Mödra- och skyddshem och organisationer för social välfärd: STEAs utvärdering av resultat och centrala observationer
Innehåll
Enligt STEAs helhetsutvärdering av understödsobjekt var understödsobjektens resultat huvudsakligen nöjaktigt eller gott i organisationer för social välfärd och mödra- och skyddshem.
Det fanns dock brister i verifiering av resultat i flera understödsobjekt. Uppföljning och rapportering av resultat motsvarade inte alltid de mål som hade ställts upp för verksamheten eller målen hade ursprungligen uppställts på så pass allmän nivå att resultatet kunde inte verifieras på ett tillförlitligt sätt.
Understödsobjekten i den goda resultatkategorin åstadkom goda verifierade resultat för alla eller nästan alla mål, och enligt resultaten var verksamheten till klar nytta för målgruppen. I dessa objekt har man till exempel ökat deltagarnas hoppfullhet gällande framtiden, målgruppen har lärt sig nya kunskaper om anpassning till förlust, ökat målgruppens välbefinnande, minskat våldsamt beteende, stött alkohol- och drogfrihet framgångsrikt och förebyggt barnskyddets brådskande placeringar inom missbrukarfamiljer.
I de understödssobjekt i mödra- och skyddshem där den primära målgruppen för verksamheten var spädbarnsfamiljer som behövde särskilt stöd, verifierades följande resultat:
- bättre vardagskompetenser hos föräldrar
- ökad alkohol- och drogfrihet i barnfamiljer
- bättre sömnrytm hos spädbarn
- ökad känsla av trygghet hos föderskor inom doula-verksamheten
- minskad känsla av ensamhet
- identifiering av egna styrkor som förälder hade utvecklat
- förståelsen av barnets känslor och behov samt växelverkan mellan barnen och föräldrarna förbättrades
Understödsobjekt vars primära målgrupper var offer för och förövare av våld i nära relationer och andra former av våld, familjer i skilsmässokris, personer som förlorat en närstående, sörjande, arbetare inom sex- och erotikbranschen, unga som blivit utsatta för sexuellt våld och andra unga:
- klienter har blivit hörda och fått den hjälp som de behövt
- bättre ork och stärkta resurser
- ökat välbefinnande och ökad känsla av trygghet hos personer som blivit utsatta för våld
- det våldsamma beteendet hos dem som deltog i verksamheten minskade, man lyckades upprätthålla våldsfriheten, makens förtroende för partnerns våldsfrihet ökade i parförhållanden
- minskad känsla av ensamhet hos dem som deltog i verksamheten
- ökad känsla av trygghet hos föderskor
- ökad förståelse av betydelsen av försonligt samarbete hos föräldrar, ökat välbefinnande hos föräldrar, ökade känslouttryck hos barn
- minskat våld mot offer
- upphörande av återfallsbrott hos våldsutövare
- identifiering av traumasymtom bland yrkespersoner och i God medicinsk praxis-rekommendationerna
- anpassningen till vardagslivet för dem som deltog i verksamheten och återhämtningen från förlusten av närstående lyckades
Understödsobjekt vars primära målgrupper var yrkespersoner och studerande inom social- och hälsovården:
- mer information för yrkespersoner om olika målgruppers specialbehov och identifiering av målgrupper
- nya tillvägagångssätt till exempel för att bemöta och behandla deprimerade mödrar och för att föra målgruppernas situationer på tal
- ökad medvetenhet hos myndigheter och andra yrkespersoner om våld i nära relationer och förföljelse
Understödsobjekt vars primära målgrupper var beslutsfattare och allmänheten:
- organisationer hördes som sakkunniga och efterfrågan på utbildningar som organisationerna ordnade ökade
- organisationernas kommunikation har ökat synligheten i medierna och den offentliga debatten kring teman som anknyter till målgruppen
- organisationerna har uppnått en god ställning t.ex. i arbetsgruppen för förändringsstöd inom social- och hälsovården, i andra föreningar, nätverk och arbetsgrupper
- man har fått statsfinansiering för vårdsystemet för mödrar med missbruksproblem
- föräldrar som har förlorat ett barn kan få föräldrapenning för sorgledighet under en längre tid
Verifieringen av verksamhetens resultat med insamlad information har i huvudsak varit nöjaktig eller svag. Enligt STEAs utvärdering har verksamheten ändå varit ändamålsenligt. Om verksamhetens resultat inte har dokumenterats systematiskt, har STEAs utvärdering av verifieringen och uppnåendet av resultaten varit svagare än uppskattningen av verksamhetens inriktning.
Ett centralt problem när det gäller att påvisa resultat var att resultaten inte har rapporterats i fråga om alla de mål som presenterats i ansökan. Dessutom hade målgrupperna specificerats i rapporterna på ett annat sätt än i ansökningarna och enkätsvaren rapporterades inexakt.
Uppföljningen av resultat var inte alltid systematisk och lämpliga mätare hade inte alltid används för resultatens påvisning.
