Resultatöversikter 2022

Verksamhet finansierad med STEA-understöd år 2022 – en allmän översikt

STEA-understöd beviljas till social- och hälsoorganisationers och stiftelsers allmännyttiga verksamhet som främjar hälsa och social välfärd. År 2022 beviljades sammanlagt 373,6 miljoner euro i understöd till 784 aktörer och för 1778 understödsobjekts verksamhet.

Alla aktörer som får understöd rapporterar årligen om användningen av understöd. I regel rapporterar alla aktörer som får allmänt understöd, riktat verksamhetsunderstöd och projektunderstöd om resultat av den verksamhet som finansieras med understöd. Ett undantag från detta är till exempel projektunderstöden i understödsprogrammet Platsen är ledig samt STEA-understöd som hänför sig till delfinansiering av ESF-och AMIF-finansierade projekt.

Av de understödsobjekt som rapporterade om verksamheten år 2022 utvärderade STEA 402 organisationers 730 objekt. De understödsobjekt som utvärderades hade mångsidig verksamhet som riktade sig till flera olika målgrupper. De tre största organisationsklasserna som utvärderades var organisationer för psykisk hälsa (103 understödsobjekt), organisationer för minoritetsgrupper (64 understödsobjekt) samt organisationernas samorganisationer och boendeföreningar (34 understödsobjekt). Dessa organisationers sammanlagda andel var cirka hälften av alla organisationer som utvärderades år 2023. Av de utvärderade organisationshelheterna utarbetade STEA nio resultatöversikter (länkarna till översikterna i slutet av denna sida).

Denna allmänna översikt sammanfattar information på allmän nivå om alla aktörer som fått STEA-understöd år 2022. Informationen baserar sig på årsredovisningar och resultatrapporter.

Resurser i organisationer som fått understöd

STEA-understöd är vanligen en av flera finansieringskällor som används för finansiering av verksamheten. När det gäller cirka en fjärdedel av understödstagarna understiger andelen STEA-understöd 20 % av alla intäkter av verksamheten. För cirka en tredjedel av understödstagarna motsvarar understödsbeloppet dock cirka 80-100 procent av alla intäkter från verksamheten (årsredovisningar 2022).

I figuren presenteras intäkter enligt intäktsslag för alla organisationer som fått STEA-understöd år 2022 (årsredovisningar 2022).

Det finns stora skillnader mellan understödstagarna när det gäller fördelning av intäkter. Cirka 60 procent av understödstagarna har ingen serviceproduktion och de intäkter som serviceproduktion ger upphov till.

STEA-understöd riktas till personalkostnader, verksamhetskostnader och övriga kostnader. I kostnadsfördelningen mellan understödstagarna hänför sig kostnaderna i synnerhet till personalkostnader (67 %) och verksamhetskostnader (24 %). När man granskar allokeringen av understöd är det bra att beakta att de aktörer som får allmänt understöd inte rapporterar om allmänna kostnader för enskilda understödsobjekt eftersom de allmänna kostnaderna för organisationens alla understödsobjekt täcks med allmänt understöd.

Personalkostnadernas stora andel förklaras av att den verksamhet som finansieras med understöd är inriktad på verksamhet som utförs av människor och som baserar sig på personliga möten. Största delen av personalkostnaderna hänför sig till löner (76 %). Övriga personalkostnader var pensionskostnader, frivilliga lönebikostnader, semesterpenningar, lagstadgade lönebikostnader, timlöner och arvoden.

Verksamhetskostnaderna indelas i övriga kostnader, externa tjänster, delegerat understöd, anskaffningar och resekostnader.

Arbetstagare

Vid understödsobjekt som finansierades med STEA-understöd arbetade år 2022 sammanlagt cirka 8350 arbetstagare. Antalet årsverken var cirka 5120. År 2021 var antalet årsverken cirka 5160, dvs. något fler än år 2022. Av arbetstagarna var cirka 2800 heltidsanställda. En del av de anställda arbetade deltid vid flera olika understödsobjekt. (Årsredovisningar 2022.)

De vanligaste uppgiftsbenämningarna i arbetsuppgifter som finansierades med STEA-understöd var handledare, arbetstagare och koordinator (årsredovisningar 2022).

