Anhörigorganisationer: Nådda målgrupper

Anhörigorganisationerna för äldre och personer med fysisk funktionsnedsättning har i huvudsak nått sina målgrupper väl. Kvantitativt motsvarar det sammanlagda antalet målgrupper för alla understödsobjekt väl de mängder som angetts i ansökningarna.

Nådda målgrupper var:

• nuvarande närståendevårdare med avtal
• närståendevårdare utan avtal, nya närståendevårdare
• studerande och yrkesutbildade personer inom social- och hälsovården

Målgrupper som har nåtts i fråga om andra, mer noggrant avgränsade målgrupper var närståendevårdare/vårdnadshavare för barn med särskilda behov, närståendevårdare i arbetsför ålder, äldre närståendevårdare, närstående hjälpare samt manliga närståendevårdare.

Anhörigorganisationer inom mentalvården har också nått deras målgrupper huvudsakligen väl. Majoriteten av dessa organisationer nådde också sin målgrupp väl kvantitativt och alla aktörer åtminstone tillräckligt.

En del aktörer hade i högre grad än planerat nått den primära målgruppen, det vill säga anhöriga och närstående till mentalvårdspatienter och rehabiliteringsklienter, andra till och med i högre grad än planerat utbildad personal och studerande i branschen. Över hälften av de regionala närståendeorganisationerna hade nått anhöriga och närstående i högre grad än året innan.

Nådda målgrupper i ansökningarna och rapporterna

Anhörigorganisationer för äldre och personer med fysisk funktionsnedsättning

Anhörigorganisationer inom mentalvården

De målgrupper som nämnts i ansökningarna av anhörigorganisationer för äldre och personer med fysisk funktionsnedsättning har sammanförts och omplacerats i resultatrapporteringen, vilket leder till att målgrupperna blivit av mer allmän karaktär än den som angetts i ansökningarna samt i viss mån kommit att avvika från ansökningarna.

Vid en del understödsobjekt hos anhörigorganisationer inom mentalvården hade man i understödsansökningarna och rapporteringen använt olika sätt att klassificera målgrupperna, vilket försvårade utvärderingen. Ungefär två tredjedelar samlade in uppföljningsinformation om ålder och kön i sin basverksamhet. Män var klart underrepresenterade och man avser att främja olika sätt att nå dem, bland annat genom ett pågående projekt.

Anhörigorganisationer för äldre och personer med fysisk funktionsnedsättning

Det fanns sammanlagt 15 267 personer som deltog i verksamheten hos anhörigorganisationer för äldre och personer med fysisk funktionsnedsättning enligt rapporternas ålders- och könsfördelning. Det var frivilligt att ange ålders- och könsfördelningsuppgifter i rapporterna.

Anhörigorganisationer inom mentalvården

Det fanns sammanlagt 9437 personer som deltog i verksamheten hos anhörigorganisationer inom mentalvården enligt rapporternas ålders- och könsfördelning. Det var frivilligt att ange ålders- och könsfördelningsuppgifter i rapporterna.

På basis av rapporterna har i synnerhet följande faktorer bidragit till att nå verksamhetens målgrupper hos anhörigorganisationer för äldre och personer med fysisk funktionsnedsättning:

• verksamheter som har genomförts på närä håll
• s.k. ”digisprånget”, i led med vilket evenemang och verksamheter har överförts till eller delvis anpassats för internet
• samarbete samt planmässighet inom kommunikation och marknadsföring
• kommunikation i sociala medier nådde i synnerhet målgruppen personer i arbetsför ålder
• mångsidiga samarbetspartner med stort kontaktnätverk
• ömsesidig klienthandledning i samverkan med aktörer från olika sektorer
• beaktande av respons från målgrupper och partner enligt principen för kontinuerlig utvärdering, utifrån vilken nödvändiga justeringar gjordes i verksamheten.
• mångsidiga verksamhetsformer som lämpar sig för olika situationer inom närståendevården
• verksamhet avsedd för utomhusevenemang, då coronaresktriktionerna var lindrigare

Variationer förekommer mellan understödsobjekten beroende på vilka faktorer som bidrog till att nå målgruppen. Vid en del av understödsobjekten har aktiviteter på internet samt utomhusaktiviteter främjat nåendet av målgrupp. Aktiviteter på internet möjligjorde medverkan av närståendevårdare, även om dessa bodde avlägset med dåliga trafikförbindelser. Aktiviteterna på internet lämpade sig likaså för dem som är bundna av vårdsituationer, eftersom de inte behövde tänka på vårdarrangemang för den vårdbehövande. Å andra sidan var den nätbaserade verksamheten en betydande faktor som hindrade deltagandet i verksamheten för vissa personer i målgruppen.

Den största enskilda förhindrande faktorn hos anhörigorganisationer för äldre och personer med fysisk funktionsnedsättning har varit det långvariga och ostadiga coronaläget och dess olika negativa följder, exempelvis oron för den egna och den närståendes hälsa samt en utdragen stress. Närståendevårdarna ville i stället för nätaktiviteter ägna sig åt fysiska möten. Dessa möten lockade emellertid få deltagare på grund av rädslan för corona.

