Resultatöversikt 2022
Organisationer för minoritetsgrupper
Organisationer för minoritetsgrupper: STEAs utvärdering av resultat och centrala observationer
Innehåll
Enligt STEAs helhetsbedömning av understödsobjekten i organisationer för minoritetsgrupper var verksamhetens resultat i nästän alla understödsobjekt tillräckliga eller goda. Organisationernas verksamhet har inriktats på ett ändamålsenligt sätt och verksamheten har bedömts stödja uppnåendet av de planerade resultaten väl eller i tillräcklig utsträckning.
För uppföljningen av resultaten hade enligt STEAs bedömning information samlats in väl eller tillräckligt i tre fjärdedelar av understödsobjekten. Däremot verifierades resultaten ännu dåligt i flera understödsobjekt med hjälp av insamlad information.
När det gäller invandrarorganisationernas understödsobjekt verifierades resultaten bra med hjälp av den insamlade informationen i synnerhet i kamratstödsgruppsverksamheten samt i individuell rådgivning och stöd. De mest resultatrika verksamhetsformerna inom dessa understödsobjekt var bland annat gruppverksamhet för unga där en vuxen är närvarande och tillgänglig samt fadderverksamhet där man stöder skapandet av ett fadderförhållande. Också i mötesplatsverksamhet hade man lyckats verifiera resultaten i en del understödsobjekt särskilt väl. En god verifiering av resultat förutsatte information om hur tillräckligt många deltagare har framskridit i fråga om de mål som ställts upp i ansökan. Verifieringen och resultaten kan bedömas vara bra när den insamlade informationen är exakt och den berättar om en tillräckligt stor del av dem som deltagit i verksamheten.
Bedömning: stöder den insamlade informationen om verksamheten påvisande av resultat
Bedömning: har rapporterade resultat verifierats med den insamlade informationen
Bedömning: har verksamheten åstadkommit eftersträvade resultat
Genom verksamheten i organisationer för minoritetsgrupper uppnåddes bland annat nedan beskrivna verifierade resultat.
1. Ökad kunskap och skötsel av ärenden
- rådgivningen hjälpte till med att lösa problem i vardagen och de som deltog i verksamheten fick hjälp med att reda ut sin situation
- målgrupperna fick uppmuntran och färdigheterna att använda offentliga och andra tjänster samt att uträtta ärenden med myndigheterna förbättrades
- personer med invandrarbakgrund fick ny information om hälsa, arbetslivet och det finländska samhället
- samhällets olika tjänster blev bekanta för personer med invandrarbakgrund och de kan i fortsättningen själva söka sig till och använda de tjänster de behöver. Här spelade informationen och rådgivningen på det egna språket en viktig roll.
- invandrarföräldrar fick stöd för sina färdigheter i föräldraskap och parförhållande och information om den finländska familjeuppfattningen och familjetjänsterna
2. Ökade förutsättningar för utbildning och sysselsättning
- verksamheten hjälpte personer med invandrarbakgrund och romer att skapa karriärplaner och få arbete eller utbildning
- organisationernas nätverkssamarbete främjade målgrupperna avancemang på arbetslivs- eller utbildningsvägar
- välbefinnandet och vardagshanteringen bland dem som deltog i verksamheten ökade med hjälp av individuellt stöd och kamratstödsgruppverksamhet. Detta syntes till exempel som motivation till att söka arbete, få en studieplats och framskrida i studierna.
3. Främjande av delaktighet
- upplevelserna av delaktighet ökade, vilket stärkte deltagarnas aktörskap och ökade välbefinnandet samt gav glädje och resurser
- invandrarnas och deras barns finskakunskaper förbättrades och de uppmuntrades till att tala mer finska
- ensamheten minskade i olika målgrupper
- kamratstöd var till hjälp när det gällde att reda ut personliga angelägenheter
- personer som hör till könsminoriteter och sexuella minoriteter blev socialt uppmuntrade och kände bättre igen sin egen situation och sina möjligheter. Deltagarnas egen identitet förtydligades och resurserna stärktes.
Andra verifierade resultat som uppnåddes genom verksamheten var bland annat:
- organisationernas digitala kompetens stärktes och de digitala färdigheterna och användningen av tjänster ökade bland dem som deltagit i understödsobjektens verksamhet
- rådgivningen, servicehandledningen, informationsförmedlingen och organisationernas nätverk främjade tillgången till tjänster, målgruppens känsla av att höra till samhället och deltagande
I flera understödsobjekt var syftet med verksamheten att främja integration i två riktningar, vilket syntes i resultaten i form av ökad kulturell förståelse och kompetens hos olika aktörer samt ökad växelverkan mellan infödda finländare och invandrare.
Övriga resultat som uppnåddes genom verksamheten var bland annat följande:
- ensamheten bland äldre invandrare minskade, de lärde sig digitala färdigheter och fick hjälp med att uträtta ärenden inom offentliga och privata tjänster. Självförtroendet hos de äldre som deltog i verksamheten stärktes och de kunde sköta sina egna ärenden bättre. Den ökade aktiviteten bidrog också till att upprätthålla den fysiska konditionen.
- invandrarkvinnor som utsatts för våld fick hjälp och stöd, och deras välbefinnande och trygghetskänsla förbättrades
- offer för människohandel hänvisades till hjälpsystemet för offer för människohandel
- invandrarkvinnornas motion ökade, ensamheten minskade och de fick information om familje- och välfärdstjänster och andra kulturer
- organisationerna bidrog till att lagen om upphävande av tvångsäktenskap godkändes i riksdagen.
- yrkespersoner inom olika branscher kan beakta och möta målgrupperna bättre i sitt eget arbete när kunskapen om deras särdrag, behov och utmaningar har ökat
- myndigheternas och andra organisationers samarbetsparters kunskap om de ryskspråkiga organisationernas verksamhet och beaktandet av målgruppen i olika regioner ökade
Dessutom uppnåddes resultat i utvecklingen av organisationernas egen verksamhet:
- organisationernas egen eller medlemsorganisationernas förvaltning och verksamhet blev mer planmässig och mångsidig
- ökat regionalt samarbete
- informationen om olika aktörers tjänster ökade i olika organisationer
- organisationernas verksamhet blev mer professionell och kompetensen inom mötande kundarbete stärktes
Bedömning av resultaten av understödsobjektens verksamhet
Centrala observationer och utvecklingsobjekt
I resultatrapporterna från minoritetsgruppernas organisationer och vid samutvecklingstillfället hösten 2023 identifierades utvecklingsobjekt som hänför sig till verksamhetens resultat. Två av dem har lyfts fram i denna resultatöversikt.
I resultatrapporterna motsvarade uppgifterna inte alltid tydligt uppgifterna i ansökan. Till exempel de resultat som uppnåtts genom verksamheten rapporterades inte alltid i förhållande till de mål som uppställts för verksamheten i ansökan. Även verifieringen av resultaten kunde i många rapporter utvecklas.
Enligt STEAs bedömning nåddes målgrupperna för verksamheten i regel bra i understödsobjekten och verksamheten svarade i allmänhet också bra på deltagarnas behov. En ganska allmän utmaning i resultatrapporterna var dock att påvisa resultaten. I rapporterna kunde man istället för resultat beskriva verksamheten eller så var resultaten i rapporten inte kopplade till de mål som ställts upp för verksamheten i understödsansökan. I en del av rapporterna var datainstamlingen eller rapporteringen av insamlade uppgifter enligt STEAs bedömning svag och utifrån den kunde man inte bedöma de resultat som uppnåtts genom verksamheten, dvs. nyttan för målgruppen.
Till exempel var antalet svar på enkäterna för litet i förhållande till det antal människor som nåddes eller så saknades antal eller fördelning av svaren. I vissa understödsobjekt presenterades resultaten i text, men det gick inte att verifiera dem med hjälp av mätare. Endast i en del av rapporterna presenterades en egen utvärdering av verksamheten eller resultaten eller idéer för att utveckla verksamheten utifrån dess resultat.
När flera olika språk talas i målgrupperna kan språkbarriären bli en försvårande faktor vid insamlingen av resultatinformation. På grund av sin bakgrund och tidigare erfarenheter kan en del av målgrupperna också vara rädda för att informationen används mot dem. På webben är det svårare att få svar än ansikte mot ansikte. Uppföljningen och rapporteringen av resultaten kan också anses vara arbetsdryg i en del organisationer.
Det finns anvisningar och utbildning om metoderna för uppföljning och verifiering av resultaten. Också organisationerna själva har utvecklat sina egna uppföljningsmetoder bland annat genom att utvidga språkurvalet, utbilda frivilliga eller gå igenom enkäter tillsammans med målgrupperna.
Uppföljningen och verifieringen av resultaten ska planeras i organisationerna redan i samband med planeringen av hela verksamheten så att uppnåendet av målen och resultaten senare kan rapporteras på ett tillförlitligt sätt.
Många målgrupper i utsatt ställning litar inte lätt på myndigheter eller organisationer. Enligt rapporterna kan det ta tid att bygga upp målgruppernas förtroende och därigenom göra verksamheten känd och tillförlitlig.
Organisationerna har olika sätt att organisera interaktionen med målgrupperna. I en del av understödsobjekten är arbetstagarna heltidsanställda och i andra finns det fler deltidsanställda. Även frivilliga kan ha olika roller i verksamheten. Projektverksamhetens tidsbundenhet försvårar för sin del etableringen och den långsiktiga utvecklingen av verksamheten. Det kan påverka rekryteringen av arbetstagare och orken i arbetet, men också förtroendet för dem som deltar i verksamheten.
Personalombyte eller andra förändringar i verksamheten kan försvåra uppnåendet av verksamhetens resultat. Det kan till exempel uppstå avbrott i verksamheten eller andra förändringar som påverkar förtroendet hos den sammanslutning och de deltagare som deltar i verksamheten. Verksamheten i organisationerna kan också försvåras av andra faktorer, såsom målgruppernas personliga erfarenheter och trauman och till exempel hatretorik som människor och organisationer möter.
Som ett sätt att stärka förtroendet lyftes samarbetsnätverk, spridning av god praxis och lärande av andra fram. Det finns skäl att öka verksamhetens systematiska och planmässiga karaktär med dessa och andra metoder för att verksamheten ska bli mer stabil och hållbar också i olika undantagssituationer. Att lära sig god praxis av andra organisationer samt nätverkssamarbetet gör det möjligt att utveckla verksamheten och förvaltningen av verksamheten så att den blir hållbarare i förändringssituationer. Det kan vara meningsfullt att jämföra olika sätt att använda personalresurser för att identifiera och dela god praxis.
Resultatöversikten består av fem olika delar:
Gå tillbaka (Organisationer för mångformiga familjer – Verksamhet och produkter)
Gå till Resultatöversikter 2022 -sidan
Innehållet handlar om: