Allmänna organisationer för barn och familjer: Mål och resurser

Eftersträvad ändring genom verksamheten och målgrupper

De huvudsakliga målen för verksamheten vid de understödsobjekt som finansierades med STEA-understöden till allmänna organisationer för barn och familjer år 2022 var bland annat:

• att öka välfärden och resurserna: öka barnfamiljers välbefinnande, öka föräldrarnas resurser och öka föräldrarnas kapacitet att orka i vardagen
• att stödja föräldraskapet: stärka föräldraskapet för föräldrar till minderåriga barn, stärka föräldraskapet hos mödrar med invandrarbakgrund och stärka föräldrarnas parförhållande
• att minska ensamheten bland barn, unga och föräldrar
• att stärka familjernas delaktighet
• att öka umgänget mellan generationerna (talmormor och talfarsverksamhet)
• att förbättra barns lässmidighet och intresse för att läsa (”läsmormor/morfar” = lukumummi- ja vaari på finska)
• att förbättra barnfamiljers situation genom påverkansarbete och information

Avsikten var att verksamheten i huvudsak skulle riktas till följande målgrupper:

• barnfamiljer: särskilt barnfamiljeri behov av tidigt stöd, skilsmässofamiljer och ombildade familjer, spädbarnsfamiljer och familjer som väntar sitt första barn, småbarnsfamiljer
• föräldrar: utsatta föräldrar, föräldrar till barn som behöver särskilt stöd, föräldrar som oroar sig för barnets uppväxt och utveckling och mödrar med invandrarbakgrund
• barn och unga: till exempel barn och unga som behöver särskilt stöd samt unga som upplevt mobbning
• frivilliga
• yrkespersoner som arbetar med barn, unga och deras föräldrar

Verksamhetens resurser

Som verksamhetens resurser beaktas vid resultatutvärderingen understödens eurobelopp, antalet understödsobjekt, antalet frivilliga som deltagit i verksamheten och samarbetsparterna.

Understödsbelopp och understödsobjekt

Frivilligverksamhet

15 av de allmänna organisationerna för barn och familjer rapporterar att frivilliga deltog i verksamheten vid sammanlagt 34 understödsobjekt. Antalet frivilliga varierade mellan 2 och cirka 40 000 per understödsobjekt.

Frivilliga fungerar vanligen som olika slags stödpersoner, såsom barns eller ungas kompisvuxna eller vänner till personer med invandrarbakgrund.

Dessutom deltog frivilliga i verksamheten bland annat i följande uppgifter:

• familjefaddrar i barnfamiljer
• reservmor- eller farförälder
• som handledare på öppna mötesplatser och familjecaféer
• som ledare för kamratstödsgrupper
• som jour för telefon-, chatt- och webbrevtjänsten
• i assisterande uppgifter i samband med olika evenemang
• som läsfarmor/farfar eller läxfadder

Nästan i alla former av frivilligarbete erbjöd organisationerna utbildning innan frivilliguppdraget inleddes.

Samarbetsparter

I resultatrapporten var det möjligt att ange högst tio samarbetspartner per understödsobjekt. I rapporten ombads uppge endast de samarbetsparter som är viktigast med tanke på understödsobjektets verksamhet.

I de allmänna organisationerna för barn och familjer samarbetade man särskilt med olika kommunala aktörer, såsom rådgivningsbyråer och familjecenter. Samarbetet med kommunerna omfattade bland annat hänvisning av kunder, kommunikationssamarbete och övrigt utbyte av expertis, eller så fick organisationen utnyttja kommunernas lokaler avgiftsfritt.

Samarbete har också bedrivits med andra aktörer, såsom andra organisationer (i synnerhet andra familje- och barnorganisationer), församlingarnas familjearbete, sjukvårdsdistrikten, lärare och skolkuratorer samt hälsovårdare. Typiska samarbetsformer med dessa samarbetsparter var hänvisning av kunder, information om verksamheten till målgrupperna och övrigt utbyte av expertis.

Resultatöversikten består av fem olika delar.

Fortsätta till nästa del (Allmänna organisationer för barn och familjer– Nådda målgrupper)

Gå tillbaka (Allmänna organisationer för barn och familjer)