Funktionella organisationer för äldre: STEAs utvärdering av resultat och centrala observationer

Utifrån resultatrapporterna har man genom organisationsverksamheten förstärkt äldres delaktighet och funktionsförmåga i synnerhet genom hälsofrämjande fysisk aktivitet.

Utifrån rapporterna är följande resultat baserade på insamlad information:

1. etablerade praxis har skapats för att bevara/stärka de äldres funktionsförmåga och delaktighet  
   
   Hälsomotionspraxis som stöder de äldres delaktighet och funktionsförmåga har etablerats i nya kommuner. Kommunerna använder förfaringssätt inom hälsomotion vilka är riktade till äldre i samarbete med organisationerna (handledda utevistelsegrupper, intensivträning på gymmet och motionsrådgivning) och den hälsomotion som erbjuds till äldre ökar. Antalet koordinerade kamrat- och frivillignätverk och frivillig- och kamrathandledare har ökat i kommunerna. Antalet organisationer som fåtts med i hälsomotionering har ökat i kommunerna.

• funktionsförmågan hos de äldre och den upplevda känslan av delaktighet har tack vare verksamheterna förstärkts eller så har den bevarats
  
  Det har upplevts att distans- och balkonggympan upprätthållit konditionen för äldre som bor (ensamma) hemma och att den medfört innehåll till vardagen. Det har också upplevts att gemensamma gympan inspirerat till träning på egen hand. 
  
  Testresultat av rörelseförmågan för äldre som bor hemma visar en positiv utveckling (eller att den bevarats på tidigare nivå). Resultaten är liknande oberoende av om aktiviteterna genomförts av yrkespersoner eller frivilliga motionsfaddrar.  
  
  De äldre och personer med intellektuell funktionsnedsättning som bor i serviceenheter upplever att motioneringen har ökat tack vara verksamheten.

• ensamheten som äldre och frivilliga har upplevt har minskat och den upplevda känslan av delaktighet har förstärkts 
  
  Det har varit möjligt att lindra de äldres ensamhet och öka deras sociala kontakter samt att utöka deras möjligheter att delta i vänverksamheten genom grupp- och mötesplatsverksamheten. 
  
  De äldre upplever att de är på bättre humör efter vänbesöken/samtalen.
  
  De meningsfulla aktiviteterna för målgrupperna har ökat tack vare verksamheten och nya fritidsintressen har hittats bland verksamheter. Det välbefinnande som målgrupperna upplevt har ökat på grund av verksamheten. Målgruppen upplever att den blivit hörd.  
  
  De frivilliga har mångsidiga möjligheter att utveckla sitt kunnande och vara i växelverkan sinsemellan. De frivilliga har fått meningsfulla aktiviteter.

• förstärkning av de digitala färdigheterna
  
  Verksamheten har gett de äldre hjälp att använda informationsteknik: målgruppen upplever att den fått information och hjälp för egna problem. Samarbetspartnerna har upplevt att verksamheten ökar digitala kompetenser hos de äldre.

• de äldre har ändrat/fått färdigheter att förbättra sina kost- och motionsvanor. Målgrupperna har mer information om delområden som påverkar funktionsförmågan (till exempel motion, minnet, kost, förebyggande av fall, digitala kompetenser).
  
  De äldre har fått ny information tack vare infosnuttar (hjärnan, motion, sömn, kost) och informationen har kunnat utnyttjas i den egna vardagen till stöd för välbefinnandet. Deltagarna upplever att deras kännedom om olika ämnen har ökat, att de fått metoder och sätt för att klara av vardagen bättre, att motivationen för att ta hand om sig själv har ökat och att de fått kamratstöd. Den personliga handledningen och rådgivningen har varit till hjälp i minnesrelaterade frågor.
  
  De äldre har ändrat sina matvanor till hälsosammare vanor och vardagsmotionen har ökat. Det antal som motionerar dagligen ökade i och med deltagandet i verksamheten och deltagarna väljer till exempel hjärtmärkta produkter för sin kost.

Som icke-avsedda resultat kan man utifrån rapporterna nämna att färdigheterna hos frivilliga och äldre som har varit med i frivilligverksamheten, att använda distansförbindelser för deltagande har stärkts eller så har tröskeln att använda digitala apparater sänkts (i understödsobjekt vars verksamhet baserade sig på möten ansikte mot ansikte, men som på grund av pandemin inte kunde genomföra gruppaktiviteter).

Faktorer som har främjat nåendet av resultat:

• målinriktat samarbete med kommunen för att nå målgrupperna och genomföra verksamheten
• verksamhet som ur målgruppernas och de frivilligas synvinkel är meningsfull och i vilken det är enkelt att delta.
• tydliga resultatmål, vars uppnående följs
• i vänverksamheten har man kunnat påvisa resultat som lindrat ensamheten i synnerhet då när verksamheten ur de frivilligas och de äldres synvinkel varit regelbunden och tydligt strukturerad
• coronapandemin har påskyndat såväl organisationernas som målgruppernas digikliv

Verksamhetens ändamålsenligt inriktning har dock inte följts och utvärderats regelbundet. Nåendet av den mest utmanande målgruppen har inte lyckats på eftersträvat sätt, varför det inte heller finns resultat för denna målgrupp. Dessa målgrupper är de som inte alls kan använda digitala apparater, äldre i en svag socioekonomisk ställning och äldre i ett annat sätt utmanande livssituation.

Resultat som anknyter till kostvanorna har rapporterats klart mindre än resultat som uppnåtts med hälsomotion. Rollen för det material som organisationerna producerat i förhållande till den kostinformation och -rådgivning som offentliga och privata aktörer erbjuder (t.ex. officiella kostrekommendationer) förblev oklar.

Resultatet av digistödet i förhållande till känslan av delaktighet bland äldre har inte följts tillräckligt i understödsobjekt. Vad gäller digistödet har det inte tillräckligt tydligt kommit fram hur stödet påverkat känslan av delaktighet hos de äldre, det vill säga om en äldre kan sköta egna vardagssysslor med hjälp av stödet och rådgivningen. 

Utvärdering: stöder inlamlade data påvisandet av verksamhetens resultat

Utvärdering: har resultaten verifierats med insamlade data

Utvärdering: har verksamheten åstadkommit eftersträvade resultat

Utvärdering av resultat (understödsobjekts verksamhet)

De rapporterade resultaten har verifierats med insamlad information väl eller nöjaktigt i en tredjedel av objekten (8/32). En ändamålsenlig insamling av information med tanke på verifieringen av resultaten är utifrån resultatrapporten till största del svagt eller så kan den inte utvärderas. Även om information har samlats in, visar rapporten inte hur många som ställts frågor om detta och på hur många personers syn de framlagda resultaten baserade sig. I så fall är det inte möjligt att utvärdera omfattningen på resultaten.

Informationen främjar ofta inte påvisandet av de uppnådda resultaten med verksamheten (till exempel insamlad information om tillfredsställelsen). 

De understödsobjekt där de rapporterade resultaten har verifierats väl eller nöjaktigt (23/32), har i sina rapporter tydligt fört fram av hur många ärendet frågats, hur många som svarat och vilket mål resultatet beskriver. Utvärdering av resultatet kan vara nöjaktig då den eftersträvade målgruppen nåtts i tillräcklig grad och verksamheterna främjar uppnåendet av de planerade resultaten i tillräcklig grad. Utvärderingen av resultatet är bra då de rapporterade resultaten ligger i linje med de eftersträvade resultaten och grundar sig på insamlad information.

I dessa understödsobjekt har man enligt rapporterna verifierat resultat med hjälp av enkäter som riktades mot målgrupper och frivilliga, tester som mäter funktionsförmågan hos äldre, enkäter till samarbetspartner samt kartläggningar och dokumentanalyser (till exempel olika programdokument på riksomfattande nivå och kommunstrategier och kommunens övriga kommunikation).

Centrala observationer

Verksamheten inom övriga funktionella organisationer för äldre är riktad på ändamålsenligt sätt mot den planerade målgruppen och aktiviteterna stöder väl uppnåendet av de planerade resultaten. Organisationshelhetens resultat försvagas av att de eftersträvade resultaten har definierats på ett svagt sätt och uppnåendet av resultaten inte följs tillräckligt. Ofta rapporteras verksamheten som resultat. Ett framgångsrikt resultat kan stärkas genom att fastställa tydliga resultatmål och införliva också kommunikationsåtgärder i påverkanskedjan.

Med verksamheten har det varit möjligt att stärka känslan av delaktighet hos de äldre och deras funktionsförmåga och lindra den upplevda ensamheten. Med tanke på uppnåendet av resultat har det målinriktade samarbetet mellan kommunerna och organisationerna varit centralt, liksom också erbjudandet av meningsfullt och riktat innehåll såväl till målgruppen som till de frivilliga.

Resultat har uppnåtts i synnerhet då verksamheten har omfattat såväl målinriktning som en meningsfull och lättnåbar verksamhet ur målgruppens synvinkel. Till exempel motionsgrupperna utgör platser för att utöva fritidsintressen för målgruppen, men på samma gång främjar de bevarande av funktionsförmågan för de äldre och de stöder på så sätt boendet hemma.