Mödra- och skyddshem har utvecklat och under de senaste åren implementerat mätaren ”Vaikuttavuus esiin”, som Förbundet för mödra- och skyddshem har utvecklat. Införandet av mätaren kommer sannolikt att bidra till verifieringen av resultaten under kommande år. Arbetet med att förankra användningen av mätare i alla mödra- och skyddshem pågår fortfarande.
Det har varit svårt att använda mätaren vid STEA-resultatrapporteringen delvis på grund av att det enligt organisationerna är vanligt att våldsoffer mår sämre i början av stödperioden, när saker som de har försökt glömma förs på tal, vilket betyder att resultaten av verksamheten syns först under en längre tidsperiod. En annan utmaning är att det ofta är svårt att nå målgruppen efter att den egentliga stödsperioden upphört.
Utvärdering: stöder den insamlade informationen om verksamheten påvisande av resultat
Mödra- och skyddshem
Organisationer för social välfärd
Utvärdering: har rapporterade resultaten verifierats med den insamlade informationen?
Mödra- och skyddshem
Organisationer för social välfärd
Datainsamlingsmetoder
Utvärdering: har verksamheten åstadkommit eftersträvade resultat
Mödra- och skyddshem
Organisationer för social välfärd
Utvärdering av resultat av understödsobjektets verksamhet
Mödra- och skyddshem
Organisationer för social välfärd
Centrala observationer och utvecklingsobjekt
I organisationshelhetens tillfälle för samskapande identifierades utvecklingsobjekt som hänför sig till verksamhetens resultat. Av dessa har STEA valt ut två viktigaste utvecklingsobjekt med tanke på kontinuiteten i finansieringen av understödsobjekten.
En del av den understödda verksamheten innehåller mycket intensivt och professionellt individuellt stöd, och hjälpen till personer i målgruppen består av en individuell servicestig som byggts av flera olika aktörer. Då är det svårare att producera verksamhet med frivilliga krafter. Frivilligas roll betonades dock för erfarenhetsexperternas, kamratstödets och chattverksamhetens del. Dessutom frivilligas roll betonades vid övrig verksamhet som görs på nätet och i klubb- och mötesplatsverksamheten. Frivilliga arbetade också med kommunikation, organisering av evenemang och jourhavande kundarbete. För att utveckla frivilligverksamheten framkom flera förslag som gäller bl.a. stödjande av frivilliga, användning av resurser samt utveckling av olika former av frivillighet.
Utvecklingsåtgärder som ska uppföljas:
- Ökning av andelen frivilliga i uppgifter för vilka de kan användas som resurser
- Att i större utsträckning utnyttja de frivilliga kunskaperna och synvinklar i organisationernas verksamhet
Vid utvärderingen av organisationshelheten i 2025 fästs det med tanke på resultaten särskild uppmärksamhet vid följande utvärderingsfrågor:
- Vad är antalet frivilliga i förhållande till den avlönade personalen?
- Hur och i vilka uppgifter har de frivilligas kunnande utnyttjats mer än tidigare?
- Vilken ny praxis har organisationerna infört för att få frivilliga med i verksamheten?
STEA följer årligen upp hur utvärderingsfrågorna förverkligas. Genomförandet av utvärderingsfrågorna följs upp med hjälp av understödsansökningar, utredningar och samskapande.
Kommunikation och utbildning har en stor betydelse för nåendet av målgrupper, och genomförd kommunikation har ökat antalet nådda målgrupper. Som ett av resultaten i tillfället för samskapande var att kommunikation bör utvecklas målgruppsvist med riktade huvudpoäng och genom att utnyttja olika kommunikationskanaler. Det är också möjligt att i större utsträckning än för närvarande inkludera målgrupper i utvecklingen av kommunikationen. Målgrupperna kunde nås bättre än för närvarande också genom ett effektivare samarbete mellan organisationerna både i kommunikationen och i hänvisandet av målgrupperna till ändamålsenliga tjänster som tillhandahålls av andra organisationer. Dessutom kunde organisationerna utbyta mer information än för närvarande om lyckade kommunikationssätt.
Utvecklingsåtgärder som ska uppföljas:
- Att utveckla kommunikationen utgående från målgrupperna för både de egentliga målgrupperna och intressentgruppernacontent_copy
Vid utvärderingen av organisationshelheten i 2025 fästs det med tanke på resultaten särskild uppmärksamhet vid följande utvärderingsfrågor:
- Vilka kommunikationsmässiga åtgärder har organisationerna vidtagit för att nå målgrupperna bättre och för att nå resultat?
- Har man genom kommunikationen lyckats öka resultaten av den understödda verksamheten?
STEA följer årligen upp hur utvärderingsfrågorna förverkligas. Genomförandet av utvärderingsfrågorna följs upp med hjälp av understödsansökningar, utredningar och samskapande.
Resultatrapporten består av sex olika delar.
Gå tillbaka (Mödra- och skyddshem och organisationer för social välfärd – Verksamhet och produkter)
Gå till sidan Resultatöversikter 2021