Organisationer för personer med sensorisk funktionsnedsättning: Nådda målgrupper

Enligt resultatrapporterna har organisationer för personer med sensorisk funktionsnedsättning nått de målgrupper som beskrevs i understödsansökningar huvudsakligen väl eller nöjaktigt.

Nådda målgrupper i ansökningarna och rapporterna

Antalet nådda målgrupper i rapporterna var dubbelt så stor jämfört med ansökningarna. Detta kan främst förklaras med rapporter från några understödsobjekt, där organisationens webbplatsbesökare eller hela befolkningen har räknats med i målgruppens storlek.

Det fanns sammanlagt 26 142 personer som deltog i verksamheten enligt rapporternas ålders- och könsfördelning. Det var frivilligt att ange ålders- och könsfördelningsuppgifter i rapporterna.

Ålders- och könsuppgifter om de personer som deltog i organisationernas verksamhet rapporterades av 26 understödsobjekt. I dessa understödsobjekt riktades verksamheten huvudsakligen till äldre. Över en tredjedel av målgrupper som deltog i verksamheten var över 80 år gamla och nästan en tredjedel var 63–79-åringar. Över hälften av de som deltog i verksamheten var kvinnor och cirka en tredjedel var män.

Definiering av målgrupper var ofta bred vid organisationer för personer med sensorisk funktionsnedsättning, till exempel ”synskadade som bor i området”, vilket försvårade utvärdering av nåendet av enstaka målgrupper.

Aktiv informering och personliga kontakter med personer som hör till målgrupper samt den låga tröskeln att kontakta organisationernas personal har främjat nåendet av målgrupper. Dessutom möjligheten att agera på distans lättare än förut har främjat nåendet av målgrupper.

Andra faktorer som främjade nåendet av målgrupper var bland annat:

• organisationens etablerad verksamhet och befintliga nätverk, till exempel i synnerhet unga och studerande kunde nås via andra aktörer inom hörselbranschen
• införande av en lätt tillgänglig telefoninformationstjänst under pandemin
• mer aktiv förankring i olika områden
• tillgängligt material (videor med undertext, direktsändningar och mångsidig närvaro i sociala medier)
• planering av informationskanaler för varje målgrupp. Till exempel TikTok-kanalen har varit bra för att nå barn och unga
• man fäste särskilt uppmärksamhet vid målgruppers hälsosäkerheten bl.a. genom att minska gruppstorlekarna

Coronasituationen påverkade verksamheten vid organisationer för personer med sensorisk funktionsnedsättning. På grund av coronan blev evenemang inställda men också tröttheten på distansverksamheter hindrade nåendet av målgrupper. Känslan av kamratstöd upplevdes inte på samma sätt än i verksamheter som genomfördes fysiskt på plats. Användning av digitala kanaler var också svårt för många som hör till målgruppen.

Andra faktorer som hindrade nåendet av målgrupper var bland annat:

• landskapet är glest bebott och distanserna är långa
• kommunikationskanalerna är fragmenterade och splittrade, i synnerhet för att nå unga
• brist på gemensamt språk till exempel i invandrarfamiljer med ett dövt barn
• svårigheter att röra sig, andra hinder för funktionsförmågan och bristfälliga färdigheter för att leva med synskada (till exempel i fråga om användning av hjälpmedel), vilket utgjorde hinder för deltagandet

Som en utmaning nämndes också att den offentliga hälsovården hänvisar inte tillräckligt effektivt människor till sådan organisationsverksamhet som uttryckligen skulle svara för deras behov.

STEAs utvärdering av verksamhetens inriktning på den efterstävade målgruppen vid organisationer för personer med sensorisk funktionsnedsättning

STEAs utvärdering av hur verksamheten vid organisationer för personer med sensorisk funktionsnedsättning har nått målgruppen

Resultatrapporten består av sex olika delar.

Fortsätt till nästa del (Organisationer för personer med sensorisk funktionsnedsättning – Verksamhet och produkter)

Gå tillbaka (Organisationer för personer med sensorisk funktionsnedsättning – Verksamhetens resurser)