Organisationsklasser
STEA klassificerar de organisationer som ansöker om och får understöd i organisationsklasser. Organisationsklassen definieras av STEA huvudsakligen utifrån det syfte som uppges i organisationens stadgar. Till exempel multibranschorganisationernas verksamhet riktar sig till målgrupper i flera organisationsklasser och även andra aktörer än de som hör till klassen organisationer för psykisk hälsa erbjuder hjälp och stöd i anslutning till den psykiska hälsan. På denna sida finns allmänna beskrivningar av alla organisationsklasser.
Allmänna organisationerna för barn och familjer består av tre riksomfattande barnskyddsorganisationer och en regional centralorganisation i Egentliga Finland. Till organisationsklassen hör dessutom regionala distriktsorganisationer och lokala föreningar. Den verksamhet som finansieras med STEA-understöd riktas till att främja familjers, barns och ungas välbefinnande och stärka deras delaktighet samt till att bevaka målgruppernas intressen. Med understöden produceras och sprids information om barnens rättigheter. Dessutom tillgodoses förverkligandet av rättigheterna. Verksamheten riktas också till utveckling av och främjande av samarbete med barnskyddet.
Organisationer för anhörig- och närståendevårdare består avorganisationer som bedriver närståendevårdarverksamhet. En av de viktigaste verksamheterna i organisationsklassen är OmaisOiva-helheten, som omfattar bland annat rådgivning, individuellt stöd, kamratgrupper i olika situationer, träning i de inledande skedena av närståendevårdssituationen samt stöd när närståendevården avslutas. OmaisOiva-verksamheten samordnas av centralförbundet för närståendevårdare, Omaishoitajaliitto.
Anhörigorganisationer inom psykisk hälsa består av regionala organisationer samt Anhörigas stöd för mentalvården centralförbundet – FinFami rf. Verksamhet som finansieras med STEA-understöd är bland annat gruppverksamhet riktad till närstående till personer med psykisk ohälsa samt ordnande av olika evenemang och kurser. Som en central verksamhet lyfts också fram det kamratstöd som organisationerna erbjuder, vilket kan vara till exempel gruppverksamhet eller stödpersonsverksamhet. Med understöd finansieras dessutom den rådgivning och handledning som organisationerna ger målgrupperna. Regionala föreningars verksamhet kännetecknas av ett starkt samarbete med den offentliga sektorn, i synnerhet med den offentliga hälso- och sjukvården.
Boende- och serviceorganisationer för äldre består av organisationer som arbetar med äldre och vars syfte med verksamheten är att främja de äldres boendeförutsättningar eller som utöver organisationsbaserad verksamhet har serviceverksamhet. Största delen av organisationerna är lokala eller regionala aktörer. Verksamhetsformerna är till exempel individuellt stöd, gruppverksamhet, uppsökande äldrearbete och mötesplatsverksamhet. Riksomfattande aktörer är Vanhus- ja lähimmäispalvelun liitto och Centralförbundet för de gamlas väl. I dessa aktörers understödsobjekt betonas den riksomfattande utvecklings- och samordningsverksamheten.
För föreningar som hör till boendeföreningarnas organisationsklass (fyra understödstagare) är det typiskt att verksamheten riktar sig till en stor målgrupp (områdets invånare), men i enskilda verksamheter kan också specialgrupper, såsom äldre, personer som löper risk för utslagning eller barnfamiljer, framhävas.
Boendeorganisationer för unga består av förbundet för ungdomsbostäder, Nuorisoasuntoliitto (NAL) och dess 15 medlemsorganisationer som erbjuder boenderådgivning till unga.
Kärnan i klassen cancerorganisationer är Cancerföreningen i Finland, som består av 12 regionala cancerföreningar och fem riksomfattande patientorganisationer. Till organisationsklassen räknas dessutom Kympin lapset ry och Tunne rintasi ry. De huvudsakliga verksamhetsformerna för föreningar som hör till organisationsklassen är individuellt stöd till insjuknade och närstående, spridning av cancerkunskap och organisationernas basverksamhet.
De största helheterna i organisationsklassen folkhälsoorganisationer består av hjärt- och diabetesorganisationer, dvs. Finlands Hjärtförbund med medlemsorganisationer samt Finlands Diabetesförbund med medlemsorganisationer. Den verksamhet som understöds omfattar bl.a. individuellt eller gruppbaserat stöd som erbjuds av frivilliga. Dessutom är allmän information och påverkan för att förebygga sjukdomar eller stödja dem som redan insjuknat en central del av verksamheten. Målgruppen för både de insjuknade och organisationernas frivilliga är äldre befolkning i flera understödsobjekt.
