskapen och därigenom åstadkomma förändringar i beteendet. I stället för att påvisa de resultat som konstaterats vid dessa understödsobjekt har man ofta rapporterat antingen mängden information som delas ut eller målgruppens förväntade avsikt att utnyttja den erhållna informationen. Däremot saknas det bevis på om informationen faktiskt har tagits i bruk och realiserats som en förändring.
Målen för verksamheten som sker i mötesplatser med låg tröskel är i regel funktionella, och de innehåller ofta den eftersträvade positiva ändringen i målgruppen. Som understödsobjekts resultat har dock ställvist enbart kvantitativa resultat rapporterats såsom information om verksamhetens omfattning och målgruppens antal.
Utvärderingen av verksamhetens resultat försvåras ofta av att de rapporterade resultaten inte alltid sammanhänger med de kvalitativa mål för verksamheten som beskrivs i ansökan, och målgruppernas nytta av verksamheten framgår inte av rapporterna.
Utvärdering av resultat (understödsobjekts verksamhet)
Centrala observationer
Rusmedel- och beroendeorganisationerna har nått de målgrupper som avsetts att nås och verksamhet enligt målen har ordnats för målgrupperna.
I synnerhet med verksamheten vid mötesplatserna, gruppverksamheter och verksamheterna för individuellt stöd har det visats att ändringar ägt rum i målgruppens välbefinnande.
Ofta stannar påvisandet av resultat enbart till rapporteringen av verksamheten och produkterna, och volymen på dessa.
Möjligheterna att påvisa och utveckla resultat av verksamhet med låg tröskel på landsbygdsorter och/eller orter med en ändring av åldersstrukturen är utmanande.
Fastställande av mål för informationsspridningen och intressebevakningen och genomförandet av de ska beaktas också vid påvisandet av verksamhetens resultat.
Ändringar i samarbetssätten och -partner på både regional och lokalnivån påverkar samarbetets resultat på ett betydande sätt i rusmedel- och beroendeorganisationernas verksamhet.
Utvecklingsobjekt
I organisationshelhetens tillfälle för samskapande identifierades flera utvecklingsobjekt som hänför sig till verksamhetens resultat. Av dessa har STEA valt ut de två viktigaste utvecklingsobjekten med tanke på kontinuiteten i finansieringen av understödsobjekten.
De valda utvecklingsobjekten återgår till observationerna i resultatrapporten.
Tjänster med låg tröskel och organisationsfältets expertis ska starkare implementeras i samarbetet med den offentliga sektorn. Trots att organisationernas verksamhetsmål och riktandet definieras via behoven på fältet kan resultaten även utvecklas genom att öka samarbetet mellan organisationernas tjänster med låg tröskel och branschens myndigheter och strukturer. Dessutom kan organisationernas expertroll i förhållande till myndigheterna och strukturerna stärkas.
Organisationernas kompetens inom myndighetssektorn används fortfarande i varierande grad och organisationernas möjligheter att delta i utvecklingsarbetet av välfärdsområdena varierar fortfarande kraftigt. I fortsättningen då servicestrukturerna förändras betonas utvecklingen av samarbetets och det påverkande arbetets strukturer och tillvägagångssätt särskilt i riktning mot välfärdsområdena och kommunerna.
Utvecklingsåtgärder som ska följas upp:
- starkare koppling av rusmedels- och beroendeorganisationernas verksamhet till den offentliga sektorns mål och strukturer
Vid utvärderingen av organisationshelheten år 2024 fästs särskild uppmärksamhet vid följande frågor som är väsentliga med tanke på resultatet:
- Hur har antalet och samarbetssätt inom samarbetet mellan organisationer och den offentliga sektorns aktörer utvecklats efter år 2020?
- Hur hänvisas kunderna och hur får kunderna tillträde från den offentliga sektorn till organisationernas verksamhet och från organisationernas verksamhet till den offentliga sektorn, och hur kan kunderna fortsätta att delta i de verksamheter och tjänster som är avsedda för dem?
STEA följer årligen upp hur utvärderingsfrågorna förverkligas med hjälp av kvantitativa uppgifter. Genomförandet av utvärderingsfrågorna följs upp med hjälp av understödsansökningar, utredningar och samskapande.
För att öka resultatet av arbetet ska samarbetet på organisationsfältet ytterligare stärkas och kompetensen tas fram tillsammans. Detta skulle öka dialogen på fältet samt stöda utvecklingen av verksamheten, utvärderingen och kommunikationen avseende serviceutbudet. Dessutom skulle detta skapa nationella partnerskap och nätverk där man lär sig av andra och där varje aktör kan erbjuda sin egen kompetens till andra.
Organisationerna har en central roll för att nå målgrupperna som riskerar att falla utanför de offentliga tjänsterna. Samarbetet mellan olika tjänsteproducenter är viktigt för att involvera dessa målgrupper och tillhandhålla de tjänster de behöver. I riktandet av verksamheten ska man sträva efter att centralisera och segmentera tjänster på lång sikt.
Utvecklingsåtgärder som ska följas upp:
- effektivisering av samarbetet mellan organisationerna för att undvika överlappningar
- att rikta verksamheten så att arbetsfördelningen mellan organisationerna är ändamålsenlig och främjar målgruppens välbefinnande
Vid utvärderingen av organisationshelheten år 2024 fästs särskild uppmärksamhet vid följande frågor som är väsentliga med tanke på resultatet:
- Hur har samarbetet mellan organisationerna utvecklats sedan år 2020?
- Hur har samarbetsvolymen och samarbetsmetoderna mellan organisationerna utvecklats efter år 2020?
- Hur har organisationer med liknande målgrupper, verksamhetsområden eller innehåll riktat sin verksamhet för att främja resultatet?
STEA följer årligen upp hur utvärderingsfrågorna förverkligas med hjälp av kvantitativa uppgifter. Genomförandet av utvärderingsfrågorna följs upp med hjälp av understödsansökningar, utredningar och samskapande.
Resultatöversikten består av sex olika delar. Bekanta dig med andra delar av översikten genom nedanstående länkar.