Organisationer för personer med fysisk funktionsnedsättning: STEAs utvärdering av resultat och centrala observationer
Innehåll
Enligt resultatrapporterna var verksamhetens verifierade resultat inom organisationer för personer med fysisk funktionsnedsättning följande:
- man har fått nyttig information, stöd och rådgivning via rådgivningen
- med den kollegiala verksamheten har man inhämtat ny information och lärt sig nya färdigheter, vilka man försöker utnyttja i den egna vardagen
- deltagarna i de kollegiala grupperna har fått mod att göra saker och vara aktiv utanför hemmet
- med kamratverksamheten har tips fåtts för vardagen och för livet med skadan
- behovet av hjälp hos personer med fysisk funktionsnedsättning har minskat, utevistelsen har ökat och det sociala umgänget har underlättats
- intresset för bevarandet av de egna stöd- och rörelseorganens hälsa har ökat och de upplevda smärtorna har minskat bland personer med fysisk funktionsnedsättning
- den distanskursverksamhet som främjar funktionsförmågan har lett till olika positiva förändringar i fråga om den upplevda allmänna hälsan, ångest, depression och självkänslan bland deltagarna
- med nätverksarbetet har en ung person med fysisk funktionsnedsättning hittat en lämplig studieplats, stöd för studierna och vardagshanteringen och diskussionshjälp
- med den digirådgivning som riktats mot personer med funktionshinder har rädslan och känsligheten för informationsteknik lindrats
Verifierade resultat som baserar sig på insamlad information är till största del kopplade till målgruppens upplevelse om utökande av informationen, stödet eller välbefinnandet. Resultat som baserar sig på insamlad information har rapporterats enbart i mindre än hälften av de utvärderade objekten. I så gott som hälften av objekten har den information som samlats in för att påvisa resultaten inte varit tillräcklig eller i övrigt inte ändamålsenlig för att påvisa resultaten.
Utvärdering: stöder inlamlade data påvisandet av verksamhetens resultat
Utvärdering: har resultaten verifierats med insamlade data
Utvärdering: har verksamheten åstadkommit eftersträvade resultat
Utvärdering av resultat (understödsobjekts verksamhet)
Faktorer som har främjat resultaten inom organisationer för personer med fysisk funktionsnedsättning var:
- goda samarbetsnätverk
- kändheten för organisationens verksamhet e
- tablerade förfaringssätt
- nätverk, via vilka målgruppen nås
- kännedom om målgruppens behov och situationer
- kännedom om verksamhetsfältet
- verksamhetens uppföljningssystem
- utnyttjande av kollegialt stöd
- engagerade frivilliga till stöd för verksamheten
- öppen och direkt respons på verksamheten
- ändamålsenlig behandling av responsen och utvecklingsåtgärder utifrån denna
- forsknings- och utvecklingsarbetet vid sidan av projektet
- färdig verksamhetsmodell
- tillräckligt små grupper vid verksamhet med särskilda grupper
- tillräcklig handledarresurs
Faktorer som har hindrat resultat var:
- svagt nående av målgrupperna på grund av coronapandemin, brist på behovsorientering eller en annan orsak
- i en del av objekten riktas verksamheten i första hand mot organisationsmedlemmar som redan är bekanta eller som är enkla att nå. Samma målgrupp har etablerats i verksamheten, och nya målgrupper fås inte med. Följaktligen är de resultat som uppnåtts med verksamheten tunna och de utvidgas inte alltid utanför medlemskåren och till målgrupper som eventuellt är i behov av verksamheten
- brister i inriktandet och rapporteringen av informationsinsamlingen, varför över en tredjedel av de utvärderade objektens resultat stannar på en svag nivå
I en del objekt är förutsättningarna för att påvisa resultatrik verksamhet i princip svaga. Väldigt breda mål för verksamheten (till exempel ”utökande av informationen”) eller fastställande av produkter som mål (till exempel ”anordning av gruppverksamhet”) har inte möjliggjort påvisandet av resultat.
Centrala observationer
I en del av verksamheter inom organisationer för personer med fysisk funktionsnedsättning deltar i regel medlemmarna i organisationen, och omsättningen i målgruppen och andra aktörer är liten. Ofta består målgruppen av äldre och verksamhetens innehåll har inte alltid kunnat förnyas för att motsvara moderna krav och behov. Följaktligen är det inte heller möjligt att utsträcka de resultat som eftersträvats med verksamheten till nytta för personer utanför medlemskåren eller till andra i behov av stöd.
