Organisationer för personer med fysisk funktionsnedsättning: Nådda målgrupper

Understödsobjekt inom organisationer för personer med fysisk funktionsnedsättning nådde deras målgrupper huvudsakligen väl eller nöjaktigt.

Verksamheten inom organisationer för personer med fysisk funktionsnedsättning riktades typiskt mot direkta målgrupper, såsom personer med en fysisk funktionsnedsättning och funktionshindrade personer, användare av rörelsehjälpmedel som hör till olika sjukdoms- och handikappgrupper eller som lider av sällsynta sjukdomar och deras närstående.

En del av målgrupper var s.k. indirekta målgrupper, såsom organisationer som verkar i anslutning till funktionshindrade personer, intressebevakare, studeranden och lärare, personliga assistenter och deras närstående. Målet för intressebevakningen var ofta kommunala beslutsfattare, tjänstemän och riksdagsledamöter.

I 17 av de utvärderade understödsobjekten inom organisationer för personer med fysisk funktionsnedsättning var köns- och åldersfördelningen rapporterad. Det var frivilligt att uppge ålders- och könsfördelningsuppgifter i rapporterna. I dessa understödsobjekt nådde man mest äldre och kvinnor.

I cirka en tredjedel av de objekt som utvärderats hade målgruppen nåtts väl, i drygt hälften nöjaktigt och i ett understödsobjekt svagt. Utvärderingen av verksamhetens inriktning var utmanande vad gäller många verksamheter, eftersom i understödsansökan kunde man ha uppskattat storleken på handikappgruppen eller redogjort för antalet medlemmar i föreningen, men en närmare deltagarprofil eller mål för antalet deltagare hade inte fastställts eller redogjorts på ansökan eller resultatrapporterna.

Det karakteristiska för organisationer för personer med fysisk funktionsnedsättning är att rikta verksamheten mot en snäv målgrupp, såsom användare av andningsapparater, personer med ryggmärgsskador eller personer som skadats i värnplikten. I största delen av understödsobjekten har målgrupperna inte segmenterats inom dessa grupper, utan verksamhet erbjöds till alla som hörde till målgrupperna i fråga.

En avsevärd del av verksamheten inom organisationer för personer med fysisk funktionsnedsättning utgörs av intressebevakning i olika former, då organisationen verkar som företrädare för hela målgruppen utan närmare segmentering.

Vad gäller vissa organisationer förmedlade resultatrapporten en bild av att verksamheten riktade sig kraftigt mot organisationens egna medlemmar. Detta bidrar till att påverka att verksamheten inte nödvändigtvis kunnat förnyas och den når inte nya personer som hör till målgruppen.

I många organisationer riktar sig verksamheten mot äldre. I en del av objekten har det förts fram att det är synnerligen utmanande att få med unga i verksamheten, å andra sidan i en del av objekten har man lyckats utveckla god praxis för att få med unga. Till exempel i vissa objekt har unga nåtts med distansförbindelser till verksamheten på bättre sätt än tidigare.

Faktorer som har främjat nåendet av målgrupper enligt resultatrapporterna var:

• kännedomen om målgruppen och förandet av verksamheten där målgruppen finns: de eftersträvade målgrupperna nåddes väl i synnerhet i rådgivningsverksamheter, som besvarade aktuella frågor, som ofta berör en snäv målgrupp
• i rådgivningsverksamheterna nåddes till exempel användare av personliga assistenter
• tät kontakt med målgruppen och en tydlig klientstig
• anpassning av verksamheten efter behovet, till exempel en dynamisk överföring till digitala lösningar under pandemin och anpassningen av metoderna för att nå målgruppen
• organisationens etablerade verksamhet
• tätt samarbete med samarbetspartner
• starkt nätverk
• aktiv kommunikation
• elektroniska redskap i nåendet av unga

Coronapandemin innebar att aktiviteter överfördes till elektroniska plattformar, vilket å sin tur försvårade nåendet av äldre. På grund av pandemin var det i synnerhet utmanande att nå äldre och riskgrupper.

Coronaläget försvårade myndighetssamarbetet, för att myndigheterna koncentrerade deras verksamhet till att sköta pandemin. Dessutom till exempel besök på läroanstalter eller boendeenheter begränsades.

I målgruppen för organisationer för personer med fysisk funktionsnedsättning hör många personer till riskgruppen och på grund av coronan har deltagandet ställts in i hög grad. Andra faktorer som hindrade nåendet av målgrupper var bl.a.:

• målgruppens mod att möta nya saker
• målgruppens fysiska funktionsbegränsningar och utmaningar relaterade till krafterna och rörelsen
• målgruppens bristfälliga digitala färdigheter hindrade deltagandet, alla som hörde till målgruppen hade till exempel inte tillgång till e-post
• en skada (fysisk skada eller en sensorisk eller intelektuell funktionsnedsättning) hindrade uträttandet av ärenden på digital väg hos en del av målgruppen eller så kunde attityderna till användning av nät- och distansförbindelser vara negativa
• organisationens ringa eller icke-fungerande nätverk för att nå målgruppen

STEAs utvärdering av verksamhetens inriktning och nående av målgrupp

Resultatöversikten består av sex olika delar. Bekanta dig med de andra delar av översikten genom nedanstående länkar.