Frivilligorganisationer i räddningsbranschen består av 5 organisationer och 8 understödsobjekt. Den största understödstagaren är Sjöräddningssällskapet med fyra understödsobjekt. Av de beviljade understöden består 50 procent av Sjöräddningssällskapets investeringsunderstöd, som innehåller fartygsanskaffningar, upprätthållning av baser och anskaffning av material. Till övriga delar riktas understöden till upprätthållande av frivilligas funktionsförmåga, inklusive bl.a. utbildning av hundledare, utbildningsverksamhet om boendesäkerhet och krisberedskap. Den övergripande samordningen av den frivilliga räddningstjänsten (VAPEPA) sköts utanför organisationsklassen av Finlands Röda Kors och understöds också av STEA.
Till funktionella organisationer för unga hör organisationer som arbetar med unga och unga vuxna. Organisationernas STEA-understödda verksamhet stöder sådana unga och unga vuxna som står inför psykiska utmaningar, har kriminell bakgrund, allvarlig ensamhet, problem med att hantera vardagen eller andra särskilda stödbehov. Verksamheten stöder och kompletterar de offentliga tjänsterna.
Till organisationsklassen för hud-, allergi-, och andningsorganisationer hör sju understödstagare, av vilka fem är riksomfattande aktörer. Temahelheter är bland annat information och rådgivning om allergier och förebyggande av bruk av nikotinprodukter och stöd och hjälp i samband med avslutning av bruk (Andningsförbundet och Filha). Andra helheter är arbete i anknytning till problem med inomhusluften (Andningsförbundet och Asumisterveysliitto AsTe) samt internat-, öppenvårds- och nätkurser för insjuknade med fokus på kamratstöd (Allergi-, hud- och astmaförbundet samt Psoriasisförbundet). Största delen av målgruppen är personer med sjukdomar i andningsorganen eller olika slags hudsjukdomar.
Till organisationer för inlärningssvårigheter hör fyra organisationer vars verksamhet syftar till att personer med olika slags inlärningsfärdigheter ska få handlingsmodeller för att stödja inlärningen. Organisationerna bedriver också intressebevakning och påverkansarbete för sin målgrupp, erbjuder kamratstöd, information och rådgivning i anslutning till inlärningssvårigheter.
Målgrupperna för rusmedels- och beroendeorganisationer är huvudsakligen de som använder rusmedel skadligt eller behöver stöd för drogfrihet, men organisationerna når också deras närstående, fångar som friges, bostadslösa, personer med spelproblem och de yrkespersoner som av organisationerna behöver verktyg till stöd för sitt arbete. Dessutom utför organisationerna förebyggande rusmedelsarbete i olika närgemenskaper, såsom i skolor, organisationer och på arbetsplatser.
Multibranschorganisationerna är i enlighet med sitt namn organisationer vars verksamhet är mångsidig och mångformad. Organisationernas verksamhet riktar sig i stor utsträckning till olika målgrupper, personer i olika ålder och i behov av olika slags hjälp och stöd. Aktörer som hör till multibranschorganisationer är bl.a. settlementsorganisationer och organisationer i vars namn och bakgrund man ser en koppling till kristligt diakoni -och missionsarbete, som stiftelser med koppling till Diakonissanstalten och organisationer som har namnet ”mission”. Till organisationsklassen hör dessutom sakkunnigorganisationer, såsom Finlands Röda Kors, Sosiaalipedagogiikan säätiö, Y-stiftelsen, Aspa-stiftelsen och Folkhälsans förbund. Multibranschorganisationerna har STEA-understödd verksamhet i alla landskap i Finland, men verksamheten koncentreras ändå i och i närheten av större städer.
Till organisationsklassen för mödra- och skyddshem hör centralorganisationen Förbundet för mödra- och skyddshem och dess medlemsföreningar. Centralorganisationen är en riksomfattande barn- och familjeorganisation som hjälper barn och familjer som lever i svåra och otrygga förhållanden samt arbetar för att förebygga våld i hemmen. Den verksamhet som finansieras med STEA-understöd riktas huvudsakligen till att stödja familjer i baby- och småbarnsskedet, till arbete som förebygger våld i familjer och nära relationer och till övriga öppenvårdstjänster för krisarbete, till hjälp i samband med separationer och för mödrar eller blivande mödrar som använder rusmedel.
Verksamheten i organisationer för ekonomikompetens och materiellt bistånd riktar sig särskilt till personer som befinner sig i en ekonomiskt utsatt livssituation och som behöver stöd för sin vardagshantering samt i synnerhet till frivilligaktörer inom organisationer för materiell hjälp som vill hjälpa människor som befinner sig i svåra situationer att klara sig i sin vardag.
Huvudmålgruppen för verksamheten i organisationer för arbetslösa är långtidsarbetslösa som man strävar efter att nå till olika aktiverande gruppverksamheter och rådgivningstjänster. Den STEA-understödda mötesplatsverksamheten med låg tröskel för arbetslösa är öppen för alla arbetslösa och personer som pensioneras som arbetslösa. De arbetslösa själva står i centrum när det gäller att planera och genomföra kamratstödsverksamhet. I funktionerna deltar man frivilligt och de innehåller ingen arbetsplikt. Organisationsverksamhet som finansieras med STEA-understöd och som riktar sig till arbetslösa kan dock inte utgöra en del av den lagstadgade offentliga arbetskrafts- och företagsservicen eller den lagstadgade arbetsverksamheten i rehabiliteringssyfte.
Till organisationer för personer med intellektuell funktionsnedsättning hör organisationer vars huvudsakliga målgrupper är personer med intellektuell funktionsnedsättning och deras närstående samt andra målgrupper som behöver särskilt stöd och deras närstående. Målen för organisationernas verksamhet hänför sig till att stödja och främja målgruppens likabehandling, delaktighet, resurser, självbestämmanderätt, funktionsförmåga och tillgång till information.
Organisationer för minoritetsgrupper består av organisationer som koncentrerar sig på att stödja invandrare, köns- och sexuella minoriteter samt stöd till Finlands nationella minoriteter, romer och samer. Understöden stärker målgruppernas delaktighet, välbefinnande och förutsättningar för sysselsättning samt främjar jämlikhet i utbildningen, dubbelriktad integration och samhällets mottaglighet. Den verksamhet som understöds stärker också identiteten hos och känsla av gemenskap hos människor som tillhör olika minoriteter samt minskar marginalisering, åsidosättning och rasism. De vanligaste verksamhetsformerna är rådgivning och handledning, kamratgruppsverksamhet och mötesplatser som samlar människor från många olika kulturer.
Organisationer för mångformiga familjer representerar familjer som avviker från den traditionella familjeuppfattningen på olika sätt, såsom adopterade och deras familjer, barnlösa, ombildade familjer, ensamförsörjarfamiljer, familjer där medlemmarna hör till olika sexuella minoriteter och distansföräldrar. I verksamheten i mångformiga familjeorganisationer betonas också intressebevakning och påverkan.
Till organisationer för neurologiska sjukdomar hör Minnesförbundet, som är en organisation för personer med minnessjukdomar och deras närstående med 42 medlemsföreningar. Minnesförbundets medlemsföreningar upprätthåller landskapens Minneslots-verksamhet, dvs. expert- och stödcenter som erbjuder hjälp och stöd till personer med minnessjukdomar och deras närstående. Minneslotsarna är verksamma i 18 landskap. Andra aktörer i organisationsklassen är organisationer som arbetar med personer som lider av olika ärftliga, medfödda eller senare i livet framkallade neurologiska sjukdomar samt sällsynta sjukdomar. Organisationernas verksamhet som finansieras med STEA-understöd omfattar bl.a. påverkansarbete som främjar intressena för organisationernas målgrupper, kamratstöd med hjälp av gruppverksamhet och frivilligverksamhet samt olika former av handledning och rådgivning.
Verksamhet som bedrivs av aktörer som hör till organisationer för psykisk hälsa kan delas in i tre grupper: 1. rehabiliterande arbete för att stödja långtidssjuka – till exempel mötesplatser och kamratstödsverksamhet i grupp som erbjuder möjligheter till delaktighet och självutveckling samt handledning och rådgivning. 2. förebyggande arbete – till exempel undervisning i medborgarfärdigheter inom psykisk hälsa, påverkan, intressebevakning och arbete mot stigma. 3. krisarbete för att hjälpa människor igenom plötsliga kriser och livsförändringar – till exempel kriscentrum, hjälptelefoner och chatt.
Till organisationer för personer med fysisk funktionsnedsättning hör centralorganisationen Invalidförbundet och andra organisationer som är verksamma med olika målgrupper med funktionsnedsättningar. Målgruppen för funktionsnedsättningsorganisationernas verksamhet är både personer med fysisk funktionsnedsättning från födseln och vid senare ålder på grund av olycksfall, sjukdom eller patientskada (narkolepsi, hjärnskada, polio). Dessutom har aktörerna mycket specifika målgrupper, såsom personer som använder respirator och personer som är arbetsgivare för en personlig assistent.
Organisationer för personer med sensorisk funktionsnedsättning omfattar finsk- och svenskspråkiga central- och regionorganisationer för syn-, hörsel- och syn- och hörselskadade samt riksomfattande funktionsnedsättningsspecifika organisationer som hör till organisationsklassen. Understöden riktas bl.a. till kamratstödsverksamhet, påverkansarbete och övervakning av rättigheter, individuellt stöd och digital rådgivning samt tillgänglig materialproduktion. I organisationsklassen betonas främjandet av målgruppernas lika möjligheter att delta och förbättringen av olika tjänsters tillgänglighet.
Till stöd- och rörelseorgansorganisationer hör Tuki- ja liikuntaelinliitto Tule ry med medlemsorganisationer och Finlands Reumaförbund rf. Med understöden genomförs organisationernas basverksamhet, såsom information och intressebevakning och stöd till medlemsorganisationerna. Med understöd finansieras även samordnings- och nätverksverksamhet och samordning av frivilligarbete. Ett centralt innehåll i verksamheten är kamratstöd som kan ordnas i grupp, på nätet eller som stödpersonsverksamhet.
De aktörer som hör till organisationer för vård utom hemmet är barnskyddsorganisationer som har till uppgift att öka tillgodoseendet av barnens rättigheter och välfärd inom barnskyddet. I organisationerna främjas och stöds barns delaktighet samt utvecklas vården utom hemmet. Många organisationer stöder också barnens närstående. Organisationernas arbete sträcker sig i större utsträckning än vård utom hemmet också till verksamhet som syftar till att förbättra barnens liv och bemötandet av dem. Ofta är målgrupperna barn i utsatt ställning av olika orsaker och deras familjer. Flera organisationer i organisationsklassen producerar också barnskydds- och vård utom hemmet. För produktionen av dessa lagstadgade tjänster beviljas inte STEA-understöd.
Till organisationer inom kriminalarbete hör både riksomfattande och regionala aktörer. Organisationernas verksamhet stöder återanpassningen av personer med kriminell bakgrund till samhället bland annat genom kamratstöd. Understöden riktas dessutom till riksomfattande intressebevakning, information och nätverkande till exempel i frågor som gäller målgruppens boende eller fångarnas rättigheter. Organisationernas verksamhetsmiljö är i huvudsak mötesplatser med låg tröskel eller fängelser.
De organisationer som hör till organisationernas samorganisationer är till sin karaktär aktörer som stöder, utvecklar, främjar och samordnar regionala och lokala organisationer/aktörer. Utöver den samordnande verksamheten upprätthåller många organisationer också mötesplatser med låg tröskel. Många organisationer har också mycket annan verksamhet, t.ex. sådan som gäller främjande av sysselsättning. I organisationernas samorganisationer erbjuds också rådgivning, utbildningar, evenemang, information, synliggörande av organisationsverksamheten, stödjande av organisationernas möjligheter att påverka samt underhåll och samordning av lokaler som är avsedda för organisationsverksamhet och stödjande av frivilligarbete. En viktig del av verksamheten är sjukhusfrivilligverksamheten, dvs. OLKA-verksamheten.
Till pensionärsorganisationer hör bland de riksomfattande aktörerna Eläkeliitto, Eläkeläiset, Pensionstagarnas Centralförbund, Nationella seniorförbundet i Finland, Krelli kristilliset eläkeläiset och Svenska Pensionärsförbundet. Understöden riktas till centralorganisationernas basverksamhet, stödjande av medlemsorganisationer med medlemsorganisationsunderstöd samt stödjande av frivilliga som deltar i verksamheten och utbildning och samordning av frivilligverksamheten.
Till semesterorganisationer hör sex riksomfattande organisationer som ordnar social semesterverksamhet. Social semesterverksamhet är avsedd för målgrupper i olika åldersklasser som valts på hälsomässiga, ekonomiska eller sociala grunder. Sociala semestrar ordnas både som s.k. allmänna semestrar och som samarbetssemestrar för vissa mer begränsade målgrupper (t.ex. ensamstående äldre, enföräldersfamiljer, barnfamiljer med låga inkomster, personer som fått en annan sjukdiagnos eller hör till en funktionsnedsättningsgrupp, pensionärer med låga inkomster, arbetslösa eller närståendevårdare). De som får semester väljs ut på basis av ansökan.
Aktörer som hör till organisationsklassen semesterorganisationer för barn ordnar lägerverksamhet för barnen under skolornas semestertid. Understöd beviljas också för lägerverksamhet under veckoslut och lägerverksamhet som riktar sig till hela familjen. Deltagarna i verksamheten ska väljas på hälsomässiga, ekonomiska eller sociala grunder.
Verksamheten i de organisationer som hör till sysselsättningsfrämjande organisationer riktar sig huvudsakligen till personer i arbetsför ålder och unga som av olika orsaker står utanför arbetslivet eller som upplever utmaningar när det gäller att komma in i arbetslivet och/eller delta i arbetslivet. Utöver arbetslösheten utmanas organisationernas målgruppers liv av olika utmaningar i livshanteringen som ökar risken för utslagning, såsom partiell arbetsförmåga, funktionsnedsättning samt psykiska problem och missbruksproblem. Det centrala i understödsobjekten i organisationsklassen är att stödja målgruppernas arbets- och/eller funktionsförmåga, stärka delaktigheten och indirekt främja sysselsättningsmöjligheterna. Med STEA-understöden kan man finansiera organisationsorienterad verksamhet i anslutning till främjandet av förutsättningarna för sysselsättning.
Till utvecklingsorganisationer för välfärd och rehabilitering hör två understödstagare. STEA-understöd riktas till stiftelsernas utvecklings- och påverkansverksamhet. Rehabiliteringsverksamhet finansieras inte med STEA-understöd.
Till organisationsklassen veteranorganisationer hör krigsveteranernas intresseorganisationer, vars verksamhet fokuserar på att stödja och bevaka krigsveteranernas (krigen 1939-1945) intressen. Organisationen för anhöriga till personer som har stupat (Kaatuneitten omaisten liitto) arbetar för att främja välfärden hos krigsföräldralösa. Till organisationsklassen hör också Finlands fredsbevararförbund rf, vars understödda verksamhet riktas till kamratstöd till dem som deltagit i krishanteringsinsatser.
Till organisationsklassen anhörigorganisationer inom psykisk hälsa hör regionala organisationer samt Anhörigas stöd för mentalvården centralförbundet – FinFami rf. Verksamhet som finansieras med STEA-understöd är bland annat gruppverksamhet riktad till närstående till personer med psykisk ohälsa samt ordnande av olika evenemang och kurser. Som en central verksamhet lyfts också fram det kamratstöd som organisationerna erbjuder, vilket kan vara till exempel gruppverksamhet eller stödpersonsverksamhet. Med understöd finansieras dessutom den rådgivning och handledning som organisationerna ger målgrupperna. Regionala föreningars verksamhet kännetecknas av ett starkt samarbete med den offentliga sektorn, i synnerhet med den offentliga hälso- och sjukvården.
Till övriga funktionella organisationer för äldre hör organisationer som arbetar med äldre. Verksamhetsformerna är bland annat frivilligverksamhet bland äldre och gruppverksamhet som riktar sig till äldre. I organisationsklassen ingår också verksamhet som främjar äldre personers digitala delaktighet och digitala kompetens.
Organisationsklassen övriga organisationer för allmän hälsa och välfärd är en heterogen helhet som omfattar bl.a. hjälp till utlandsfinländare, medlingsverksamhet, kultur- och idrottsaktörer samt andra organisationer som specialiserat sig på att bistå olika målgrupper. Verksamhetens innehåll är bl.a. individuellt stöd och stöd i grupp för olika målgrupper. I organisationsklassen finns det vanligen många nya understödssökande.
De aktörer som hör till övriga organisationer för barn och familjer riktar sin verksamhet till barn och unga samt familjer, men också till exempel vuxna som befinner sig i en kris i ett parförhållande eller i ett utmanande parförhållande, föräldrar till klienter inom barnskyddet, föräldrar till placerade barn och långtidssjuka barnpatienter och deras familjer.
Övriga organisationer för social välfärd arbetar i regel med att stödja olika mycket sårbara målgrupper. I målen och funktionerna för den understödda verksamheten ingår bland annat främjande av målgruppernas delaktighet samt krishjälp och till exempel verksamhet som stöder upphörandet av skadligt beteende. Organisationernas huvudsakliga målgrupper är till exempel personer som blivit offer för olika brott, förlorat närstående, som uppvisar våldsamma symtom eller anställda inom sex- och erotikbranschen. Dessutom riktas verksamheten till yrkespersoner som arbetar med dessa målgrupper. Till organisationsklassen hör också verksamhet riktad till målgrupper som löper risk för radikalisering.
Sjukdomsorganisationerna är till stor del riksomfattande, i huvudsak diagnosbaserade, intresseorganisationer för en sjukdom eller en sjukdom som hör till samma sjukdomsgrupp. Ett undantag från detta är Suomen Kipu ry vars målgrupp är personer som upplever smärta samt HSP-Suomen erityisherkät för emotionellt reaktiva högkänsliga.
Innehållet handlar om: