Resultatöversikt 2021
Anhörigorganisationer
Anhörigorganisationer: Verksamhetens resurser
Innehåll
Som verksamhetens resurser vid utvärdering beaktas understödens eurobelopp, antalet understödsobjekt, antalet frivilliga som deltagit i verksamheten och samarbetsparterna.
Till anhörigorganisationernas helhet hörde 83 understödsobjekt, vars sammalagt understödsbelopp i 2021 var cirka 13,1 miljoner euro.
Understödsbelopp och understödsobjekt
Anhörigorganisationer för äldre och personer med fysisk funktionsnedsättning
Utvärderade understödsobjekt
Anhörigorganisationer inom mentalvården
Utvärderade understödsobjekt
Frivilligverksamhet
Sammanlagt cirka 2101 frivilliga deltog i verksamheten inom anhörigorganisationer för äldre och personer med fysisk funktionsnedsättning och anhörigorganisationer inom mentalvården i 2021 (årsredovisningar 2021).
Frivilliga som deltog i verksamheten inom organisationer för äldre och personer med fysisk funktionsnedsättning utförde allmännyttigt frivilligt arbete, såsom:
- i grupper och vid evenemang som hjälphandledare
- i förberedelser, planering och utveckling av verksamheten
- som erfarenhetsexperter
- som sakkunniga i olika verksamheter
- som styrelseledamöter
Antalet frivilligarbetare per understödsobjekt varierade mellan 0 och 95 personer. Frivilligarbetare medverkade i 78 procent av understödsobjekten.
Enligt årsrapporterna sammalagt cirka 1030 frivilliga deltog i verksamheten inom anhörigorganisationer inom mentalvården. Frivilliga arbetade bland annat som:
- ledare för kamratstödsgrupper
- kamrathandledare
- stödpersoner i olika stödrelationer
- erfarenhetsexperter
- sakkunniga i intressebevakning och påverkansarbete samt i olika utvecklingsgrupper
- i olika uppgifter inom organisationens förvaltning
Så gott som samtliga understödsobjekt har rapporterat om medverkan av frivilligarbetare (19/22). Frivilligarbete har utgjort en betydande extra resurs vid sidan av den avlönade personalen i anhörigorganisationer inom mentalvården. Det finns ett stort antal arbetsuppgifter för frivilligarbetare från engångsinsatser (talkon och andra evenemang mm.) till arbeten som kräver ett längre engagemang (t.ex. att fungera som stödperson).
Samarbetspartner
Samarbetspartner var med i 73 understödsobjekts verksamhet. Det sammanlagda antalet samarbetsparter var 587.
I resultatrapporten var det möjligt att ange högst tio samarbetspartner per understödsobjekt. I rapporten ombads uppge endast de samarbetspartner som är viktigast med tanke på understödsobjektets verksamhet.
Samarbetspartner vid understödsobjekten för anhörigorganisationer för äldre och personer med fysisk funktionsnedsättning är huvudsakligen andra organisationer som får STEA-understöd samt kommuner och församlingar. Som vanligaste samarbetspartner nämndes bland annat Närståendevårdarnas förbund, anhörigföreningar i närområdena, OmaisOiva-aktörer, FinFami (i synnerhet lokala föreningar) samt mentalvårdsaktörerna och minnesföreningar i regionen. De fyra vanligaste samarbetsformerna för organisationshelheten var övrigt utbyte av expertis, samarbete vid anordnande av evenemang, samarbete gällande kommunikation samt handledning av kunder. Dessa former omfattade 86 procent av de angivna samarbetsformerna.
Också anhörigorganisationer inom mentalvården har angett andra organisationer som viktigaste samarbetspartner. Samarbetet har förstärkts såväl med Närståendevårdarnas förbund som dess medlemsföreningar och med resten av organisationsfältet (till exempel övriga mentalvårdsorganisationer, organisationer för missbrukarvård samt familjeorganisationer). Typiska samarbetsformer är klienthandledning, samarbete vid anordnande av evenemang, samarbete gällande kommunikation samt övrigt utbyte av expertis.
Utöver andra organisationer är också sjukvårdsdistrikt och specialupptagningsområden centrala samarbetsaktörer för anhörigorganisationer inom mentalvården. Ett särdrag i organisationernas verksamhet har varit en strävan efter samarbete med den offentliga sjukvården, med särskild tonvikt på psykiatrisk vård inom den. Typiska samarbetsformer är klienthandledning, övrigt utbyte av expertis, samarbete vid anordnande av evenemang samt samarbete i kommunikation.
Kommunerna är viktiga samarbetspartner för anhörigorganisationerna. Samarbetet kommunerna emellan har möjliggjort en effektiv regional verksamhet. Samarbetet med kommunerna är synnerligen mångsidigt. Vanligaste samarbetsformerna var övrigt utbyte av expertis, kommunikationssamarbete, samarbete vid anordnande av evenemang, ekonomiskt samarbete, användning av lokaler utan avgift samt klienthandledning.
Ett stort antal samarbetspartner som hör till samarbetsklassen ”annan” har registrerats av anhörigorganisationerna. De mest betydande samarbetspartnerna omfattar olika nätverk och arbetsgrupper, såsom närståendeverksamhetens delegationer samt läroanstalter och skolor.
Resultatöversikten består av sex olika delar.
Fortsätt till nästa del (Anhörigorganisationer – Nådda målgrupper)
Gå tillbaka (Anhörigorganisationer – Eftersträvad ändring genom verksamheten och målgrupper)
Innehållet handlar om: