Organisationer för personer med intellektuell funktionsnedsättning: Nådda målgrupper

Majoriteten av verksamheten har riktat sig i nöjaktigt grad eller väl mot de målgrupper som understödstagaren hade fastställt i sin understödsansökan. Av några enskilda objekts del var det inte möjligt att utvärdera inriktningen mot målgruppen eller så har inriktningen varit svag.

Verksamheten inom organisationer för personer med intellektuell funktionsnedsättning inriktades i huvudsak mot personer med intellektuell funktionsnedsättning, personer med fysiksk funktionsnedsättning eller personer och/eller familjer som är i behov av omfattande stöd i annat fall.

Vid sidan av personer med intellektuell funktionsnedsättning, verksamheten nådde också personer som lider av grava inlärnings-, förståelse- och talsvårigheter, klienter hos understött boende eller serviceboende samt personer som lider av olika diagnosbaserade symptomgrupper och sjukdomar och deras familjer.

Andra som nåddes genom verksamheten:

• personer och/eller familjer som behöver särskilt stöd
• personer med neuropsykiatriska symptom
• personer som är i autismspektret
• personer med sällsynta sjukdomar
• personer med icke-diagnosticerade ovan nämnda symptom/svårigheter och deras familjer
• mentalvårdsrehabiliteringsklienter
• personer utanför arbets- och studielivet
• kommunernas social- och hälsovårds-, fostrings- och undervisningspersonal, social- och hälsovårdsorganisationernas personal och studeranden inom social- och hälsovårdsområdet, myndigheter, beslutsfattare och den stora allmänheten

En målgrupp som kvantitativt återkommer på rapporterna är ”familjer”. Definition på en familj varierar beroende på om man hänvisar till en enskild familjemedlem eller hela familjen. Definitionen varierar också vad gäller de stödbehov som identifieras hos familjen och i vilka ålder de familjemedlemmar är som man försöker nå för verksamheten. En del av aktiviteterna riktar sig t.ex. till föräldrarna i barnfamiljer med ett barn med intellektuell funktionsnedsättning eller med ett särskilt behov i övrigt, en del till föräldrar som själva har intellektuell funktionsnedsättning eller i övrigt är i behov av särskilt stöd och en del till barn med särskilda behov i familjerna.

I cirka hälften av de utvärderade understödsobjekten var information om kön och ålder rapporterade gällande nådda målgrupper. Det var frivilligt att uppge ålders- och könsfördelningsuppgifter i rapporterna.

Verksamhet som är riktad till de äldre åldersgrupper finns sparsamt. I de nådda målgrupper 67 % var kvinnor och 32 % var män. Till klassen ”Övriga” definierades höra en procent av de nådda målgrupper.

Faktorer som har främjat nåendet av målgrupper enligt resultatrapporterna har varit aktörernas bekanthet, understödsobjektets etablerade verksamhet och den etablerade användarkretsen.

Under coronatiden organisationernas kommunikation inriktades på så sätt att målgruppens särskilda behov beaktades, till exempel genom att använda bilder och klarspråk i kommunikationen. I och med coronapandemin har organisationerna utökat antalet verksamhet på nätet, vilket har utökat verksamhetens volym och ändrat verksamhetens innehåller i flera understödsobjekt. På det här sättet har organisationer nått nya målgrupper, för att verksamheten är oberoende av tid och plats.

Nåendet av målgruppen främjades också av fungerande samarbetspartnerskapen, såsom stadgeenlig klienthandledning från den offentliga sektorn till organisationens verksamhet samt gemensamma infokanaler med olika aktörer.

Också avgränsning av verksamheten och tydlig inriktning t.ex. utifrån en diagnos, nämndes vara en främjande faktor i nåendet av målgrupper i resultatrapporterna.

I en del understödsobjekt, nåendet främjades av att verksamhetens målgrupp redan finns genom organisationers andra tjänster och verksamheter. När det gäller verksamhet som riktas till noggrant avgränsade grupper, saknades det dock nästan utan undantag i rapporterna övervägande av vem som blev utanför verksamheten.

Corona försvårade nåendet av målgrupper

Den mest betydande faktorn som hindrade nåendet av målgrupper i 2020 var coronapandemin. På grund av corona, gruppverksamheter ställdes in och det var inte möjligt för alla att ta digiklivet, eftersom förmågan, färdigheter eller apparater saknades.

Pandemin bromsade och minskade genomförandet av verksamheter och påverkade såväl deltagarnas som partnernas möjlighet att delta i verksamheten. I vissa objekt yrkespersonerna var inte beredda för att delta i samutvecklingen och inte heller att genomföra klientarbetet på nätet. I en del av objekten nåddes uttryckligen yrkespersoner i betydande grad på bättre sätt än planerat tack vare verksamheten på nätet.

På grund av pandemin var det inte möjligt att nå människor personligen, och enbart genom marknadsföringen på sociala medier var det svårt att nå deltagarna.

De anhörigas begränsade attityder till teknologin hindrade i vissa verksamheter personer med intellektuell funktionsnedsättning eller personer som i övrigt är i behov av stöd från att delta i verksamheten. Alla ville inte delta på distansverksamhet eller i övrigt i digitalt förmedlad verksamhet.

Alla verksamheter (t.ex. evenemang) kunde inte överföras för att hållas på distans, för att målgruppen utgjordes uttryckligen av personer utan förutsättningar att delta digitalt.

Det som är värt att notera, är att i en stor del av resultatrapporterna kommenterades inte utmaningarna i nåendet av målgrupp och inte heller hinder för nåendet av målgrupper hade utreds eller utvärderats närmare. I en avsevärd del av understödsobjekt rapporterades det inte varför målgrupperna inte nåtts på eftersträvat sätt.

Det har också varit svårt för många understödsobjekt att jämföra det rapporterade utfallet med de uppgifter som angetts i ansökan om understöd. I majoriteten av understödsobjekten har målgruppen definierats brett och flera olika målgrupper har definierats. Kvantitativa målnivåer för att nå målgrupperna har presenterats i liten utsträckning i understödsansökningarna. Därför har det inte varit möjligt att jämföra den planerade volymen med utfallet och utvärdering av resultat i förhållande till den planerade volymen i fråga om alla objekt.

STEAs utvärdering av verksamhetens inriktning och nående av målgrupp inom organisationer för personer med intellektuell funktionsnedsättning

Resultatöversikten består av sex olika delar. Bekanta dig med andra delar av översikten genom nedanstående länkar.