Målgruppens bristfälliga digitala färdigheter och de begränsningar i användningen av digitala apparater till följd av målgruppens funktionsnedsättning stiger fram i många understödsobjekt som ett centralt hinder för verksamheten. Å andra sidan har digitalitetets nytta också identifierats vid många understödsobjekt och vissa målgrupper har nåtts bättre än tidigare med digitalt förmedlad verksamhet. I vissa understödsobjekt har handledning i användning av olika digitala apparater varit en del av innehållet redan före coronan.
I många understödsobjekt har samarbetspartnerskapet varit en central faktor som främjat resultatet.
Flera aktörer inom organisationer för personer med fysisk funktionsnedsättning gör intressebevakning. Det intressebevakningsarbetet som olika organisationer utför har likheter vad gäller innehållet, men utifrån resultatrapporterna kan man inte se hur olika organisationers intressebevakningsarbete är kopplat till varandra eller hurdana synergifördelar som redan identifierats vad gäller verksamheten, samt hur man avser stärka detta arbete.
På resultatrapporterna framhävas ofta produkter som inte verifierats och observationer som ser ut att vara egna tolkningar av organisationen. Det har varit utmanande att påvisa i synnerhet resultat av intressebevakningsverksamheten. Som resultat av intressebevakningen presenteras bl.a. framlyftning av teman som gäller delaktighet och likställdhet och ökad förståelse bland intressentgrupperna för handikapprelaterade frågor, men verifieringen av resultaten är bristfällig.
I en del understödsobjekt innehåller den resultatrapporten som lämnats till STEA inga egentliga uppgifter om resultatet alls.Som resultat har man rapporterat verksamheter och produkter (t.ex. antalet utbildningar) eller målgruppens tillfredsställelse med verksamheten (”utbildningen var bra”). Det ska observeras att i dessa understödsobjekt har mål i understödsansökan beskrivits som funktionella mål och inte resultatmål. Då information om resultaten samlades in, har antalet respondenter ofta varit litet, och resultaten kan således inte utvärdera i större utsträckning för hela målgruppens del.
Utvecklingsobjekt
I organisationshelhetens tillfälle för samskapande identifierades flera utvecklingsobjekt som hänför sig till verksamhetens resultat. Av dessa har STEA valt ut de två viktigaste utvecklingsobjekten med tanke på kontinuiteten i finansieringen av understödsobjekten.
De valda utvecklingsobjekten återgår till observationerna i resultatrapporten.
Olika målgruppers behov och önskemål ska vara välkända och aktuella för att uppnå en relevant och meningsfull verksamhet. Det är dessutom viktigt att i verksamheten beakta förändringarna i verksamhetsmiljön (till exempel lagstiftning och utvecklingen av offentliga tjänster). Antalet äldre personer som målgrupp ökar i och med en åldrande befolkning. Involverandet av barn och unga i verksamheten kan å sin sida ske genom att testa olika nya verksamhetsformer (inkl. möjlighet till digitala plattformar och redskap), med hjälp av samarbete mellan organisationerna, genom planering som involverar målgrupper och med hjälp av nya former av frivilligverksamhet. Över lag är det i fortsättningen viktigt att kunna erbjuda olika sätt att delta och verksamhetssätt för både olika målgrupper och för olika frivilliga. Involverandet av målgrupper förutsätter god kommunikation till varje målgrupp. Det är viktigt att beakta de svenskspråkiga i granskningen av varje målgrupp och i utvecklingen av verksamheten. (Utvecklingsagenda, centrala aktörer: organisationer för personer med fysisk funktionsnedsättning, STEA)
Samarbetet mellan organisationerna ska även i fortsättningen granskas öppet och omfattande (inbegripet identifiering av nya partnerskap vid behov) och finansiären kan också skapa incitament för samarbete. I fortsättningen ska även uppmärksamhet fästas vid hur man bättre än för närvarande kan rapportera om samarbetet och dess resultat till STEA. (Utvecklingsagenda, centrala aktörer: organisationer för personer med fysisk funktionsnedsättning, STEA)
Utvecklingsåtgärder som ska följas upp:
- organisationer för personer med fysisk funktionsnedsättning ska bättre rikta den STEA-understödda verksamheten även till andra än föreningens egna medlemmar som omfattas av målgruppen
- verksamhetens ännu bättre planering och ordnande som baserar sig på informationen om målgruppens aktuella, faktabaserade behov
Vid utvärderingen av organisationshelheten år 2024 fästs särskild uppmärksamhet vid följande frågor som är väsentliga med tanke på resultatet:
- Har organisationerna för personer med fysisk funktionsnedsättning nått fler målgrupper med sin verksamhet än år 2020 och har strukturen inom de nådda målgrupper förändrat (t.ex. åldersfördelning, kön, medlemskår vs. andra)?
