Resultatöversikter 2021

Allmänn översikt för 2021 över verksamhet som finansieradess med STEA-understöd

STEA-understöd beviljas för allmännyttig verksamhet till organisationer och stiftelser för att främja hälsa och social välfärd.  År 2021 beviljades understöd på totalt 362 miljoner euro till 823 aktörer och till verksamheten för 1 888 understödsobjekt.

Alla aktörer som får understöd rapporterar årligen om användningen av understödet genom en årsredovisning. Rapport om resultatet för verksamhet som finansieras med understöd lämnas i regel årligen av alla aktörer som får allmänt understöd, riktat verksamhetsunderstöd och projektunderstöd.

Ett undantag från detta är till exempel projektunderstöd för understödsprogrammet Platsen är ledig samt STEA-understödsobjekt med anknytning till ESF- och ERUF-finansiering.

Ungefär 1 700 understödsobjekt rapporterade om resultatet av de understöd som beviljats 2021. Det sammanlagda beloppet STEA-understöd som beviljats dessa understödsobjekt var cirka 319 miljoner euro.

Resurser för de organisationer som beviljats understöd

För aktörer som får understöd är STEA-understöd vanligen en av flera finansieringskällor som används för att finansiera verksamheten. För cirka en fjärdedel av understödstagarna är STEA-understödsbeloppet under 20 procent av alla intäkter för verksamheten. För cirka en tredjedel av understödstagarna motsvarar STEA-understödsbeloppet dock cirka 80–100 procent av alla intäkter som man fått för verksamheten (årsredovisningar 2021).

Det finns stora skillnaderna i fördelningen av intäkter mellan understödstagarna. Cirka 60 av understödstagarna har ingen tjänsteproduktion och intäkter som det skulle generera.

Enligt årsredovisningen får den tiondedel som får mest STEA-understöd cirka hälften av STEA-understöden. I tabellen nedan finns en närmare specificering per intäktstyp för den översta decilen.

STEA-understöden riktas i allmänhet till organisationernas personalkostnader och verksamhetskostnader. Den stora andelen personalkostnader förklaras av att den verksamhet som finansieras med understöd fokuserar på människoorienterad verksamhet som grundar sig på personliga möten. Verksamhetskostnaderna delas in i andra verksamhetskostnader, externa tjänster, understöd som delegerats vidare, inköp och resekostnader.

Arbetstagare

Understödsobjekt som finansierats med STEA-understöd hade 2021 cirka 4 770 arbetstagare på heltid och 1 100 arbetstagare på deltid (sammanlagt 5 160 årsverken). Den genomsnittliga arbetstiden för deltidsanställda var under fem timmar per dag. I årsredovisningarna rapporterades dessutom 2 330 arbetsuppgifter där arbetstagarens arbetsinsats var delad på två eller flera funktioner. (Årsredovisningarna för 2021.)

De vanligaste uppgiftsbenämningarna för de arbetsuppgifter som finansierats med STEA-understöd var handledare/ledare, arbetare/anställd och samordnare (årsredovisningarna för 2021).

Med uppgiftsbenämningen ledare/handledare arbetade till exempel verksamhetsledare, ansvariga handledare, socialhandledare, servicehandledare, minneshandledare och handledare för kamratstöd.

Den näst vanligaste uppgiftsbenämningen var arbetare/anställd. De som arbetade under denna benämning var bland annat projektarbetare och projektanställda, krisarbetare, organisationsarbetare, kontorsarbetare, anställd hos sammanslutning, anställd inom våldsarbete och familjearbetare.

Den tredje vanligaste uppgiftsbenämningen var samordnare. Under denna benämning arbetade till exempel projektsamordnare, verksamhetssamordnare, områdessamordnare, samordnare av familjeverksamhet, samordnare för frivilligarbete och samordnare för jourarbete.

Frivilligverksamhet

Frivilligarbetarna har en betydande roll i verksamheten för de organisationer som får STEA-understöd. År 2021 deltog totalt 190 084 frivilliga i verksamheten för de organisationer som får understöd. År 2020 var motsvarande tal 223 346 frivilliga. (Årsredovisningarna för 2020 och 2021.) Ändringen i antalet frivilliga förklaras av deltagarantalet i en enskild kampanj som genomfördes 2020.

Frivilligarbetare är en betydande resurs i flera organisationer. Antalet frivilligarbetare och deltagaraktiviteten har en direkt inverkan på hurudan verksamhet organisationen kan erbjuda sina målgrupper och i vilken omfattning.

Frivilligarbetarna deltar i många olika uppgifter i organisationernas verksamhet. Frivilliga fungerar till exempel som gruppledare i organisationens kamratstödsgrupper, hobbygrupper och grupper som ger handledning i fråga om användningen av digitala enheter, och stöder och hjälper människor i vardagen till exempel som hjälp med att handla och uträtta ärenden och som stödkompisar. Frivilligarbetare är också med som värdinnor och värdar för olika mötesplatser samt ledsagare och hjälpande händer vid olika evenemang. Frivilligarbetarna har en viktig roll även i organisationerna chat- och telefonserviceverksamhet, i storsyskon- och stödfaddrarverksamheten för barn och unga samt erbjudande av kamratstöd i utmanande livssituationer.

Förutom att frivilligarbetarna möjliggör verksamhet för många stödformer inom social- och hälsovårdsorganisationer är frivilligverksamheten även för frivilligarbetarna själva en viktig faktor som främjar det egna välmåendet. Frivilligverksamheten har medfört glädje i de aktivas egen vardag, ökat sociala relationer och välmåendet i vardagen samt gett möjligheter att utveckla sig själv och det egna kunnandet.

Sett till antalet arbetade flest frivilliga inom multibranschorganisationer, funktionella organisationer för äldre och organisationer inom barn- och familjearbete. Antalet frivilligarbetare inom en verksamhet påverkas av karaktären hos organisationens verksamhet. Minst frivilliga deltar i verksamheten för sådana organisationer vars målgrupp för verksamheten främst behöver mera professionellt och kontinuerligt stöd av organisationens medarbetare. I verksamhet som riktar sig till äldre och familjer har även kamratstöd ofta en viktig roll.

Samarbetspartner

Genom sin resultatrapportering lämnar organisationerna också rapport om de samarbetsparter som medverkar i verksamhet för funktioner som finansierats med understöd. De olika kategorierna av samarbetsparter i STEAs resultatrapportering är organisation:

• organisation (som får STEA-understöd)
• kommun
• landskap
• sjukvårdsdistrikt eller specialupptagningsområde
• församling och
• annan samarbetspartner

Det antal samarbetspartner som kunde anges i resultatrapporterna hade begränsats till tio. Organisationerna ombads rapportera enbart de samarbetspartner som var viktigast med tanke på understödsobjektets verksamhet.

Utifrån resultatrapporterna bedriver organisationerna ett brett och mångsidigt samarbete med olika partner. Organisationerna betraktade andra organisationer som får STEA-understöd som de viktigaste samarbetspartnerna med tanke på resultatet av deras verksamhet. Det framkom att de näst viktigaste samarbetspartnerna var de som betecknades som ”andra” samarbetspartner och de tredje viktigaste var kommunerna. Andra samarbetsparter var vanligtvis läroanstalter, universitet, företag, samkommuner, ämbetsverk, ministerier, Institutet för hälsa och välfärd och regionförvaltningsmyndigheter.

De vanligaste formerna av samarbete var övrigt utbyte av expertis, handledning av kunder samt olika styrgruppsmedlemskap.

Nådda målgrupper

De organisationer inom social- och hälsovården som får STEA-understöd nådde år 2021 olika målgrupper på bred front. De vanligaste målgrupperna som nåddes bland understödsobjekten för de organisationshelheter som varit föremål för resultatutvärdering var äldre, unga och barnfamiljer, invandrare, personer som upplevt eller utfört fysiskt eller sexuellt våld i närrelationen eller utanför hemmet samt en bred skara olika målgrupper som behöver särskilt stöd, som till exempel personer med kriminell bakgrund, bostadslösa och alkohol-, drog och spelberoende.

De mest betydande faktorerna som bidrog till att nå målgrupperna var till exempel för dem som var föremål för utvärdering av resultat för organisationernas etablerade verksamhet, goda nätverk och partnerskap, bra samarbete med de partner som handleder kunder och utveckling av metoder för sammankomster på distans.