Andra faktorer som hindade nåendet av målgrupper:

• bristfälliga digifärdigheter hos målgrupper
• nätkommunikation, inklusive sociala medier, når inte alla personer i målgrupper
• på grund av den tunga och bindande närståendevårdsituationen kunde närståendevårdarna inte lösgöra sig från vårdsituationen
• under coronapandemin var skiftesvårdplatserna helt eller delvis stängda
• vågrörelsen i deltagarantalen som föranleddes av coronarestriktionerna
• under coronapandemin var de större evenemangen inställda vid vilka målgruppen hade kunnat nås
• en del av partnerna (bland annat kommunerna) pausade sin verksamhet för en viss tid, vilket ledde till att verksamhet som hade anordnats som samarbete mellan grupper kom att avbrytas
• deltagande i utomhusevenemang försvårades för vissa grupper, bland annat på grund av brist på trafikförbindelser eller begränsad rörelseförmåga
• yrkesutbildade personer och studerande inom social- och hälsovården belastades hårt av coronaläget och det ledde i någon mån till att gemensamma tillställningar/möten ställdes in
• långa avstånd och sparsam kollektivtrafik hindrade rörligheten
• organisationssamarbetet var svårt att förverkliga, då andra organisationer inom regionen inte genomförde någon verksamhet under coronapandemin

Andra faktorer som hindrade nåendet av målgrupper var bland annat att en annan närståendevårdsförening i verksamhetsområdet anordnade liknande verksamhet, vilket påverkade aktivitetsarrangemang och deltagarantal. Det är fortfarande vanligt att endast närståendevårdare som ingått avtal uppfattas som närståendevårdare, varför närståendevårdare utan avtal inte söker sig till verksamheten. Dessutom var det svårt att hitta lämpliga arbetstagare. När det gäller familjer med barn med särskilda behov, kunde i synnerhet inte ensamförsörjare lämna sina barn för den tid verksamheten tog, på grund av svårigheter att anordna barnomsorg. Dessutom långvariga distansstudier har fått de ungas intresse för aktiviteter på internet att avta.

Faktorer som främjade nåendet av verksamhetens målgrupper hos anhörigorganisationer inom mentalvårde var bland annat:

• ennaltaehkäisevän näkökulman tuominen entistä enemmän toimintaan
• största delen av organisationerna har redan ganska länge varit aktiva med etablerad verksamhet och har gott anseende inom sitt verksamhetsområde
• verksamheten presenteras kontinuerligt och aktivt bland annat i skolor och läroanstalter samt i samband med social- och hälsovårdstjänster
• mångsidig verksamhet med möjligheter till allt aktivare medverkan även genom distansförbindelser
• effektivare användning av sociala medier
• samarbetet med den offentliga hälsovården och särskilt med de psykiatriska enheterna är intensivt (bland annat vid närståenderådgivningen i hälsovårdens lokaler)
• kommunikation via många kanaler i olika nätverk för yrkesutbildade personer
• utbildningen för yrkesutbildade personer inom social- och hälsovården har förbättrat deras kännedom om närståendeverksamhet och klienthandledningen i organisationernas verksamhet
• ett förebyggande perspektiv har fått allt större synlighet i verksamheten

Faktorer som hindrade nåendet av verksamhetens målgrupper hos anhörigorganisationer inom mentalvårde var bland annat:

• den egna situationen som närstående identifieras inte och därför söker man sig först relativt sent till stödverksamhet
• belastande familjesituationer utgör ett hinder för deltagandet
• en del närstående är redan förhållandevis ålderstigna och har olika fysiska begränsningar i sin funktionsförmåga, vilket påverkar deltagandet
• personalomsättningen i samarbetsorganisationerna påverkar informationsflödet
• mindre organisationers resurser räcker inte till för ett omfattande regionalt arbete
• närståendeverksamheten är fortfarande inte tillräckligt känd inom alla områden
• stigmat kring psykiska problem är ett hinder för deltagande

Coronapandemin orsakade problem i nåendet av målgrupper också hos anhörigorganisationer inom mentalvården. På grund av pandemin har man varit tvungen att flytta över en del av verksamheten till internet, varför en del närstående inte kan delta i verksamheten av olika skäl. Dessa var till exempel avsaknad av apparater eller färdighet att använda dem, det faktum att man bodde i samma hushåll som den vårdbehövande, så det var svårt att prata om känsliga frågor och att man överlag föredrar verksamhet ansikte mot ansikte.

STEAs utvärdering av verksamhetens inriktning på den efterstävade målgruppen vid anhörigorganisationer

Anhörigorganisationer för äldre och personer med fysisk funktionsnedsättning

Anhörigorganisationer inom mentalvården

STEAs utvärdering av hur verksamheten vid anhörigorganisationer har nått målgruppen

Anhörigorganisationer för äldre och personer med fysisk funktionsnedsättning

Anhörigorganisationer inom mentalvården

Resultatrapporten består av sex olika delar.

Fortsätt till nästa (Anhörigorganisationer – Verksamhet och produkter)

Gå tillbaka (Anhörigorganisationer – Verksamhetens resurser)