- Har de understödsobjekt, som år 2020 främst fokuserade på att stöda föreningens egna medlemmar, involverat nya representanter för målgrupper i sin verksamhet?
- Har verksamhetens innehåll förändrats för att möta de nuvarande behoven i jämförelse med år 2020?
STEA följer årligen upp hur utvärderingsfrågorna förverkligas med hjälp av kvantitativa uppgifter. Genomförandet av utvärderingsfrågorna följs upp med hjälp av understödsansökningar, utredningar och samskapande.
Välfärdsområdena och kommunerna är både objekt och samarbetspartner med avseende på organisationernas påverkande arbete. I fortsättningen då servicestrukturerna förändras betonas utvecklingen av samarbetets, intressebevakningens och det påverkande arbetets strukturer och tillvägagångssätt i riktning mot välfärdsområdena och kommunerna. I fortsättningen betonas dessutom samarbetet med läroanstalter på olika stadier. Även svenskspråkiga organisationer ska beaktas i samarbetsstrukturerna och som utvecklare av samarbetet. (Utvecklingsagenda, centrala aktörer: organisationer för personer med fysisk funktionsnedsättning, välfärdsområden, kommuner).
Organisationerna har både gemensamma mål och egna specifika mål för intressebevakning och påverkande arbete. I fortsättningen är det väsentligt att i intressebevakningen och det påverkande arbetet mellan organisationerna identifiera de frågor inom vilka man kan samarbeta. Det är dessutom bra att identifiera och eliminera oändamålsenliga överlappningar avseende åtgärderna för intressebevakningen och det påverkande arbetet för att förbättra resultatet. God praxis ska delas mellan organisationerna både med avseende på påverkandet av offentliga aktörer som på praxisen för intressebevakningen som sker på enskild kundnivå. Dessutom förutsätter rapporteringen av intressebevakningen som sker enskilt och genom samarbete och påvisandet av resultat i fortsättningen särskilt utvecklingsarbete för att intensiteten, kvaliteten och resultatet för samarbetet ska kunna påvisas bättre än för närvarande. (Utvecklingsagenda, centrala aktörer: organisationer för personer med fysisk funktionsnedsättning, välfärdsområden, kommuner, STEA)
Utvecklingsåtgärder som ska följas upp:
- identifiera beröringspunkter mellan organisationer som utför intressebevakningsarbete med hjälp av STEA-understöd samt oändamålsenliga överlappningar med tanke på bättre resultat
- utveckling av intressebevakningsarbetets resultat genom intensifierat praktiskt samarbete mellan organisationerna
Vid utvärderingen av organisationshelheten år 2024 fästs särskild uppmärksamhet vid följande frågor som är väsentliga med tanke på resultatet:
- Hurdana samarbetsstrukturer och konkreta samarbetsformer har utvecklats inom organisationerna för att förbättra intressebevakningens resultat?
- Samarbetar man mer för att uppnå liknande mål i STEA-understödda intressebevakningsarbetet i organisationer för personer med fysisk funktionsnedsättning, när man jämför den verksamhet som rapporterats om året 2020 med verksamheten i 2023?
- Har samarbetet inom intressebevakningen ökat i organisationerna för personer med fysisk funktionsnedsättning?
STEA följer årligen upp hur utvärderingsfrågorna förverkligas med hjälp av kvantitativa uppgifter. Genomförandet av utvärderingsfrågorna följs upp med hjälp av understödsansökningar, utredningar och samskapande.
Resultatöversikten består av sex olika delar. Bekanta dig med de andra delar av översikten genom nedanstående länkar.