Organisationer för minoritetsgrupper: Mål och resurser

Eftersträvad ändring genom verksamheten och målgrupper

De huvudsakliga målen för verksamheten vid de understödsobjekt som finansierades med STEA-understöden till organisationer för minoritetsgrupper år 2022 var:

• personer med invandrarbakgrund som hör till olika befolkningsgrupper
• barn med invandrarbakgrund som är födda i Finland
• romer
• könsminoriteter och sexuella minoriteter
• yrkesutbildade personer inom olika branscher
• beslutsfattare
• allmänheten

De huvusakliga målen för verksamheten var bland annat:

• främja integrationen av personer med invandrarbakgrund, öka kunskapen om det finländska samhällets verksamhet och göra samhällets tjänster bekanta
• främjande av integration i två riktningar och i synnerhet stödjande av uppväxten och utvecklingen av identiteten hos unga med invandrarbakgrund för att de ska hitta en egen plats och en egen livsstig i Finland som känns bra för dem själva.
• stärkande av välbefinnande, hälsa, delaktighet och aktörskap
• tillgodoseendet av invandrarnas rättigheter och tillgången till offentliga tjänster
• förebyggande av diskriminering och utslagning
• främjande av arbetslivsfärdigheter och förutsättningar för sysselsättning samt uppsökande av utbildningsväg
• stöd till skolgång för barn med invandrarbakgrund
• stärkande av identiteten samt utveckling av färdigheter i föräldraskap och fostran

Organisationer för könsminoriteter och sexuella minoriteter hade bland annat följande mål:

• stöd för strukturering av sexuell identitet och könsidentitet
• öka välbefinnandet
• förebygga diskriminering och utslagning

Organisationer som arbetar med mänskliga rättigheter hade bland annat följande mål:

• stärka rättvisan, självbestämmanderätten och likabehandlingen
• öka förståelsen för människorättssituationen i Finland och minoriteters och ursprungsfolkens rättigheter

Romernas organisationer hade bland annat följande mål:

• att stärka den romska befolkningens delaktighet och gemenskap
• förebygga utslagning och öka förståelsen bland majoritetsbefolkningen om den romska kulturen och befolkningen
• förbättrad utbildning och förbättrade arbetslivsfärdigheter
• att stärka målgruppens egna resurser och hitta en egen plats i samhället
• stärkande av det fysiska, psykiska och sociala välbefinnandet samt stärkande av eget aktörskap och vardagshantering

Verksamhetens resurser

Som verksamhetens resurser beaktas vid utvärderingen understödens eurobelopp, antalet understödsobjekt, antalet frivilliga som deltagit i verksamheten och samarbetsparterna.

Understödsbelopp och understödsobjekt

Frivilligverksamhet

Frivilliga deltog verksamheten vid 78 understödsobjekt.

De frivilliga arbetade bland annat i följande uppgifter i organisationerna:

• som medskapare
• som mentorer
• som stödpersoner
• som fadderfamiljer
• som kulturtolkar och översättare
• som assistenter vid ledning av grupper och klubbar och vid barnskötsel
• som planerare och arrangörer av evenemang och annan verksamhet
• i invandrarorganisationer som hjälp i verksamhet som gäller inlärning av finska och digitala färdigheter och som kamratstöd för dem som flyttat till Finland

Frivilliga deltog också i organisationernas klientarbete, kommunikation och påverkansarbete.

Som frivilliga fungerade också yrkesutbildade personer inom olika branscher, till exempel som arbetslivsmentorer. I vissa understödsobjekt deltog också studerande inom social- och hälsovården i verksamheten. I synnerhet i verksamhet som riktar sig till unga har frivilliga också varit inspirerande förebilder i kamratstödsarbetet.

Samarbetsparter

I resultatrapporten var det möjligt att uppge högst tio samarbetsparter per understödsobjekt. I rapporten ombads uppge endast de samarbetsparter som är viktigast med tanke på understödsobjektets verksamhet.

På mötesplatser för invandrare var de viktigaste samarbetsparterna olika myndigheter och andra organisationer. Samarbetet med dessa parter gällde till exempel ordnandet av sakkunnigbesök och andra tillställningar och evenemang samt hänvisning av kunder. Hänvisning av kunder skedde från organisationernas verksamhet till myndigheternas tjänster, men också myndigheter såsom hälsovårdscetnraler eller navigatorer hänvisade de invandrare de mötte till organisationernas verksamhet eller arbetade regelbundet på mötesplatserna.

Organisationerna deltog ömsesidigt i varandras evenemang som sakkunnigtalare, med egna infopunkter eller på annat sätt genom att presentera sin verksamhet. Tillsammans med andra organisationer ordnades många evenemang. En typisk samarbetsform var också medlemskap i styrgrupp. I projekt som finansierats med STEA-understöd kunde styrgruppen ha flera olika samarbetsparter, såsom myndigheter eller representanter för andra organisationer.

En del av understödsobjekten samarbetade med olika läroanstalter. De studerande var frivilliga i organisationerna eller utförde arbetsprakti eller lärdomsprov i organisationen. I många understödsobjekt fick man avgiftsfria lokaler för gruppverksamhet via kommunen, andra organisationer eller församlingar.

Rysslands anfallskrig i Ukraina ökade antalet målgrupper med ukrainsk bakgrund och ökde också organisationernas samarbete med Migrationsverket. I enskilda understödsobjekt utbildade organisationerna också gemensamt frivilliga och vägledde dem till olika organisationer med verksamhet i anslutning till att stöda personer med ukrainsk bakgrund.

De romska organisationerna samarbetade bland annat med kommunernas arbetsgrupper för romer, socialväsendet och ungdomsväsendet samt med Institutet för hälsa och välfärd och församlingarna. En typisk samarbetsform var hänvisning av kunder: kunderna hänvisades till organisationens verksamhet eller så samplanerades verksamhet eller servicesstigar för personer som hörde till målgruppen och var i olika livssituationer. Kommunerna, församlingarna och andra organisationer erbjöd också avgiftsfria lokaler för verksamheten. Samarbetet med fängelser, Brottspåföljdsmyndigheten, läroanstalter, polisen och FPA omfattade hänvisning av kunder, utbyte av information och anvisningar eller tillhandahållande av platser för frihet på prov eller samhällstjänst. Romska organisationer samarbetade ofta också med andra romska organisationer och övriga organisationer bland annat när det gällde att ordna evenemang.

Organisationer för könsminoriteter och sexuella minoriteter samarbetade mycket med varandra. Hänvisning av kunder till olika aktörer och av dem till organisationernas verksamhet var en viktig del av samarbetet. Samarbetet med andra organisationer inom social- och hälsovården främjade bland annat möjligheterna att nå målgrupperna och möhligheterna att erbjuda ändamålsenligt stöd. Organisationerna hade också samarbete i viss mån med kommuner, församlingar och religiösa samfund när det var väsentligt med tanke på verksamheten.

Resultatöversikten består av fem olika delar.

Fortsätta till nästa del (Organisationer för minoritetsgrupper – Nådda målgrupper)

Gå tillbaka (Organisationer för minoritetsgrupper)