I resultatrapporterna rapporterades antalet personer som deltagit i verksamheten för de understödsobjekt som finansieras med STEA-understöd och antalet målgrupper som nåtts inom olika funktioner. Dessa siffror inbegriper utöver så kallade fysiska möten även många olika nätbaserade möten och antal användare av nättjänster eller besökare på webbplatser, som hos vissa aktörer utgör en betydande del av de rapporterade siffrorna. En utmaning i fråga om de uppgifter som rapporterades för 2021 är analys av antalet användare av och besökare i nättjänsterna och tolkningssvårigheter i anknytning till det. De uppgifter som fås om antalet besökare i och användare av nättjänster påverkas också av att det blivit allt vanligare att blockera användning av kakor.

Ifrån det rapporterade antalet går det inte att särskilja enskilda personer, utan en person kan ha varit med i flera olika verksamheter. Vid de tillfällen för samutveckling som STEA ordnade i september lyfte organisationerna också fram att en frivilligarbetare som deltar i verksamheten i dag kan fungera som kamratstödperson och i morgon delta i verksamheten som medlem i en målgrupp som behöver stöd. Med andra ord kan det finnas överlappningar i organisationernas målgrupper, samma personer kan delta i flera organisationers verksamhet och söka stöd eller information i flera olika organisationers nättjänst. På grund av dessa faktorer finns det mycket rum för tolkning i antalet deltagare i verksamheten och de totala antalen målgrupper som nåtts presenteras inte i denna översikt.

En stor del av organisationerna rapporterade närmare om de som deltagit i verksamheten också enligt ålders- och könsfördelningen. År 2021 rapporterade 65 procent av understödsobjekten ålders- och könsfördelningen, det vill säga nästan 1 300 understödsobjekt. Det är frivilligt att rapportera ålders- och könsfördelningen för deltagarna, eftersom insamling av uppgifterna inte är möjlig inom alla funktioner eller väsentlig med tanke på uppföljningen av resultatet för verksamheten. Sådana funktioner är till exempel olika mötesplatser eller verksamhetsformer som grundar sig på enstaka sammankomster samt nättjänster och funktioner som erbjuder anonym hjälp och stöd.

Av de personer som deltog i verksamheten för de understödsobjekt som rapporterade ålders- och könsfördelningen var största delen, 64 procent kvinnor. År 2020 var motsvarande siffra 61,5 procent, det vill säga andelen kvinnor verkar ha ökat något. Kvinnornas större andel än i fjol kan förklaras av att det i de utvärderade organisationshelheterna 2021 finns i synnerhet organisationer som arbetar med kvinnor.

I rapporterna var åldersfördelningen bland dem som deltog i verksamheten 0–6, 7–17, 18–29, 30–62, 63–79 och över 80-åringar. Enligt åldersfördelen var andelen 30–62-åringar som deltagit i verksamheten störst det vill säga 43 procent. Den näst största åldersgruppen var 63–79 åringar (33 procent). Totalt 16 procent av dem som deltog var under 29 år.

Verksamhetsformer och sammankomster

Verksamheten för de organisationer som fått understöd har varit omfattande och de hjälp- och stödformer som erbjudits målgrupperna har varit mångsidiga. De sammankomster som rapporterats om kommunikationen och intressebevakningen var betydande. Inom kommunikationsfunktionerna har man rapporterat om antalet användare av webbplatser och -tjänster, antalet besökare på webbplatser, antalet följare på sociala medier samt antalet olika publikationer, nyhets- och medlemsbrev, tidningar och annat producerat material. Intressebevakning och påverkansverksamhet samt olika kommunikationsåtgärder genomförs i en stor del av understödsobjekten. Genom dessa verksamheter främjas målgruppernas ställning i samhället och skapas förutsättningar för organisationernas egen verksamhet, såsom att påverka lagstiftningen eller att stärka verksamhetsbetingelserna lokalt, regionalt och nationellt.

Gruppverksamheter är verksamhetsformer som svarar mot behoven hos olika målgrupper. Exempel på grupper för välmående och livshantering i vardagen, kamratstöd och rekreation var bland annat utflykts-, teater-, samtals-, avslappnings- och gymnastikgrupper. I sjukdomsorganisationer omfattade gruppverksamheten till exempel olika grupper för kamratstöd, ”pacemakergrupper” och till exempel 12-stegsgrupper.