De arbetstagare som hade uppgiftsbenämningen handledare arbetade till exempel som verksamhetshandledare, ansvarig handledare, socialhandledare, servicehandledare, minneshandledare och kamrathandledare.

De arbetstagare som hade uppgiftsbenämningen arbetstagare arbetade till exempel som projektarbetare, krisarbetare, organisationsarbetare, kontorsarbetare, sammanslutningsarbetare, arbetstagare med uppgifter inom våldsförebyggande arbete och familjearbetare.

De arbetstagare som hade uppgiftsbenämningen koordinator arbetade till exempel som projektkoordinator, verksamhetskoordinator, regional koordinator, koordinator för familjeverksamhet, koordinator för frivilligarbete och koordinator för jourarbete. Andra allmänna benämningar var bland annat sakkunnig, planerare och chef.

Frivilliga

Frivilliga hade en betydande roll i verksamheten i de organisationer som får STEA-understöd. År 2022 deltog sammanlagt 187 205 frivilliga i verksamheten i de organisationer som fick understöd. År 2021 var motsvarande siffra 190 084 och år 2020 sammanlagt 223 346. (Årsredovisningar 2022.)

Flest frivilliga deltog i multibranschorganisationernas verksamhet (cirka 39 500), i allmänna organisationer för barn och familjer (cirka 30 500), i övriga organisationer för barn och familjer (cirka 18 200) och i pensionärsorganisationer (cirka 13 800). (Årsredovisningar 2022.)

Frivilliga är en betydande resurs i flera organisationer. Antalet frivilliga och deltagaraktiviteten påverkar i en del av funktionerna direkt vilken verksamhet organisationen kan erbjuda sina målgrupper och i vilken omfattning.

Till exempel i organisationerna för psykisk hälsa är de frivilligas betydelse särskilt stor. Frivilligarbete anknyter ofta också till den egna rehabiliteringsprocessen för en person som deltar i verksamheten och konkretiseras i olika roller, såsom i uppgifter som kamrathandledare/- stöd eller erfarenhetsexpert. Vid understödsobjekten för kriscenterverksamhet i organisationer för psykisk hälsa arbetar sammanlagt över 1 300 frivilliga.

Frivilliga deltar i organisationernas verksamhet i många olika uppgifter. Frivilliga leder till exempel organisationernas kamratstödsgrupper, hobbygrupper och grupper som handleder i användningen av digitala apparater, och stöder och hjälper människor i vardagen till exempel som hjälp vid uträttande av butiks- och övriga ärenden samt som stödvänner. Frivilliga deltar också som värdar och värdinnor för olika mötesplatser samt vid olika evenemang som ledsagare och hjälphänder. De frivilligas roll är viktig också i organisationernas chatt- och telefontjänster och på allmän nivå när det gäller att erbjuda kamratstöd i svåra livssituationer. I invandrarorganisationer erbjöd frivilligarbetare rådgivning och stöd på eget språk – detta framhävdes till exempel i coronaläget och då Ryssland inledde anfallskriget i Ukraina för att hjälpa dem som var tvungna att fly kriget.

Utöver att frivilligaktörerna möjliggör verksamheten inom många av social- och hälsoorganisationers stödformer är frivilligverksamheten också en viktig faktor som främjar de frivilligas egna välbefinnande. Frivilligverksamheten har medfört glädje i aktörernas vardag, medfört vänner och minskat ensamhet samt gett möjligheter att utveckla sig själv och sina färdigheter.

Samarbetsparter

I resultatrapporten rapporterar organisationerna om de samarbetsparter som deltar i verksamheten som finansierats med understöd.

Utifrån resultatrapporterna samarbetar organisationerna på ett omfattande och mångsidigt sätt med olika parter. De viktigaste samarbetsparterna med tanke på verksamhetens resultat ansåg organisationerna vara andra organisationer som får STEA-understöd, kommuner och i stor utsträckning övriga samarbetsparter såsom läroanstalter, universitet, företag, samkommuner, ämbetsverk, ministerier och regionförvaltningsmyndigheter. År 2022 började man samarbeta också med de nya välfärdsområden som höll på att bildas.

