Frågor och svar gällande ansökan om understöd

Projektunderstöd och investeringsunderstöd beviljas alltid på en gång för hela projektets/upphandlingens verksamhetstid, och fortsatt understöd kan inte sökas för projektunderstöd eller investeringsunderstöd.

Till ansökan ska alltid bifogas ett samarbetsavtal om samarbetet är ekonomiskt, dvs. då det till exempel sker överföring av pengar eller användning av lokaler utan vederlag, eller om samarbetspartens engagemang i samarbetet är nödvändigt för att verksamheten ska lyckas (till exempel fängelsesamarbete).

Det är bra att till ansökan om nya understöd bifoga samarbetsavtal också av samarbetsparter som annars är viktiga med tanke på verksamheten.

Avtalet kan vara fritt formulerat eller bygga på en modell i materialbanken på STEAs webbplats. Det väsentliga är att de olika parternas roll i verksamheten beskrivs i avtalet.

Understöd söks i STEAs e-tjänst på adressen asiointi.stea.fi. Ansökningarna finns under ”Ansökan om understöd” i menyn. När ansökan en gång har öppnats i e-tjänsten, flyttas utkastet till ansökan till ingångssidan i e-tjänsten och hittas på listan Uppgifter. 

I budgeten för ansökan ska antecknas alla sådana intäkter som föranleds av den verksamhet för vilken understöd söks med ansökan i fråga. Sådana intäkter är till exempel deltagaravgifter och understöd som beviljats av andra finansiärer och som hänför sig till samma verksamhet som STEA-understöd söks för.

Frivilligarbete är oavlönat arbete för vilket ingen ersättning betalas. Frivilliga kan dock ersättas för skäliga kostnader för utförandet av frivilliguppdraget, såsom rese- eller telefonkostnader. För frivilligarbete kan man inte ge ett pris med penningvärde, såsom present- eller inköpskort.

Frivilligarbete kan dock i liten skala belönas till exempel genom ett gemensamt evenemang för frivilliga med matservering och program. Kostnaderna granskas allmänt med tanke på behovet och skäligheten.

Utgångspunkten är att den verksamhet som finansieras med STEA-understöd ska vara avgiftsfri för deltagarna. Om deltagaravgifter dock uppbärs av deltagarna, till exempel för att förbinda dem till verksamheten eller för att täcka materialkostnader, ska deltagaravgifterna bokföras som intäkter på samma kostnadsställe som STEA-understödet.

För STEAs del finns det inget hinder för att det i verksamheten finns arbetstagare som är berättigade till lönesubvention. Då uppges lönesubventionen som intäkt för verksamheten i ansökan och årsredovisningen. Kontrollera dock hos den myndighet som beviljar lönesubvention om de har rutiner som hindrar att lönesubventionen kombineras med statsunderstöd.

Organisationen kan kortvarigt (1 år) hålla 1–2 personer i arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte åt gången och ta emot ett handledningsarvode i liten skala, som bokförs som intäkt för understödsobjektet. Arbetsverksamheten i rehabiliteringssyfte ska inte påverka resurserna för understödsobjektets basverksamhet till exempel i och med behovet av handledning. Det förutsätts således inte att arbetstiden, verksamheten eller kostnaderna särredovisas i småskalig verksamhet. Arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte som är tillåten inom den understödda verksamheten kan inte vara konkurrensutsatt.

Godtagbara kostnader för verksamhet som finansieras med STEA-understöd är behövliga och till beloppet skäliga kostnader enligt understödsbeslutet.

Kostnader som inte godkänns att täckas med STEA-understöd är bl.a.

• extra lediga dagar i form av pris eller gåva

• uppsägningsersättningar

• frivillig hobby på arbetstid

Understödstagarna iakttar i huvudsak det allmänt bindande kollektivavtalet för organisationer inom socialbranschen, men arbetsgivarna och arbetstagarna har möjlighet att avtala om saker också lokalt. Dokumentation om grunderna för och innehållet i lokala arrangemang ska finnas tillgänglig (t.ex. ett skriftligt avtal eller någon annan handling).

Huruvida lönerna för understödstagarens personal och annan personal är godtagbara och hur kostnaderna för dem täcks med STEA-understöd bedöms som en helhet vid STEA.

Understödstagaren svarar för att skäligheten iakttas vid ersättandet av den personal som anställts med understödet. STEA drar inte upp riktlinjer för anställningsvillkoren för de aktörer som får understöd.

Organisationen ansvarar själv för rekryteringen av sin egen personal. STEA har inte ställt krav på kompetens eller utbildning för personalen i organisationernas verksamhet som genomförs med STEA-understöd eller dragit upp riktlinjer för de löner som ska betalas, utan kostnaderna granskas både i ansöknings- och årsredovisningsskedet med tanke på deras nödvändighet och skälighet.

Endast i fråga om dem som anställts med Platsen är ledig -understöd förutsätts det att den anställda motsvarar villkoren och begränsningarna i understödsbeslutet.

Med STEA-understödet kan man i skälig utsträckning täcka kostnaderna för verksamhet som stöder arbetsvälmåendet som arbetsgivaren ordnar eller för motions- och kulturförmåner på fritiden. Med understödet kan man dock inte täcka löner som betalats utan skyldighet att arbeta, såsom extra lediga dagar eller uppsägningsersättningar som getts som pris eller gåva eller frivillig hobby under arbetstid.

Alla upphandlingar som inte är ringa (värde 20 000 euro moms eller mer) ska göras genom att man begär jämförbara anbud av olika varu- eller tjänsteleverantörer för att kostnaderna ska hållas på en rimlig nivå. Det rekommenderas att priserna jämförs också vid mindre upphandlingar.

I verksamheten ska man beakta eventuell skyldighet att iaktta gällande upphandlingslagstiftning, och understödstagaren ska själv utreda om upphandlingslagen gäller den egna organisationen. STEA kan inte göra en bindande förhandsgranskning av upphandlingarna eller ge förhandsgodkännande av upphandlingsdokumenten eller de valda förfarandena.

I upphandlingsärenden ger SOSTE rf:s upphandlingsjurist råd till organisationerna.