De möten som hör till kategorin individuellt stöd omfattade både individuellt stöd som getts ansikte mot ansikte och stöd som erbjudits via nätet eller per telefon. Verksamhet som rapporterats som individuellt stöd har varit till exempel rådgivning, handledning och annat stöd som getts av frivilligarbetare eller professionella, såsom servicerådgivning, vänverksamhet och samtalshjälp.

Den verksamhet som rapporterats i kategorin övriga verksamhetsformer varierar mycket för varje understödsobjekt. Som exempel på andra verksamhetsformer kan lyftas fram så kallad mötesplatsverksamhet med låg tröskel.

Uppföljning och verifiering av resultaten (de understödsobjekt som utvärderats 2022)

Andelen understödsobjekt som fick bedömningen väl ökade med 8 procent från föregående år och andelen med bedömningen nöjaktigt hölls på samma nivå.

Enligt STEA utvärderingen har organisationernas verksamheter även stött de eftersträvade resultaten väl eller nöjaktigt. En utvärdering av resultatet är nöjaktig då den planerade målgruppen nåtts i tillräcklig grad och verksamheten bedöms ha främjat uppnåendet av de planerade resultaten i tillräcklig grad. Resultatet bedöms vara bra då de rapporterade resultaten ligger i linje med de planerade resultaten och grundar sig på information som samlats in om verksamheten. När det gäller att nå målgruppen kvantitativt, att nå målgruppen kvalitativt och verksamhetens koppling till de eftersträvade resultaten följer organisationerna upp resultatet av sin verksamhet på ett ändamålsenligt sätt.

De organisationer som är föremål för resultatrapporteringen rapporterar om flera olika resultat som påverkat de olika målgruppernas välmående. Enligt rapporteringen har delaktighet i vardagen, det vill säga engagemang i till exempel lokalsamhället och servicesystemet stärkts hos målgrupperna för multibranschorganisationer och organisationer inom kriminalarbete. Delaktighet i organisationsverksamhet har också minskat den ensamhet som deltagarna upplever inom flera olika organisationshelheter och målgrupper.

De som deltagit i verksamheten har också fått stöd för att avancera i karriären och upplevt att deltagande i organisationsverksamhet bidragit till att personen till exempel sökt sig till studier, fått sysselsättning eller tillträde till arbetsprövning. Sådana målgrupper har till exempel varit papperslösa (personer som saknar uppehållsrätt) som står utanför utbildning och arbetskraften samt minderåriga asylsökande som kommit ensamma till landet och personer med sensorisk funktionsnedsättning som söker arbete.

Som resultat har organisationerna också rapporterat att de sociala stödnätverken för målgrupper som behöver särskilt stöd, som till exempel unga som behöver särskilt stöd, personer som upplevt mobbning eller olika former av våld, personer med kriminell bakgrund, bostadslösa och rehabiliteringsklienter inom mentalvården har stärkts i och med deltagandet i verksamheten. Personer som deltagit i organisationernas verksamhet har upplevt att beredskapen att klara sig i vardagen har ökat. De har fått stöd, information och metoder för att hantera kris och sina upplevelser och verksamheten har bidragit till att de som deltagit kommit framåt i sitt eget liv. Välmåendet och upplevelsen av trygghet har förbättrats i den målgrupp med personer som upplevt våld och som deltagit i verksamheten. I organisationsverksamheten har man också fått stöd i livet vid krisskeden/övergångsskeden för att anpassa sig till en ny livssituation. Dessutom har det tillgängliga materialet förbättrat tillgången till information för särskilda grupper, såsom hörselskadade personer.

Cirka 65 % av understödsobjekten har samlat in information om resultatet av verksamheten. Däremot har man bara kunnat verifiera resultaten hos mindre än hälften av de utvärderade understödsobjekten med hjälp av de data som samlat in, eftersom de insamlade data inte till alla delar har varit relevanta eller tillräckligt omfattande med tanke på verifiering av de eftersträvade resultaten. Hos en del understödsobjekt är det också utmanande att resultaten rapporterats på en så allmän nivå att det inte kan göras en tillförlitlig bedömning av enskilda mål eller utfallet för de planerade resultaten utifrån rapporterna. Vid avsaknad av verifierade data får understödsobjektet resultatbedömningen svagt. Enligt STEAs utvärdering hade verksamheten åstadkommit planerade resultat väl eller nöjaktigt i cirka hälften av de utvärderade understödsobjekten.

Rent allmänt kan det vid granskning av verksamhet som finansierats med understöd konstateras att STEA-understödsbeloppet för en organisation som får understöd inte verkar stå i direkt förhållande till det bedömda resultatet. Verksamheten för stora organisationer eller organisationer som får mycket understöd skiljer sig inte ur i utvärderingarna som mera resultatrik än verksamheten för mindre organisationer och organisationer som får mindre stöd. Huruvida organisationen har tillgång till allmänt understöd verkar inte heller ha något samband med nivån på det resultat som STEA utvärderat.

Verksamhetsmiljöns effekter på organisationsverksamheten 2021

En betydande faktor i organisationernas verksamhetsmiljö 2021 var fortfarande coronapandemin och dess inverkan på organisationernas verksamhet.  Å andra sidan var effekterna inte längre likadana som 2020 eftersom organisationerna redan hade utvecklat och format om sin verksamhet jämfört med pandemins inledningsskede. Även mötes- och verksamhetsrestriktionerna till följd av pandemin var mildare än året innan. Konsekvenserna av coronan hade varit större för en del organisationer än för andra. Till exempel organisationer vars verksamhet grundar sig på möten ansikte mot ansikte har ställvis utvecklat nya sätt att mötas, men å andra sidan ger möten med vissa kunder i första hand resultat om de sker ansikte mot ansikte.

En annan faktor som framkom och som inverkat på verksamheten i organisationernas verksamhetsmiljö 2021 har varit förberedelserna inför reformen av social- och hälsovården och räddningsväsendet och där i synnerhet organisationernas roll och placering i förhållande till den kommande service- och verksamhetsstrukturen.

Samutveckling som en del av STEAs resultatutvärdering

STEA ordnar årligen tillfällen för samutveckling som en del av resultatutvärderingen för organisationshelheterna. Till samutveckling av resultatrik medborgarorganisationsverksamhet bjöds i juni 2022 in företrädare för alla de understödsobjekt som varit föremål för resultatutvärdering i år.

Samutveckling genomfördes i tre skeden. I samband med den förhandsinbjudan som sändes i juni fick organisationerna en lägesbild över resultatet för varje organisationshelhet för att kunna bekanta sig med den. I augusti besvarade de inbjudna skriftligen förhandsuppgifter i anknytning till utveckling av verksamheten på plattformen Howspace. En del av förhandsuppgifterna var de samma för alla företrädare för organisationshelheterna och en del var skräddarsydda för varje organisationshelhet baserat på väsentliga observationer som framkommit från lägesbilderna. I det tredje skedet samlades de inbjudna tillsammans med STEA till tre timmar långa verkstäder som genomfördes på webben. Det ordnades åtta verkstäder i år.

Som huvudteman i verkstäderna behandlades två observationer som grundade sig på varje lägesbild och var nära förknippade med resultatet. För att svara mot dem söktes i verkstäderna konkreta åtgärder som organisationerna kan vidta de närmaste åren för att stärka resultatet.

En klar majoritet av dem som besvarade förhandsuppgifterna för samutveckling delade STEAs huvudsakliga observationer om den egna organisationshelhetens verksamhet utifrån resultatrapporterna. Nästan en tredjedel av dem som svarade var helt av samma åsikt och mer än hälften av samma åsikt om att lägesbilden motsvarade deras egen uppfattning om den egna organisationsklassens verksamhet. Endast cirka en tiondedel av dem som svarade var av annan åsikt eller kunde inte ta ställning till detta påstående.

De observationer i lägesbilderna som behandlades vid samutvecklingen har beskrivits i resultatöversikten för varje organisationshelhet på sidan STEAs utvärdering av resultat och centrala observationer.

Respons om STEAs och organisationernas samutvecklingsprocess

I genomförandet av verkstäderna beaktades erfarenheterna från samutvecklingen för 2021 samt respons och utvecklingsförslag från organisationerna. Jämfört med föregående år fanns det två viktiga ändringar i verkstädernas innehåll. I år bjöds inga företrädare för intressegrupper in till samutvecklingen, eftersom partnernas roll i en del verkstäder förblev oklar i fjol och det med tanke på verkstädernas smidighet var behövligt att begränsa antalet deltagare.

