Organisationer för vård utom hemmet och övriga organisationer för barn och familjer: Mål och resurser

Eftersträvad ändring genom verksamheten och målgrupper

De huvudsakliga målen för verksamheten vid de understödsobjekt som finansierades med STEA-understöden till organisationer för vård utom hemmet och övriga organisationer för barn och familjer år 2022 var:

• att stärka barns, ungas, föräldrars och familjers välbefinnande och livskompetens
• ökade resurser hos föräldrar, stöd i fall av utmaningar med föräldraskap eller parförhållande, ökad och stärkt delaktighet för föräldrar
• stärka målgruppernas delaktighet, stärka de sociala nätverken och minska upplevelsen av ensamhet
• barnperspektivet stärks i utvecklingen av verksamheten samt barns/ungas och föräldrars delaktighet och erfarenhetsexpertis utnyttjas i allt större utsträckning i utvecklingen av barnskyddet
• ökad kompetens och kunskap hos yrkesutbildade personer som arbetar med barn och familjer i frågor som gäller vård utom hemmet och utmaningar för barn och familjer (målet med utbildningarna var ofta inte bara att öka kunskapen utan också att minska fördomar och främja målgruppernas delaktighet)
• ökad tillgång till stöd och information för barn/unga om teman som hänför sig till den egna livssituationen, möjligheterna att få information om tillgång stöd och kunskap om de egna rättigheterna
• främjande av frivilligas delaktighet samt utbildning och stöd för att öka orken och engagemanget och för att få med nya frivilligaktörer

Avsikten var att verksamheten i huvudsak skulle riktas till följande målgrupper:

• barn och unga i behov av stöd
• föräldrar eller vårdnadshavare till barn och unga som stod inför utmaningar såsom ensamhet, otrygghet, skilsmässa, vård utom hemmet, en adoptionsprocess, inlärnings- och skolgångsutmaningar, långtidssjukdom, våldsamt beteende eller upplevelse av våld
• barn och unga som omfattas eller har omfattats av barnskyddets öppenvård och vård utom hemmet samt barnens föräldrar och de yrkespersoner som arbetar med dem
• unga med invandrarbakgrund och unga asylsökande som anlänt ensamma som minderåriga
• skolelever och elevernas föräldrar (föräldraföreningsverksamhet och verksamhet i anslutning till samarbete mellan hem och skola)
• unga som står inför utmaningar i livshanteringen (bl.a. ringa sociala nätverk, utmanande livssituationer, våldsamt eller brottsligt beteende)
• långtidssjuka barn och unga med familj
• frivilliga, erfarenhetsexperter
• övriga yrkespersoner arbetar med barn och familjer

Verksamhetens resurser

Som verksamhetens resurser vid utvärdering beaktas understödens eurobelopp, antalet understödsobjekt, antalet frivilliga som deltagit i verksamheten och samarbetsparterna.

Understödsbelopp och understödsobjekt

Frivilligverksamhet

Frivilligarbetarna arbetade inom organisationerna bland annat med följande uppgifter:

• stöd i barnfamiljers vardag (till exempel som föräldrarnas samtalsstöd och som hjälp med att fungera tillsammans med barnen)
• som stödpersoner och vänner för barn och unga
• som handledare för gruppaktiviteter
• som moderator/diskussionshjälp för barn och unga (på webben)
• som erfarenhetsexperter i olika funktioner och i utvecklings- och påverkansarbete
• som kamratstöd, särskilt i aktiviteter för unga och unga vuxna
• som hjälp vid ordnande av utbildningar och evenemang
• som stöd för skolgång/inlärning
• i olika förtroendeuppdrag i organisationernas verksamhet

Samarbetsparter

I resultatrapporten var det möjligt att ange högst tio samarbetspartner per understödsobjekt. I rapporten ombads uppge endast de samarbetsparter som är viktigast med tanke på understödsobjektets verksamhet.

De vanligaste samarbetsparterna för organisationerna var andra organisationer (34%) samt olika multiprofessionella nätverk och kommuner (15%), med vilka samarbetsformerna var bl.a. hänvisning av kunder, styrgrupps-medlemsskap och utbyte av expertis. Samarbetet med organisationer och nätverk omfattade också ordnande av olika funktioner och evenemang samt kommunikation. Andra typiska samarbetsparter och samarbetsformer var bland annat:

• barnskyddsanstalter: hänvisning av kunder och utvecklingssamarbete
• Institutet för hälsa och välfärd (THL): expertis, styrgruppsarbete
• universitet: forskningssamarbete
• församlingar: användning av lokaler, samarbete för att ordna evenemang

På basis av resultatrapporterna verkar organisationerna ha goda nätverk med övriga experter som arbetar med samma målgrupper eller inom samma ämnesområde. Nästan hälften av samarbetsparterna var så kallade övriga samarbetsparter (inte en organisation, en kommun, ett landskap, ett sjukvårdsdistrikt eller en församling): i dessa ingick många skolor och läroanstalter, företag som tillhandahåller barnskyddstjänster samt aktörer som lyder under statsförvaltningen, såsom Institutet för hälsa och välfärd, Polisen och Brottspåföljdsmyndigheten.

Resultatöversikten består av fem olika delar.

Fortsätt till nästa del (Organisationer för vård utom hemmet och barn- och familjearbete – Nådda målgrupper)

Gå tillbaka (Organisationer för vård utom hemmet och barn- och familjearbete)