Anhörigorganisationer: STEAs utvärdering av resultat och centrala observationer
Innehåll
Enligt STEAs helhetsutvärdering av understödsobjekten blev resultaten för verksamheten för anhörigorganisationerna i sin helhet huvudsakligen goda eller nöjaktiga. Verifierade resultat har uppnåtts väl eller i nöjaktigt i cirka 90 procent av de utvärderade understödsobjekten.
Konceptet OmaisOiva som hör till organisationshelheten anhörigorganisationer för äldre och personer med fysisk funktionsnedsättnin,g samt mätarna och utvecklingsarbetet som hänför sig till konceptet, har främjat verksamhetens resultat och dess påvisning. Också vid anhörigorganisationerna inom mentalvården har uppföljning och utvärdering av verksamheten genomgått en betydande utveckling under de senaste åren. Utvecklingsarbetet pågår dock delvis fortfarande, särskilt när det gäller verifieringen av resultaten och de mätare som används.
I nästan alla understödsobjekt inom organisationshelheten har man samlat in uppföljningsinformation om verksamheten nöjaktigt eller väl. Dessutom har resultaten i 75 procent av understödsobjekten med hjälp av den insamlade informationen verifierats minst nöjaktigt. I utvärderingen av resultaten har uppmärksamhet fästs vid de uppföljningsmetoder och mätare som använts samt vid mängden inhämtad uppföljningsinformation.
I vissa understödsobjekt har man för verifieringen av resultaten utnyttjat mätare vars data inte helt lämpar sig för påvisande av de eftersträvade resultaten.
För intressebevakningens del har det varit svårt att påvisa resultat. Resultaten förblev torftiga även i verksamheter där det visade sig utmanande att få samarbetsnätverket att fungera.
Verksamhetens resultat vid anhörigorganisationer för äldre och personer med fysisk funktionsnedsättning
I de resultat som nåddes genom verksamheten i anhörigorganisationer för äldre och personer med fysisk funktionsnedsättning framhävdes följande:
- större kunskap om att arbeta som närståendevårdare, vilket förbättrade förmågan att verka som närståendevårdare
- med hjälp av kamratstöd minskade närståendevårdarnas ensamhet och socialiteten ökade
- familjerna och familjemedlemmarna orkade bättre i vardagen, vilket ökade familjernas välfärd och resurser
Med hjälp av intressebevakning främjades närståendevårdarnas status. Intressebevakningsteman som betonades var en smidig sammanjämkning av närståendevården och förvärvsarbetet samt en smidig återgång till arbetet när närståendevården upphör.
Andra resultat som nåddes genom verksamheten i anhörigorganisationer för äldre och personer med fysisk funktionsnedsättning var:
- bättre kännedom om mångfalden av omständigheter som kännetecknar närståendevårdsituationer främjade identifieringen av egen närståendevårssituation
- förebyggande av illabehandling inom närståendevården
- närståendevården hos barnfamiljer fick hjälp i svåra situationer, vilket främjade identifiering av trygga uppfostringssituationer
- utvecklande av organisationsbaserat stöd för att öka stödet till unga närståendevårdare
- främjande av identifiering av närvårdarsituationer hos invandrarfamiljer
- egna kamratstödgrupper för manliga närståendevårdare ökade deltagandet
Utvärdering: stöder den insamlade informationen om verksamheten påvisande av resultat
Anhörigorganisationer för äldre och personer med fysisk funktionsnedsättning
Utvärdering: har rapporterade resultaten verifierats med den insamlade informationen
Anhörigorganisationer för äldre och personer med fysisk funktionsnedsättning
Datainsamlingsmetoder