Som nytt innehåll i verkstäderna prövades gemensam behandling av effektkedjorna som föreslagits för STEA i resultatrapporterna. Syftet med detta var främst att svara mot det önskemål som organisationerna förmedlat 2021 genom att stärka organisationernas röst vid evenemang samt det upplevda behovet att få konkreta exempel på resultatrik verksamhet. STEA valde bra exempel på utarbetande av effektkedjor och rapportering från resultatrapporterna för varje organisationshelhet och understödstagarna presenterade dem i verkstäderna. Både enligt den direkta responsen på evenemangen och enligt de svar (188 svar) som lämnades på den responsenkät som genomfördes efter STEAs evenemang upplevdes det allmänt som nyttigt att ta med exempel på effektkedjor i verkstäderna.

Största delen av dem som besvarade responsenkäten om samutveckling bedömde att de kommer att utnyttja den kunskap de fått vid samutvecklingen i den egna organisationens verksamhet. En femtedel av dem som svarade berättade att de inte kommer att utnyttja kunskaperna i den egna organisationens verksamhet och sex procent av dem som svarade kunde inte ta ställning till frågan. Totalt 44 % av de personer som bjudits in till samutvecklingen besvarade responsenkäten.

De som besvarade responsenkäten förde bland annat fram att praktiska exempel hade hjälpt organisationen i gestaltningen av effektkedjorna för den egna verksamheten. Många av dem som svarade önskade flera sådana exempel. Både vid evenemangen och i svaren på responsenkäten efterlystes stöd för att konkretisera effektkedjor med mera komplexa och abstrakta mål. I allmänhet önskades exempel på strukturering av påverkansverksamheten till tanken om effektkedjor. Å andra sidan återspeglas mångfalden av organisationer och heterogeniteten för den understödda verksamheten i responsen om exempel på effektkedjor. Även om största delen av deltagarna ansåg att exempel på effektkedjor är nyttiga och stödjer den egna verksamheten samt planeringen av den, fanns bland dem också åsikter om att exemplen gick dåligt att tillämpa i den egna verksamheten eller att de var direkt dåliga. Det fanns också åsikter om att tanken om effektkedjor inte behöver behandlas eftersom det redan i nuläget finns tillräcklig kompetens om ämnet.

Som allmänna utvecklingsobjekt förde organisationerna fram behovet av ett mera skräddarsytt sätt för samutveckling än i nuläget. Till exempel att samla ihop innehållsmässigt likartade understödsobjekt ansågs vara ett mera ändamålsenligt sätt att strukturera verkstäder än det nuvarande sättet som grundar sig på STEAs organisationsklassificering.

I praktiken lades det fram önskemål om till exempel möjlighet att ordna ett eget evenemang för små, lokala föreningar och på motsvarande sätt en egen samling i frågor som rör resultat för nationella organisationer. Å andra sidan presenterades tankar på organisering enligt de funktionella innehållet antingen så att organisationer som har likartad verksamhet deltar i samma process för samutveckling eller så att en verkstad sätts ihop kring enskilda basfunktioner utan till exempel ett gemensamt målgruppsspecifikt band. Som exempel på det senare nämndes verkstäder som gäller kommunikationens resultat och påverkansverksamhet.

Utvecklingen av resultatutvärderingen fortsätter

Målet för de tillfällen för samutveckling för STEA och organisationerna som ordnades i september 2021 var också STEAs resultatrapportering – och identifiering av utvecklingsobjekt i anknytning till utvärderingsprocesserna.

Viktiga teman som framkom var utmaningar i anknytning till understödsverksamhetens förutsägbarhet, vilket den senaste tidens förändringar i verksamhetsmiljön har lyft fram, som till exempel osäkerhetsfaktorer i anknytning till understödsanslagen och coronasituationen.

Genomförandet av förändringarna som enligt projiceringen och kommunikation beträffande dem så att man på organisationsfältet i ett så tillräckligt tidigt skede som möjligt kan förbereda sig på förändringarna har också antecknats i den strategi som STEA införde 2020. I den nya finansieringsmodellen för understödsverksamheten har det också betonats att den nya finansieringsmodellen ska öka understödsverksamhetens stabilitet och förutsägbarhet både ur finansiärernas och ur understödstagarnas perspektiv.