Nådda målgrupper

Social- och hälsoorganisationer som fick STEA-understöd nådde år 2022 ett stort antal olika målgrupper.

De vanligaste nådda målgrupperna för understödsobjekten i de organisationshelheter som varit föremål för resultatutvärderingen var bland annat:

• olika slags barnfamiljer och barnfamiljer i olika situationer
• invandrare
• rehabiliteringsklienter inom vården för psykisk hälsa
• personer med ekonomiska svårigheter
• personer i behov av mathjälp
• arbetslösa
• sexuella minoriteter
• ett stort antal människor som behöver särskilt stöd

De viktigaste faktorer som främjat möjligheterna att nå målgrupperna var i fråga om dem som är föremål för resultatutvärderingen till exempel organisationernas etablerade verksamhet, goda nätverk och partnerskap samt ett gott samarbete med de samarbetsparter som hänvisar kunder till verksamheten.

I resultatrapporterna rapporterades antalet målgrupper som påträffats i verksamhet som förverkligats vid understödsobjekt som finansierats med STEA-understöd. Det sammanlagda antalet målgrupper som olika aktörer når uppgår lätt till flera tiotals miljoner. Eftersom målgrupperna delvis också överlappar varandra (flera personer kan delta i flera olika aktörers verksamhet) och siffrorna utöver möten ansikte mot ansikte innehåller många olika möten via webben samt till exempel antalet användare eller besökare av webbplatser eller sociala medier, har det rapporterade antalet målgrupper inte sammanställts i denna översikt.

Information om nådda målgrupperna i de olika organisationsklasserna har publicerats i de organisationshelhetsspecifika resultatöversikterna.

Verksamhetsformer och sammankomster

Verksamheten i de organisationer som fått understöd har varit omfattande och mångsidig. Vid rapportering om STEA-understöd indelas funktionerna i sex verksamhetsformer: kommunikation, intressebevakning och påverkan, gruppverksamhet, individuellt stöd, rådgivning och övrig verksamhet.

Under år 2022 ordnades sammanlagt ca 388 000 olika gruppaktivititeter vid de understödsobjekt som var föremål för utvärdering (144 000 år 2021). I gruppverksamheten var antalet möten med målgrupperna cirka 3 miljoner (1,9 miljoner 2021 och 1,7 miljoner 2020). Det kan konstateras att coronapandemin har haft en betydande inverkan på antalet genomförda gruppfunktioner och på möten mellan målgrupperna särskilt under åren 2020 och 2021.

Gruppfunktionerna svarar mot olika målgruppers behov. Till exempel till grupper som var avsedda för välbefinnande och livshantering i vardagen, kamratstöd och rekreation hörde bland annat stödgrupper för föräldraskap, chattgrupper för unga, kamratstödsgrupper för invandrare, kamratverksamhet för barn och unga och mötesplatsverksamhet för rehabiliteringsklienter inom vården för psykisk hälsa. Gruppverksamheten spelade en viktig roll också i barnens semesterverksamhet.

Verksamhetsformerna invididuellt stöd och rådgivning hade sammanlagt 16 miljoner sammankomster med målgrupperna år 2022 (9,9 miljoner år 2021). En del av understödsobjekten rapporterar som individuella möten också antalet målgrupper som möts via sociala medier. I sammankomsterna för individuellt stöd ingick både individuellt stöd ansikte mot ansikte och stöd som ges via webben eller per telefon. Verksamhet som rapporteras som individuellt stöd har varit till exempel rådgivning, handledning eller övrigt stöd som tillhandahållits av frivilliga eller arbetstagare, såsom vänverksamhet eller stödpersonsverksamhet. Stöd och rådgivning erbjöds förutom via organisationernas egna webbkanaler och i deras lokaler också till exempel på sjukhus (OLKA-verksamhet), i skolor och i samband med olika tillställningar och evenemang.

De produkter och sammankomster som rapporteras inom kommunikation, intressebevakning och påverkansarbete är stora. I kommunikationsfunktionerna har som sammankomster rapporterats antalet användare av webbsidor- och tjänster, antalet besökare på webbsidor, antalet följare på sociala medier samt antalet olika publikationer, nyhets- och informationsbrev, tidningar och annat producerat material. Intressebevakning och påverkansarbete samt olika kommunikationsåtgärder genomförs i en stor del av understödsobjekten. Genom dessa funktioner främjas ställningen för målgrupper i utsatt ställning i samhället och skapas förutsättningar för organisationernas egen verksamhet, såsom påverkan av lagstiftningen eller stärkande av verksamhetsförutsättningarna på lokal, regional och riksomfattande nivå.

Som de viktigaste faktorer som främjat målgruppernas nåbarhet och verksamhetens resultat rapporterar organisationerna bland annat följande:

• målgruppsorienterad och mångsidig verksamhet
• goda samarbetsnätverk mellan organisationer
• möjlighet till hybdriddeltagande
• verksamheten är känd och uppfattas som pålitlig
• tillgänglighet
• kulturell sensitivitet
• möjlighet att delta anonymt
• arbetstagarnas kompetens

Faktorer som försvårade möjligheterna att nå målgrupperna var bland annat coronaläget, som ännu år 2022 inverkade på många organisationsbaserade verksamheter, Ryssland anfallskrig i Ukraina, tillgången till frivilliga och personalomsättningen.

Ungefär hälften av organisationerna rapporterar noggrannare om dem som deltagit i verksamheten också enligt ålders- och könsfördelning. Det var frivilligt att rapportera om ålders- och könsfördelningen bland deltagarna, eftersom det inte är möjligt att samla in dessa uppgifter i alla funktioner eller så är det inte väsentligt med tanke på uppföljningen av verksamhetens resultat. Sådana funktioner kan till exempel vara olika mötesplatser eller verksamhetsformer som baserar sig på enskilda mötestillfällen samt webbtjänster och funktioner som erbjuder hjälp och stöd anonymt.

Vid de understödsobjekt som rapporterade om ålders- och könsfördelningen (54 %) var största delen av dem som deltog i verksamheten kvinnor (60 %). Av deltagarna var 39 % män och 1 % uppgav något annat än man eller kvinna som kön.

Resultat av de utvärderade understödsobjekten

Utifrån STEAs resultatutvärdering var helhetsbedömningen av de understödsobjekt som utvärderades år 2022 tillräckliga i 50 procent och goda i 47 procent av de bedömda objekten. STEAs bedömning av resultaten är tillräcklig när den planerade målgruppen har nåtts i tillräcklig utsträckning och verksamheten bedöms ha stött uppnåendet av de planerade resultaten i tillräcklig utsträckning. Resultaten bedöms vara goda när de rapporterade resultaten överensstämmer med de planerade resultaten och de baserar sig på den information som samlats in om verksamheten. I de understödsobjekt som bedömts ha goda resultat följer organisationerna dessutom upp verksamhetens resultat på ett ändamålsenligt sätt när det gäller att nå målgruppen kvantitativt och kvalitativt samt när det gäller att koppla funktionerna till de planerade resultaten.

Enligt STEAs bedömning har den genomförda verksamheten oftast stött uppnåendet av de planerade resultaten väl (52% av de utvärderade) eller tillräckligt (42%). Verksamheten har inte längre utmanats av coronarestriktionerna på samma sätt som tidigare år, och samtidigt har kompetensen inom hybridverksamhet stärkts.

Cirka 80 procent av understödsobjekten har samlat in information för att påvisa verksamhetens resultat. Däremot har de rapporterade resultaten i en tredjedel av de utvärderade understödsobjekten verifierats dåligt. Således finns det information om de resultat som rapporterats, men enligt STEAs resultatutvärdering har inte uppföljningsinformationen använts tillräckligt täckande, för att de rapporterade resultaten ska kunna anses vara tillräckligt tillförlitliga. Enligt STEAs bedömning har man med verksamheten uppnått planerade resultat i tillräcklig utsträckning i 42 procent av understödsobjekten, väl i 16 procent av understödsobjekten och svagt i 40 procent av understödsobjekten.

De organisationer som är föremål för resultatutvärderingen rapporterade om och uppnådde många resultat som främjat olika målgruppers välbefinnande. Välbefinnandet och orken i vardagen förbättrades för människor som befann sig i olika slags utmanande livssituationer. Till exempel familjer i olika familjesituationer och förändringar i samband med dem, personer som möter psykiska utmaningar eller som befinner sig i en ekonomiskt utmanande livssituation fick stöd och också deras vardagshantering och resurser stärktes.

Samutveckling som en del av STEAs resultatutvärdering

Under åren 2021–2023 har STEA årligen ordnat samutvecklingstillfällen som en del av resultatutvärderingen av organisationshelheterna. I juni 2023 bjöds representanter för alla understödsobjekt som varit föremål för en resultatutvärdering år 2022 till ett samutvecklingstillfälle för att tillsammans utveckla resultaten för medborgarorganisationsverksamhet.

Samutvecklingen genomfördes i tre faser. I juni fick organisationerna en preliminär resultatöversikt över organisationshelheten och en förhandsinbjudan till samutvecklingstillfällena. I augusti besvarade de inbjudna organisationerna på förhandsuppgifter i anslutning till utveckling av verksamheten med en elektronisk enkät. En del av förhandsuppgifterna var desamma för representanter för alla organisationshelheter och en del hade skräddarsytts enligt organisationshelheterna utifrån de centrala observationer som gjordes i de preliminära resultatöversikterna. I den tredje fasen samlades de inbjudna till workshoppar tillsammans med STEA. Workshopparna ordnades på nätet. I år ordnades sju workshoppar.

Huvudteman för diskussionen i workshopparna var i regel två observationer som baserade sig på observationer som gjorts i respektive preliminära resultatöversikt. Observationerna hade ett centralt samband med resultaten. För att utveckla, förbättra och stärka verksamhetens resultat sökte man i workshopparna efter konkreta och genomförbara åtgärder som organisationerna kunde använda i fortsättningen.

En tydlig majoritet av de organisationer som deltog i samutvecklingstillfällena och som besvarade responsenkäten (N = 143) delade de centrala observationer som STEA gjort utifrån resultatrapporterna om verksamheten i sin egen organisationshelhet. Av respondenterna var 77 % antingen ganska eller helt eniga om att de viktigaste observationerna i de preliminära resultatöversikterna motsvarade deras uppfattning om verksamheten i den egna organisationsklassen. Endast åtta procent av respondenterna hade en avvikande åsikt om detta.

Vid genomförandet av workshopparna beaktades erfarenheterna av samutvecklingen år 2020 och 2021 samt tidigare respons och utvecklingsförslag från deltagarna. Presentation av effektkedjor, som var en del av samutvecklingstillfällena tidigare, utelämnades i år. STEAs utvärderingsutbildningar är ett nyttigt tillfälle för genomgången av effektkedjorna, eftersom de hänför sig till frågor som gäller praxis för resultatrapporteringen. Utvärderingsutbildningarna äger rum i början av året och det är en ändamålsenlig tidpunkt att gå igenom effektkedjor, eftersom resultatrapporteringen är aktuell i organisationernas just då. Samutvecklingstillfället hölls fortsättningsvis på webben, vilket främjade ett brett deltagande var som helst i Finland. Dessutom främjade möjligheten att diskutera såväl muntligt som skriftligt olika deltagares möjligheter att framföra sina synpunkter. Som ett nytt arbetssätt delades deltagarna upp i mindre grupper under tillfället på grund av det stora antalet deltagare. På så sätt kunde man smågrupperna behandla de centrala observationer som var typiska för varje smågrupp.

I responsenkäten frågades dessutom hur processen för samutveckling bör utvecklas för att man med hjälp av den ännu bättre ska kunna främja inriktningen av understöd till resultatrik verksamhet inom medborgarorganisationer i enlighet med STEAs strategi. Mest framfördes önskemål och tankar om att samutveckling ska vara en kontinuerlig process med olika metoder i stället för enskilda workshoppar. I anslutning till detta nämndes behovet av att diskutera och få verktyg för själva resultatrapporteringen eller till exempel vid valet av mätare.

I svaren upprepades också behovet av och önskemålet om att få behandla olika teman mer detaljerat än för närvarande. Som alternativ övervägdes bland annat tematisk samutveckling till exempel mellan aktörer som bedriver liknande verksamhet eller når samma målgrupper i stället för ett sätt som bygger på organisationshelheter. I responsen uttrycktes också önskemål om samutveckling med ett mindre antal deltagare.

I svaren på responsenkäten konstaterades det ofta att man i samband med tillfällena kunde dela med sig av sina egna erfarenheter och god praxis till andra. Minst lika betydelsefullt var det att man själv fick information och erfarenheter av andra för sitt eget arbete och upptäckte att samma tankar också förenar.

Resultatutvärdering av STEA-understöd under åren 2021-2023

Utgångspunkten för STEAs resultatutvärdering är statsunderstödslagen, enligt vilken statsbidragsmyndigheten på lämpligt sätt ska följa upp resultaten för de beviljade statsunderstöden.

Syftet med resultatutvärderingen är också att rikta understödsmedlen till resultatrik verksamhet i enlighet med STEAs strategi. Under åren 2021–2023 har det i STEAs resultatutvärdering gjorts understödsobjektsspecifika resultatutvärderingar, resultatöversikter och resultatgranskningar. I samband med samutvecklingstillfällena som ordnats tillsammans med organisationerna har man testat de observationer som framkommit i resultatöversikterna. Under de senaste tre åren har STEA gjort en resultatutvärdering om varje understödsobjekt i alla organisationer som fått STEA-understöd.

Föremål för utvärdering år 2021 var:

• boendeorganisationer för unga
• funktionella organisationer inom ungdomsbranschen
• boende- och serviceorganisationer för äldre
• funktionella organisationer för äldre
• organisationer för intellektuella funktionsnedsättningar
• missbruks- och beroendeorganisationer
• pensionärsorganisationer
• organisationer för fysiska funktionsnedsättningar
• organisationer för neurologiska sjukdomar
• frivilligorganisationer inom räddningsbranschen

Föremål för utvärdering år 2022 var:

• organisationer för sensoriska funktionsnedsättningar
• mödra- och skyddshem
• utvecklingsorganisationer för välfärd och rehabilitering
• hud-, allergi och andningshälsoorganisationer
• anhörigorganisationer för äldre och personer med funktionsnedsättning
• folkhälsoorganisationer
• organisationer inom kriminalarbete
• anhörigorganisationer inom psykisk hälsa
• multibranschorganisationer
• övriga anhörigorganisationer
• cancerorganisationer
• organisationer för stöd- och rörelseorgan
• övriga organisationer för allmänn hälsa och välfärd
• övriga sjukdomsorganisationer

Under innevarande år 2023 gjordes resultatutvärdering om 402 organisationers 730 understödsobjekt. Dessa organisationer var:

Resultatutvärdering av STEA-understöd i fortsättningen

År 2024 övergår STEA från en resultatutvärdering enligt understödsobjekt och organisationsklass till en utvärdering av resultat och effekter enligt tema. I fortsättningen väljs de understödsobjekt som ska utvärderas årligen och resultaten och de samhälleliga effekterna av den organisationsverksamhet som finansieras med understöd granskas i förhållande till aktuella teman och fenomen inom social välfärd och hälsa. Dessa teman behandlas också i diskussioner som förs tillsammans med de aktörer som får understöd. Dessa diskussioner strävar man till att ordna med regelbundna mellanrum om olika teman inom olika områden och med organisationer som arbetar med olika målgrupper under de kommande åren.

Den resultatinformation som alla understödsobjekt rapporterar utnyttjas också som en del av beredningen av STEAs årliga understödsförslag. Resultatinformationens betydelse och tyngdvikt kan bedömas öka ytterligare under de kommande åren när understödsanslagens riktning blir nedåtgående.

Om 2023 års verksamhet rapporterar man till STEA med en resultatrapport i början av år 2024. Resultatrapporteringsuppgiften sänds till organisationer som fått understöd till e-tjänsten (asiointi.stea.fi) i början av januari. Rapporteringstiden går ut fredagen den 1 mars 2024.

Bekanta dig också med: