Reform av finansieringsmodellen för social- och hälsoorganisationers understöd 2020–2026

Förstudier 2020-2022

För att förebygga och minska de skadeverkningar som penningspel ger upphov till har det under de senaste åren vidtagits ansvarsåtgärder som väntas påverka också avkastningen av penningspelsverksamheten. I och med att problemspelandet minskar väntas också avkastningen av penningspel minska under de kommande åren. År 2020 och 2021 påverkades avkastningen av penningspelsverksamheten i betydande grad också av coronaläget och de begränsningar som hänför sig till det, såsom stängning av spelmaskiner- och salar. Det har uppskattats att de årliga intäkter från penningspel som intäktsförts till staten till följd av åtgärderna har minskat med cirka 300 miljoner euro.

Avkastningen av spelverksamheten har under de senaste tre åren kompenserats med statens övriga avkastning för att beloppet av de understöd som delas ut av avkastningen av penningspel inte ska minska oskäligt.

Konkurrens- och konsumentverket (KKV) publicerade 2021 en rapport där man granskade det finländska penningspelandet som en del av samhällsekonomin utifrån en jämförelse av fördelar och nackdelar. Enligt de utredningar som publicerats förutsätter ett penningspelssystem baserat på ensamrätt att de skadeverkningar som penningspel ger upphov till borde ha förebyggts och minskats på ett mer målinriktat sätt än tidigare. Enligt KKV:s uppfattning bör Veikkaus intäkter överföras till statsbudgeten.

Eftersom den kommande nivån på avkastningen av penningspelsverksamheten är förenad med många osäkerhetsfaktorer, grundades i slutet av 2020 en arbetsgrupp för att dryfta alternativa finansieringsmodeller för Veikkaus förmånstagare. I februari 2021 färdigställdes arbetsgruppens rapport Suomalainen rahapelijärjestelmä muutoksessa – framtida alternativ. Arbetsgruppen leddes av Erkki Liikanen.

Som det primära alternativet till reformen ställde Liikanens arbetsgrupp en totalreform, där avkastningen av penningspel styrs till statens inkomster med allmän täckning och de nuvarande förmånstagarna börjar omfattas av budgetramen.

Efter att arbetsgruppens förslag blivit klart tillsatte statsrådet på förslag av statsministern ett tidsbundet projekt med uppgift att fortsätta arbetsgruppens arbete. Målet för den nya finansieringsmodellen var att den ska garantera de förmånstagare som varit verksamma med avkastningen av penningspel förutsägbar och tillräcklig finansiering.

En samförståndpromemoria av en projektgrupp bestående av statssekreterare under ledning av statssekreterare Haapajärvi och en parlamentarisk uppföljningsgrupp som tillsattes i anslutning till gruppen publicerades i februari 2022. I samförståndpromemorian antecknades huvudprinciperna för den nya finansieringsmodellen och finansieringsnivån för de allmännyttiga funktioner som finansieras med avkastningen av penningspel under övergångsperioden.

Beredning av lagen om finansiering av social- och hälsoorganisationer 2022

Genomförandet av den reform av finansieringsmodellen som föreslås av Haapajärvis projektgrupp förutsätter att lotterilagen ändras. Den nya finansieringsmodellen innebär i praktiken en renodlad modell med allmän täckning, där det inte finns några lagbaserade fördelningsrelationer för anslaget eller specificerade bestämmelser om användningsändamål.

Bestämmelserna om social- och hälsoorganisationernas nuvarande understödscentral samt bestämmelserna om delegationen för social- och hälsoorganisationernas understödsärenden överförs från lotterilagen till social- och hälsovårdsministeriets sektorramlag. Regeringens proposition med förslag till en ny lag om finansiering av social- och hälsoorganisationernas verksamhet bereddes i brådskande ordning så att den kunde föredras redan hösten 2022 som en del av totalreformen av finansieringsmodellen. Propositionen var på remiss i slutet av våren 2022 och den lämnades till riksdagen i november 2022. Lagen stadfästes i mars och träder i kraft 1.1.2024.

Dessutom inleddes i januari-februari 2022 en utredning om en eventuell gemensam understödscentral inom statsrådet för finansiering av organisationer och deras verksamhetsförutsättningar.

I den fortsatta beredningen av reformen av finansieringsmodellen införs i ramlagstiftningen för sektorer inom undervisnings- och kulturministeriets, social- och hälsovårdsministeriets och jord- och skogsbruksministeriets ansvarsområden också ett förfarande som beaktar förändringarna i kostnadsnivån och deras ekonomiska konsekvenser för finansieringen av allmännyttiga sammanslutningar. En parlamentarisk delegation följer med utvecklingen av understödsnivån för allmännyttiga samfund.

Beredning av en förordning som kompletterar lagen om finansiering av social- och hälsoorganisationer inleds 2023

När den nya lagen om understöd till föreningar och stiftelser inom social- och hälsovården har godkänts inleds beredningen av en förordning i samband med vilken det ska övervägas om den verksamhet som finansieras med understöden ska regleras noggrannare än för närvarande.

Utkastet till förordning som kompletterar lagen om finansiering av social- och hälsoorganisationer publicerades på utlåtandetjänsten 31.8.2023. Social- och hälsovårdsministeriet begär utlåtanden om utkastet före 15.9.2023.

I år 2023 inleds också en uppdatering av STEA:s strategi. Det är nödvändigt att uppdatera den nuvarande strategin, eftersom de förändrade stödbehoven och verksamhetspraxis också påverkar STEA:s och dess stödtagares verksamhet. De största faktorerna är utträdet ur avkastningen av penningspel samt de förändringar som coronapandemin och kriget i Ukraina medför. Utöver dessa har också klimatkrisen konsekvenser för social- och hälsoorganisationernas verksamhetsmiljö och verksamhet.

Information om ändringar i lagstiftningen och STEA:s strategi ges på STEA:s webbplats i takt med att reformarbetet framskrider.

STEA-understöd beviljas ur statsbudgeten, sambandet med Veikkaus intäkter bryts 2024

Enligt projektgruppens samförståndpromemoria ska nivån på statsunderstödsfinansieringen fastställas genom ett politiskt beslut i det beslut om ramarna för statsfinanserna 2023–2026 som ingår i planen för de offentliga finanserna, dvs. under hela ramperioden. På årsnivå fattas beslut om den anslagsnivå för statsunderstödsfinansieringen som föreslås i budgetpropositionen under budgetbehandlingen.

Regeringen beslutar också om de inbördes andelarna mellan tre ministerier i rambeslutet, där finansiering allokeras genom ett politiskt beslut till tre ministerier (UKM, SHM, JSM) för allmännyttiga samhälleliga ändamål som det bestämts att ska riktas till.

Målet är att den nya lagen om finansiering av social- och hälsoorganisationers verksamhet ska träda i kraft den 1 januari 2024. Understöd för 2024 beviljas dock ännu i enlighet med den lagstiftning som gällde 2023. Den nya lagstiftningen tillämpas på ansökan om och användning av understöd som beviljas för 2025.

De ändringar i praxis som lagen och förordningen om finansiering av social- och hälsoorganisationerna medför år 2025

Fram till 2025 har alla ändringar i den nya lagstiftningen trätt i kraft och understöd från STEA beviljas och används i enlighet med den nya lagstiftningen.