Organisationer för ekonomikompetens och materiellt bistånd: Mål och resurser

Eftersträvad ändring genom verksamheten och målgrupper

De huvudsakliga målen för verksamheten vid de understödsobjekt som finansierades med STEA-understöden till organisationer för ekonomikompetens och materiellt bistånd år 2022 var:

1. Underlättande av vardagen och stärkande av färdigheter i vardagshantering

• färdigheter för att bo hemma stöds
• för att öka kunskaperna och färdigheterna i hushålls- och vardagshantering och för att göra det lättare att göra hälsosamma vardagliga val, varvid den psykiska och fysiska hälsan, livskvaliteten och funktionsförmågan hos dem som deltagit i verksamheten samt hanteringen av vardagen förbättras
• för att förebygga ensamhet hos människor och öka upplevelsen av delaktighet genom deltagande i verksamheten

2. Stärkande av de ekonomiska färdigheterna och ekonomihanteringen, förebyggande av skuldsättning och brytande av skuldsättningsspiralen för överskuldsatta

• man identifierar och når människor som löper risk för ekonomiska problem
• förebygga eller lösa sociala eller ekonomiska problem
• hållbar ekonomihantering och konsumentkompetens stärks och främjas
• människors helhetslivssituation underlättas genom olika metoder för ekonomihantering och skuldlösningar

3. Stärka delaktigheten för dem som behöver mathjälp

• genom individuellt stöd stärks aktörskapet i det egna livet för dem som behöver mathjälp
• de som behöver mathjälp aktiveras och stärks till aktörer i sitt eget liv genom att öka delaktigheten och gemenskapen

Dessutom var målen för verksamheten bland aktörerna i organisationsklassen bland annat:

• stärka samarbetet med samarbetsparter och andra aktörer inom branschen för att stärka klienternas aktivitet och delaktighet; och utveckla nätverksarbetet
• för att stärka kompetensen och öka kunskapen hos de yrkespersoner som arbetar med målgruppen och därmed också förbättra klienternas ställning
• genom att öka deltagandemöjligheterna -och förutsättningarna för dem som deltar i frivilligverksamheten
• genom att bygga upp en fungerande modell för frivilligverksamhet, stärka frivilligaktörernas delaktighet, samhörighet i samhället och uppbyggnaden av det egna välbefinnandet

Avsikten var att verksamheten i huvudsak skulle riktas till följande målgrupper:

• personer som behöver stöd för sina vardagsfärdigheter och ekonomiska färdigheter och sin livskompetens eller som drar nytta av att deras färdigheter stärks samt vissa specialgrupper (såsom personer med funktionsnedsättning, barnfamiljer, äldre, invandrare)
• personer som befinner sig i en ekonomiskt utsatt livssituation, såsom personer med ekonomiska svårigheter av olika grad och/eller mottagare av mathjälp
• frivilliga
• yrkespersoner som i sitt arbete möter ovan beskrivna målgrupper inom alla sektorer
• i enskilda fall nämndes också beslutsfattare som målgrupper

Verksamhetens resurser

Som verksamhetens resurser beaktas vid utvärderingen understödens eurobelopp, antalet understödsobjekt, antalet frivilliga som deltagit i verksamheten och samarbetsparterna.

Understödsbelopp och understödsobjekt

Frivilligverksamhet

Frivilliga deltog i 16 organisationers (20 understödsobjekts) verksamhet. Antalet frivilliga varierade stort:

• i en tredjedel av understödsobjekten fanns det mindre än 10 frivilliga
• i en tredjedel av understödsobjekten fanns det ungefär 20 frivilliga
• i en tredjedel av understödsobjekten fanns det några hundra frivilliga

Frivilligaktörerna bistår vanligen organisationerna vid ordnandet av tillställningar samt som gruppledare eller i uppgifter som gäller individuellt stöd. Dessutom har de frivilliga informerat om verksamheten och deltagit i olika arbetsgruppers verksamhet.

Samarbetspartner

I resultatrapporten var det möjligt att ange högst tio samarbetsparter per understödsobjekt. I rapporten ombads uppge endast de samarbetsparter som är viktigast med tanke på understödsobjektets verksamhet.

I över en tredjedel av understödsobjekten rapporterades högst 10 samarbetsparter. I nästan en tredjedel av understödsobjekten deltog högst fem samarbetsparter i verksamheten och i en femtedel 6–9.

Samarbete gällde oftast (och i alla understödsobjekt) olika samarbetsnätverk som omfattar flera sektorer (87 omnämndande) eller samarbete med andra organisationer som får STEA-understöd (75 omnämnanden). Cirka hälften av understödsobjekten rapporterar om samarbetet med kommunen eller staden (19 nämnda kommuner eller städer). Cirka en tredjedel av understödsobjekten rapporterar om samarbetet med något sjukvårdsdistrikt (9 nämnda sjukvårdsdistrikt).

Det samarbete som har främjat verksamhetens resultat har vanligen hänfört sig till det praktiska genomförandet av verksamheten i samarbete, varvid varje aktör har fört med sig sin egen expertis både för planeringen av verksamheten och för deltagandet i och informationen om olika evenemang. En typisk samarbetsform var också utbyte av expertis som baserade sig på utveckling och planering av verksamheten i olika samarbetsnätverk samt hänvisning av kunder som gjordes ömsesidigt (från samarbetspart till organisationens verksamhet eller från organisationen till samarbetsparten).

Resultatöversikten består av fem olika delar.

Fortsätt till nästa del (Organisationer för ekonomikompetens och materiellt bistånd – Nådda målgrupper)

Gå tillbaka (Organisationer för ekonomikompetens och materiellt bistånd)