Organisationer för personer med sensorisk funktionsnedsättning: STEAs utvärdering av resultat och centrala observationer

Enligt STEAs helhetsutvärdering av understödsobjekten var verksamhetens resultat i cirka hälften av organisationernas understödsobjekt gott eller nöjaktigt och i cirka hälften av understödsobjekten svagt. I fråga om två understödsobjekt kunde resultatet inte utvärderas. Enligt utvärderingen har eftersträvade resultat uppnåtts genom verksamheten väl eller nöjaktigt i 21 understödsobjekt.

I fråga om grupp- och kamratstödsverksamhet för synskadade var resultaten bland annat:

• verksamheten har medfört innehåll, omväxling och resurser till vardagen, bidragit till att man orkar bättre och ökat känslan av delaktighet samt gett nya mänskliga relationer
• tack vare kamratstöd känns det att man inte är ensam
• deltagarna fick råd och information som bidrar till vardagshanteringen
• känslan av självständighet, trygghet och social delaktighet har stärkts

I fråga om tillgång till information för synskadade var resultaten bland annat:

• tillgängligt material förbättrade tillgången till information och deltagarna upplevde att detta förbättrade upplevelsen av delaktighet och jämlikhet
• med hjälp av digital rådgivning fick målgruppen instruktioner och råd om hur enheter används
• diskussionskanaler och kamratstöd gav empirisk information och tips till vardagssituationer

I fråga om gruppverksamhet för hörselskadade var resultaten bland annat:

• deltagandet har haft en positiv inverkan på familjens interna interaktion
• verksamheten har bidragit till anpassning till den nya livssituationen
• med hjälp av verksamheten har man fått mer mod och energi att ta hand om sitt eget välbefinnande
• familjen har fått stöd för kommunikation

I fråga om tillgång till information för hörselskadade var resultaten bland annat:

• man har fått mycket ny information. Verksamhet på det egna språket möjliggör djupare förståelse av information som gäller hälsa
• information från organisationen har hjälpt till att förstå vad livet med ett hörselskadat barn innebär och informationen har bidragit till bättre vardagshantering

I fråga om kamratstöd för hörselskadade var resultaten bland annat att kamratstödet har ökat målgruppens resurser och välbefinnande och att kamratstödet har gett stöd till olika livssituationer.

De rapporterade resultaten hade verifierats med insamlad information väl eller nöjaktigt i 22 understödsobjekt och den insamlade informationen stöder påvisande av resultat väl eller nöjaktigt i 35 understödsobjekt. Enligt STEAs utvärdering har man i cirka en tredjedel av de understödsobjekt som var föremål för resultatutvärderingen inom sektorn för sensoriska funktionsnedsättningar inte lyckats samla in tillräckligt med sådan information som kan användas till att påvisa att verksamheten har genomförts enligt de fastställda målen. Med de mätare som använts för utvärdering av resultaten har man också ibland mätt andra aspekter än de mål som fastställts.

Alla understödsobjekt kunde inte påvisa den nytta som målgruppen har fått av verksamheten, utan rapporteringen av resultaten var funktionell (t.ex. vad som har gjorts eller hur många som har deltagit). För en del understödsobjekt hade målgrupper definierats som övergripande synskadade och dessutom till exempel ensamma synskadade. I fråga om mer begränsade målgrupper har resultat lyfts fram väl endast i några understödsobjekt. I fråga om resultaten för intressebevakning var rapporteringen i regel tunn.

Utvärdering: stöder den insamlade informationen om verksamheten påvisande av resultat

Utvärdering: har rapporterade resultaten verifierats med den insamlade informationen

Datainsamlingsmetoder

Utvärdering: har verksamheten åstadkommit eftersträvade resultat

Utvärdering av resultat av understödsobjektets verksamhet

Centrala observationer och utvecklingsobjekt

I organisationshelhetens tillfälle för samskapande identifierades flera utvecklingsobjekt som hänför sig till verksamhetens resultat. Av dessa har STEA valt ut två viktigaste utvecklingsobjekt med tanke på kontinuiteten i finansieringen av understödsobjekten.

Utvecklingsåtgärder som ska uppföljas:

• ökning av samarbete mellan organisationer och den offentliga sektorn
• utveckling av organisationers kommunikation
• ökning av lågtröskelverksamheten och det uppsökande arbetet

Vid utvärderingen av organisationshelheten i 2025 fästs det med tanke på resultaten särskild uppmärksamhet vid följande utvärderingsfrågor:

• Hur har organisationerna säkerställt att verksamheten bättre än tidigare riktas till de målgrupper som behöver mest stöd?
• Förklaras möjligheterna att nå målgrupperna av det ökade samarbetet med andra aktörer, den ökade andelen kommunikation och information och/eller den stärkta verksamheten med låg tröskel i innehållet i understödsobjekten?

STEA följer årligen upp hur utvärderingsfrågorna förverkligas. Genomförandet av utvärderingsfrågorna följs upp med hjälp av understödsansökningar, utredningar och samskapande.

Utvecklingsåtgärder som ska uppföljas:

• Riktande av befintliga resurser till utveckling av samarbetet
• Intensifierat centralt samarbete mellan organisationerna och utarbetande av gemensamma mål för samarbetet

Vid utvärderingen av organisationshelheten i 2025 fästs det med tanke på resultaten särskild uppmärksamhet vid följande utvärderingsfrågor:

• Riktar organisationerna för personer med sensorisk funktionsnedsättning sina resurser mer till samarbete med andra aktörer och har samarbetet varit intensivare efter 2021?
• Har organisationer för personer med sensorisk funktionsnedsättning utarbetat gemensamma mål för sitt samarbete efter 2021?

STEA följer årligen upp hur utvärderingsfrågorna förverkligas. Genomförandet av utvärderingsfrågorna följs upp med hjälp av understödsansökningar, utredningar och samskapande.

Resultatrapporten består av sex olika delar.

Gå tillbaka (Organisationer för personer med sensorisk funktionsnedsättning – Verksamhet och produkter)

Gå till sidan Resultatöversikter 2021