Organisationer för personer med intellektuell funktionsnedsättning: Verksamhet och produkter

I verksamhetsformerna inom organisationer för personer med intellektuell funktionsnedsättning ligger betoningen på organisationens basverksamhet samt rådgivning och övriga verksamhetsformer.

Som resultatrika verksamheter och produkter upplevdes:

utbildningar och träningar såväl för personer med intellektuell funktionsnedsättning som närstående och yrkespersoner
hobby- och fritidsverksamheter, såsom motionsbetonade aktiviteter, produktion av digitalt innehåll och digitala hobbyn
individuellt stöd, såsom kamratverksamhet, juridisk och övrig rådgivning. Målet för verksamheten var såväl personer med intellektuell funktionsnedsättning som företrädare för enskilda myndigheter och läroanstalter
gruppverksamhet och kamratstöd i gruppform

Vad gäller de verifierade resultaten låg betoningen på verksamheter där individer träffats och där resultaten baserar sig på uppföljningsinformation som samlats in av dessa individer.

Verksamheter som är riktade till breda målgrupper har enbart ett fåtal gånger genererat planerade resultat på verifierat sätt enligt resultatrapporterna.

Produkter har rapporterats som resultat i flera resultatrapporter, till exempel organiserad hobbyverksamhet eller utveckling av nya kommunikationskanaler. Som resultat rapporterades också, att genom verksamheten har man utökat information eller främjat likställdheten, utan att beskriva hur dessa produkter påvisats och hur de i praktiken har främjat uppnåendet av målen.

Organisationer för personer med intellektuell funktionsnedsättning: fördelning av verksamheter och produkter: organisationernas basverksamhet 43 %, rådgivning 22 %, övriga verksamhetsformer 19 %, individuellt stöd 9 %, gruppverksamhet 6 %, utbildning 1 % och mötesplatser under 1 %. — Verksamheter och produkter fördelas i sju olika klasser i resultatrapporterna. Organisationernas basverksamhet -klassen innehåller vanligtvis organisationernas administrativa och kommunikativa verksamheter samt intressebevakningsuppgifter och påverkande. Dessutom kan den finnas centralorganisationernas tjänster och utbildningar som är riktade till medlemsorganisationer. Övriga verksamhetsformer –klassen innehåller vanligtvis annorlunda kommunikation och nätverksarbete.

Organisationer för personer med intellektuell funktionsnedsättning: antal verksamheter och produkter: organisationernas basverksamhet 4836, mötesplatser 60, utbildning 256, övriga verksamhetsformer 936, rådgivning 6457, gruppverksamhet 494 och individuellt stöd. — Det sammanlagda antalet verksamheter och produkter i resultatrapporterna. Organisationernas basverksamhet -klassen innehåller vanligtvis organisationernas administrativa och kommunikativa verksamheter samt intressebevakningsuppgifter och påverkande. Dessutom kan den finnas centralorganisationernas tjänster och utbildningar som är riktade till medlemsorganisationer. Övriga verksamhetsformer –klassen innehåller vanligtvis annorlunda kommunikation och nätverksarbete.

Organisationer för personer med intellektuell funktionsnedsättning: antal sammankomster: organisationernas basverksamhet 7170692, mötesplatser 32400, utbildning 28172, rådgivning 370563, övriga verksamhetsformer 613726, gruppverksamhet 31925 och individuellt stöd 14521. — Rapporterade sammankomster i olika verksamhetsklasser i 2020. I sammankomster tillhör (förutom så kallade fysiska sammankomster) också olika sammankomster som sker på nätet och antalen användare/besökare i webbtjänster. Organisationernas basverksamhet och övrig verksamhet innehåller i allmänhet kommunikativa uppgifter, vilket leder till det att antalet sammankomster i dessa verksamhetsformer är högt.

Hur verksamheten har stött uppnåendet av resultaten

Verksamhet och produkter stödde åstadkommande av planerade resultat huvudsakligen nöjaktigt eller väl.

I 2020 påverkade coronapandemin verksamheten inom organisationer för personer med intellektuell funktionsnedsättning på ett betydande sätt både som främjande faktor och som hindrande faktorn i uppnående av resultat.

De inställda evenemangen frigjorde tid för kommunikation och materialproduktion. I en del av understödsobjekten (bl.a. i verksamhet som finansieras med allmännt understöd) var kommunikationen redan före coronan en avsevärd del av understösobjektets innehåll. Vad gäller kommunikationsinnehållet låg betoningen på materialproduktion och utdelning av den. Corona hade en positiv inverkan på detta vid många understödsobjekt, då nya innehållsbehov, som organisationen kunde besvara med sin kompetens, framträdde i och med coronan.

I en del av understödsobjekten nätverksamheten, vilket betonades i och med coronan, underlättade samarbetet med partner och arbetstiden effektiviserades. Då innehåll överfördes till webben på grund av coronan, kunde man i en del av understödsobjekten, med innehåll riktade till yrkespersoner och studeranden, kvantitativt nå fler målgrupper än planerat

I och med undantagsförhållanden togs i flera boendetjänster för personer med intellektuell funktionsnedsättning ett digikliv, vilket möjliggjorde att fler unga och vuxna med intellektuell funktionsnedsättning hade redskap och stöd i vardagen för att delta i verksamheten.

Coronaläget ökade behovet av information och stöd i en del av målgrupperna, vilket syntes t.ex. som utökning av rådgivningskontakterna i flera understödsobjekt.

Som tilllägg till corona, enligt resultatrapporterna verksamhetens resultat främjades också av ändamålsenliga samarbetspartnerskapen. Partnerskapen är kopplade till de gemensamma målen och målgrupperna och den inbördes arbetsfördelningen var upplevdes tydligt. Aktivitetsinnehållen och -ansvaren hade delats mellan partnerna. Till exempel gemensamma kommunikationskanaler och en effektiv kundhandledning i bägge riktningar främjade verksamhetens resultat i en del av understödsobjekten.

Övrigt samarbete över organisations- och sektorsgränserna (t.ex. klienthandledning, infokanaler) nämndes som främjande faktorer i verksamhetens resultat.

I verksamheten inom organisationer för personer med intellektuell funktionsnedsättning betonades också målgruppsorientering. Verksamhetens behov baserade sig på information som samlades av målgrupperna och yrkespersonerna, och de agerade som aktiva samutvecklare i verksamheten. Också flerkanalskommunikation fick omnämnanden. Inom kommunikationen satsade man på verksamhetens mer omfattande synlighet på nätet, vilket ledde till förfrågan om utbildningar och annat samarbete.

Coronapandemin bromsade och minskade genomförandet av verksamheter, till exempel var det nödvändigt att inställa utbildningar, grupper och evenemang. Alla verksamhetsformer har inte varit överförbara till webben, till exempel har kravet på ett förtroligt samtal eller ögonkontakt inte uppfyllts på webben. Osäkerheten i coronasituationen var utmanande för alla parter och orsakade extra belastning för anställda i organisationer och målgrupperna. Coronarestriktionerna och den osäkerhet som pågått länge orsakade nedsatt psykisk funktionsförmåga för en del i målgruppen.

Det digiklivet som coronan förutsatte, belysade också det att alla yrkespersoner inom social- och hälsovårdsområdet eller anhöriga till målgrupper har inte anammat digimöjligheterna eller så ser de väldigt snävt på dessa. Dessutom problem med nätuppkopplingar, bristfälliga digitala färdigheter och olika terminalutrustning orsakade utmaningar.