Strukturerad frivilligverksamhet har en resultatpåskyndande och -främjande inverkan. Hjälpen och stödet av kamratstödpersonerna är framgångsrikt utifrån rapporterna. Med frivilliga är det möjligt att lindra och utvidga verksamheten på ett effektivt sätt. Utifrån rapporterna framkom det inte att den hjälp och det stöd som de frivilliga erbjuder vore mindre resultatrikt för målgrupperna än det stöd som yrkespersoner erbjuder. De upplevda nyttorna riktar sig ofta också till frivilliga, då projektets resultat också utvidgas.

Resultat har uppnåtts svagt eller inte alls i sådana aktiviteter som inte tydligt riktats mot en viss målgrupp eller där det mellan det producerade materialet (t.ex. webbplatserna) och målgruppen inte finns meningsfull verksamhet/en tydlig koppling, som främjar användningen av materialet och tillämpningen av det bland målgruppen.

Inriktningen av kommunikativa verksamheter har följts väldigt lite. Utifrån de uppnådda resultaten är det inte möjligt att göra någon tolkning om det inte finns bevis på den nådda målgruppen och sättet att använda webbplatserna.

Utmaningen är påvisande av verksamhetens kvalitativa inriktning. Rapporterna visade inte alltid tydligt om verksamheten nått uttryckligen den eftersträvade målgruppen (t.ex. de hos vilka särskilda utmaningar inom ett visst delområde identifierats). Med tanke på utvärderingen av resultaten innehar en ändamålsenlig inriktning av verksamheten en nyckelställning.

Utvecklingsobjekt

I organisationshelhetens tillfälle för samskapande identifierades flera utvecklingsobjekt som hänför sig till verksamhetens resultat. Av dessa har STEA valt ut de två viktigaste utvecklingsobjekten med tanke på kontinuiteten i finansieringen av understödsobjekten.

De valda utvecklingsobjekten återgår till observationerna i resultatrapporten.

Utvecklingsåtgärder som ska följas upp:

• utveckling av uppföljningen för att nå målgruppen, så att målgruppen som är avsedd att nås genom ansökan kan följas upp och utvärderas både kvalitativt (nåddes just de som man ville nå) och kvantitativt (nåddes så mycket som man ville nå).

• att nå de mer utsatta målgrupperna (till exempel äldre med utmanande livssituationer och äldre i socioekonomiskt utsatt ställning) och utveckling av metoderna för att nå dessa målgrupper.

Vid utvärderingen av organisationshelheten år 2024 fästs särskild uppmärksamhet vid följande frågor som är väsentliga med tanke på resultatet:

• Hur har socioekonomiskt utsatta äldre personer nåtts (kvalitativt och kvantitativt perspektiv) efter år 2020? Med detta menas till exempel personer i mer utsatt socioekonomisk ställning, ensamma, äldre med begränsad funktions- eller rörelseförmåga, personer utanför servicen och personer med svaga digitala färdigheter.
• Vilka metoder har särskilt bidragit till att ovannämnda målgrupper har nåtts efter år 2020?

STEA följer årligen upp hur utvärderingsfrågorna förverkligas med hjälp av kvantitativa uppgifter. Genomförandet av utvärderingsfrågorna följs upp med hjälp av understödsansökningar, utredningar och samskapande.

Utvecklingsåtgärder som ska följas upp:

• identifiera och utnyttja samarbetsstrukturer och -sätt mellan kommuner och organisationer som har visat sig fungera bra även inom andra sektorer (t.ex. psykisk hälsa, näring osv.). Exempel på sådana samarbetsstrukturer har varit till exempel hälsomotion för äldre och förstärkning av delaktighet inom verksamhetsområdet

Vid utvärderingen av organisationshelheten år 2024 fästs särskild uppmärksamhet vid följande frågor som är väsentliga med tanke på resultatet:

• Hur har organisationer lyckats skapa och etablera samarbetsstrukturer med kommuner och välfärdsområden inom olika sektorer?
• Hur har samarbetet främjat verksamheternas resultat?

STEA följer årligen upp hur utvärderingsfrågorna förverkligas med hjälp av kvantitativa uppgifter. Genomförandet av utvärderingsfrågorna följs upp med hjälp av understödsansökningar, utredningar och samskapande.

Resultatöversikten består av sex olika delar. Bekanta dig med de andra delar av översikten genom nedanstående länkar.