Utvärdering: har verksamheten åstadkommit eftersträvade resultat
Anhörigorganisationer för äldre och personer med fysisk funktionsnedsättning
Utvärdering av resultat av understödsobjektets verksamhet
Anhörigorganisationer för äldre och personer med fysisk funktionsnedsättning
Verksamhetens resultat vid anhörigorganisationer inom mentalvården
Resultaten som hänför sig till den primära målgruppen för anhörigorganisationer inom mentalvården, dvs. närstående till mentalvårdspatienter, har i huvudsak verifierats nöjaktigt eller väl med insamlad information i de understödsobjekt som varit föremål för utvärderingen. När det gäller målgruppen är resultaten av verksamheten bland annat följande:
- förbättring av det psykiska välbefinnandet och livshanteringen
- stärkande av delaktighet och aktivitet
- minskning av ensamhet och ökning av sociala kontakter med andra
Merparten av understödsobjekten har mål som syftar till att främja närståendemålgruppens situation i servicesystemen, eller så har man i samband med andra mål beskrivit samarbetet med den offentliga sektorn som en strävan att främja målgruppens tillgång till olika tjänster och bättre hänsynstagande av dem som klienter. I vilken utsträckning dessa mål har förverkligats är det svårt att uppskatta utifrån den insamlade uppföljningsinformationen. Till exempel genom att utbilda yrkesutbildade personer inom social- och hälsovården som möter anhöriga som lider av mentala problem har man främjat ökad kunskap och förståelse bland yrkesfolket. Resultaten av att målgruppen efter utbildningen beaktas bättre har dock inte kunnat verifieras, även om yrkesutbildade personer inom branschen bedömer att närståendeföreningens arbete är av hög kvalitet och berättar att de gärna styr kunderna till föreningens verksamhet.
Resultat av den närståenderådgivning som riktats till närstående till mentalvårdspatienter omfattade bland annat en förbättring av de närståendes psykiska välbefinnande och ökad hoppfullhet. Dessutom anhörigas förmåga att fatta beslut om lösningar för deras egen situation förbättrade. De anhöriga fick också information om de anhörigas sjukdom och det stöd som står till buds samt upplevde att de blivit hörda.
Resultat av kamratstödsgruppens verksamhet var bland annat minskad känsla av ensamhet, fler sociala kontakter, ökning av samhörighetskänsla och upplevelse av delaktighet, stödet från gruppen gav mer ork och förbättrade förmågan att hantera problem. Kamratstödsgruppernas ledare upplevde det som belönande att de genom sin egen verksamhet kunde vara till hjälp för andra, vilket på samma gång ledde till bättre välbefinnande och kraft för dem själva.
Resultat av annan verksamhet till stöd för välbefinnande och ork i vardagen för närstående var:
- genom deltagandet i kursverksamheten har deltagarna upplevt avkoppling från vardagen, livsglädje och samhörighet med andra
- kvällar för välbefinnande, närståendekaféer och annat gemensamt program som stärkte samhörigheten och tillförde kunskap
I regel nådde man bra resultat genom närståenderådgivning och kamratgruppverksamhet. Resultaten utvärderades huvudsakligen med hjälp av en mätare för positiv psykisk hälsa och en delaktighetsindikator samt utvärderingsverktyget Pokka, men även med hjälp av medarbetarnas självutvärdering och observationer. För verifiering av den förändring som åstadkommits genom verksamheterna har i viss mån även använts uppföljning under längre tid. I användningen av mätarna förekom i någon mån variationer mellan organisationerna.
Resultat av det intressebevaknings- och påverkansarbete, som i form av utbildning och kommunikation riktats till yrkesutbildade personer och som i fråga om tjänster hänför sig till definiering och beaktande av närstående till personer med psykisk ohälsa, var bland annat:
- de yrkesutbildade har inhämtat större kännedom om organisationernas verksamhet
- de yrkesutbildade har fått större kännedom om organisationernas aktiviteter och kan omsätta sin nyförvärvade kunskap i klientarbetet och sannolikheten för att klienter hänvisas till organisationens verksamhet ökade
- organisationernas sakkunskap får erkännande och organisationerna uppskattas som samarbetspartner
Utifrån den insamlade uppföljningsinformationen kan man tillförlitligt verifiera det arbete som utförts, men faktiska resultat, som till exempel att i klientsituationer i praktiken identifiera och beakta de närstående till personer med psykisk ohälsa, anfördes knappt överhuvudtaget. Bättre verifiering av resultaten förutsätter fortsatt utveckling av både uppföljningsmetoden och de mätare som används
Utvärdering: stöder den insamlade informationen om verksamheten påvisande av resultat
Anhörigorganisationer inom mentalvården
Utvärdering: har rapporterade resultaten verifierats med den insamlade informationen
Anhörigorganisationer inom mentalvården
Datainsamlingsmetoder
Utvärdering: har verksamheten åstadkommit eftersträvade resultat
Anhörigorganisationer inom mentalvården
Utvärdering av resultat av understödsobjektets verksamhet
Anhörigorganisationer inom mentalvården
Centrala observationer och utvecklingsobjekt
I organisationshelhetens tillfälle för samskapande identifierades utvecklingsobjekt som hänför sig till verksamhetens resultat. Av dessa har STEA valt ut två viktigaste utvecklingsobjekt med tanke på kontinuiteten i finansieringen av understödsobjekten.
En del närståendevårdare befinner sig i en situation där en anhörig behöver kontinuerligt stöd och det inte är möjligt att delta i organisationsverksamhet ens på distans. Ett hinder för deltagande kan vara att en anhörig inte kan lämnas ensam och att det inte finns behövliga stödnätverk för att få en vikarie för närståendevårdare. Det kan också handla om att de äldre närståendevårdarnas digitala färdigheter och redskap är bristfälliga och att inställningen till webb-verksamhet kan vara negativ.
Utvecklingsåtgärder som ska uppföljas:
- Eventuella nya metoder för att nå närståendevårdare i krävande närståendevårdssituationer samt ökat samarbete med den offentliga sektorn och andra organisationer
Vid utvärderingen av organisationshelheten i 2025 fästs det med tanke på resultaten särskild uppmärksamhet vid följande utvärderingsfrågor:
- Har man på grund av den utmanande vårdsituationen lyckats nå närståendevårdare som inte deltagit i verksamheten bättre i organisationernas verksamhet efter 2021?
- Har anhörigorganisationernas samarbete med andra organisationer ökat och/eller med aktörer inom den offentliga sektorn efter 2021, och har denna ändring ett samband med att nå målgrupperna?
STEA följer årligen upp hur utvärderingsfrågorna förverkligas. Genomförandet av utvärderingsfrågorna följs upp med hjälp av understödsansökningar, utredningar och samskapande.
Utifrån resultatrapporterna kan det bedömas att ett fungerande samarbete mellan anhörigorganisationer och aktörer inom den offentliga hälso- och sjukvården skapar goda förutsättningar för en resultatrik verksamhet, i synnerhet i fråga om anhörigorganisationer inom mentalvården. Nästan alla anhörigorganisationer har rapporterat om samarbete med sjukvårdsdistriktet eller specialupptagningsområdet inom det egna verksamhetsområdet. Organisationerna samarbetar också med aktörerna inom primärvården.
Utvecklingsåtgärder som ska uppföljas:
- Som metoder för att bygga upp samarbetet lyftes fram till exempel projektsamarbete, fastställande av gemensamma mål, utbildning för yrkesmänniskor, organisationernas gemensamma nätverk, informationsspridning, utbildningar och föreningsförevisningar.
Vid utvärderingen av organisationshelheten i 2025 fästs det med tanke på resultaten särskild uppmärksamhet vid följande utvärderingsfrågor:
- Hur har organisationernas samarbete med den offentliga hälso- och sjukvården utvecklats efter 2021?
- Beaktas anhöriga till mentalvårdspatienter bättre i den offentliga servicen som en del av vården av mentalvårdspatienter än i 2021?
STEA följer årligen upp hur utvärderingsfrågorna förverkligas. Genomförandet av utvärderingsfrågorna följs upp med hjälp av understödsansökningar, utredningar och samskapande.
Resultatrapporten består av sex olika delar.
Gå tillbaka (Anhörigorganisationer – Verksamhet och produkter)
Gå till sidan Resultatöversikter 2021