Ett önskemål som också framkom från organisationerna var en stärkt interaktion mellan STEA och organisationerna. STEA har även som mål att ordna interaktionsevenemang likt tillfällena för samutveckling och andra sammankomster med organisationerna även i fortsättningen. Dessutom kan olika rundabordssamtal med teman bidra till ökat samförstånd om verksamhetsmiljön och förändringar i den. För att stöda interaktionen och ett bättre informationsflöde för olika processer inom understödsverksamheten har man inom STEA utsett kontaktpersoner för varje organisation.

Ett gemensamt utvecklingsobjekt som framkom i alla organisationshelheter som utvärderades 2022 var verifiering av verksamhetens resultat och stödåtgärder i anknytning till det. STEA har årligen ordnat utvärderingsutbildningar som riktar sig till organisationerna och för att svara mot de önskemål som framfördes på tillfällena för samutveckling kommer utbildningar att ordnas även i fortsättningen. I utbildningarna betonas uppföljning och mätning av resultaten. Man konstaterade att det var särskilt krävande att påvisa resultat inom förebyggande verksamhet och påverkansverksamhet där resultaten syns först efter en längre tid. En gemensam lösning söks också på denna utmaning.

I samband med tillfällen för samutveckling konstaterades även ett behov av att mera än tidigare dela information om god praxis som utvecklats i organisationerna och resultat. STEA uppmuntrar de aktörer som får understöd att aktivt berätta om resultatet av deras verksamhet även offentligt, till exempel i samband med olika organisationsevenemang, på sin webbplats eller genom att beskriva sin verksamhet i nättjänsten innokylä.fi.

Det fanns även önskemål om den respons som STEA ger om resultatrapporterna. I år gavs mera omfattande respons än förra året och organisationerna fick i samband med responsen om årsredovisningen som respons även utvärderingar av verksamhetens olika delområden. Begäran om en fortsatt utveckling av responsgivningen behandlas i STEA under den kommande vintern, som en del av processen för att utveckla utvärderingen med tanke på resultatutvärderingen av rapporterna för 2022.

Självutvärderingen av den nuvarande modellen för självutvärdering inleds hos STEA under 2022. I självutvärderingen utnyttjas även responsen från organisationerna. Under självutvärderingen granskas referensramen för utvärderingen och den nuvarande cykliska funktionen samt utvärderingens olika delområden: resultatrapportering, lägesbilder, tillfällen för samutveckling, resultatöversikter samt utnyttjande av resultatdata.

Organisationshelheternas resultatöversikter

En närmare resultatutvärdering för 2022 i fråga om verksamheten 2021 görs för organisationer för personer med sensorisk funktionsnedsättning, mödra- och skyddshem, utvecklingsorganisationer för välfärd och rehabilitering, hud-, allergi- och andningshälsoorganisationer, anhörigorganisationer för äldre och personer med fysisk funktionsnedsättning, folkhälsoorganisationer, organisationer inom kriminalarbete, anhörigorganisationer inom mentalvården, multibranschorganisationer, övriga anhörigorganisationer, cancerorganisationer, stöd- och rörelseorganorganisationer, organisationer för allmän hälsa och välfärd samt övriga sjukdomsorganisationer.

För resultatutvärderingen grupperades organisationsklasserna i sex organisationshelheter för vilka det utarbetades egna resultatöversikter.

Organisationshelheternas resultatöversikter består av den information som organisationerna har rapporterat till STEA i sina resultatrapporter, den utvärdering som STEA har gjort på basis av informationen och de utvecklingsplaner som utarbetats på basis av de tillfällen för samutveckling som ordnades i september 2022.

Målet med översikterna är att förse organisationerna och verksamhetsområdet med information om resultaten och de samhälleliga effekterna av organisationsverksamheten samt att ge organisationerna inom social- och hälsovårdssektorn information om hur man framöver kan utveckla uppföljningen av verksamhetsresultaten och verifieringen och utvärderingen av resultat och effekter. Resultatöversikterna används också av STEA som stöd för utvecklandet av arbetet med resultatutvärderingen och understödsberedningen.

Bekanta dig med resultatöversikterna:

Bekanta dig också med: