Funktionella organisationer för unga: STEAs utvärdering av resultat och centrala observationer

Enligt resultatrapporterna har man åstadkommit verksamhetens resultat inom följande verksamhetsområden:

1. Delaktigheten hos unga i sårbar ställning och deras sociala stödnätverk har förstärkts

• hos unga personer med risk för marginalisering, utmaningar i den psykiska hälsan och i de sociala relationer eller personer med behov av särskilt stöd har de sociala färdigheterna förbättrats, ensamheten har minskats och känslan av delaktighet har stärkts. Nya vänner har fåtts
• självförtroendet, modet och initiativförmågan hos ensamma unga personer och unga personer med speciella särdrag har förbättrats
• unga personer som behandlats illa i en digital miljö har fått stöd
• unga mentalvårdsrehabiliteringsklienter fick bättre självkänsla, deras vardagsrytm förbättrades, deras sociala färdigheter ökade och deras hoppfullhet förbättrades
• information om samhället har ökat hos unga av invandrarbakgrund och modet att delta har ökat
• invandrarflickor och deras mammor har fått nya vänner, relationerna över generationsgränserna och modet att använda finska i vardagen och självkänslan har ökat
• resurserna hos familjer utan stödnätverk har stärkts och de har fått stöd för föräldraskapet

2. Krissituationer och konflikter har med framgång minskat eller förebyggts

• användningen av våld har minskat och de ungas sociala färdigheter har ökat
• konflikterna mellan unga och personalen vid köpcentral minskade, de ungas säkerhet förbättrades och de farliga situationer som de unga mötte behandlades
• situationen för unga invandrare som drabbats av hederskonflikter och -våld har förbättrats och hotet om våld har avvärjts
• de unga och unga vuxna som lösgjort sig från sin bakgrundsgemenskap på grund av våld har upplevt en känsla av säkerhet och deras självständighetskänsla har stärkts
• invandrar- och flyktingungdomars föräldrar fick stöd för sitt föräldraskap och de lärde sig att prata om svåra saker bättre med unga; krissituationer utreddes bättre i skolorna
• toleransen ökade och skolans atmosfär förbättrades

3. De ungas funktionsförmåga och sysselsättning och förutsättningar för sysselsättning har stärkts:

• arbetslivsfärdigheterna, vardagshanteringen och självförtroendet förbättrades hos unga som funderar på framtiden
• de ungas hantering av den egna ekonomin förbättrades
• de ungas framtidstro har stärkts och de har lärt sig att planera sin framtid
• de unga har avancerat på sina utbildnings- och sysselsättningsvägar
• unga som flyttat till landet har prövat på nya fritidsintressen och fritidsaktiviteter, fått nya idéer om fortsatta studier, de har uppgjort en CV och arbetsansökan och fått sommarjobb
• funktionsförmågan hos unga av invandrar- och flyktingbakgrund förbättrades och de hittade tjänsterna bättre och fick arbets- och studieplatser

De rapporterade resultaten baserar sig på insamlad information i en aning över hälften av objekten (41/79). Information har samlats in väl rörande antalet deltagare och verksamhetens omfattning. Därtill har enkäter om kvaliteten gjorts till deltagarna. Det var också allmänt att aktörer som verkar med unga gjorde en utvärdering av den unga personens situation.

Det förekom dock utmaningar i flera rapporter vad gäller påvisandet av verksamhetens resultat. Information om resultat och verksamhetens kvalitativa inriktning har inte samlats in i tillräcklig grad och informationsinsamlingen hade inte riktats för att överensstämma med uppnåendet av de mål som satts upp för verksamheten och dess utvärdering. Svar ficks enbart i sällsynta fall på ett omfattande sätt och på ett sätt som var representativt för målgruppen för hela verksamheten. Rapporten visade inte om informationsinsamlingen nått i första hand enbart unga som förbundit sig till verksamheten.

Utvärderingen av uppnåendet av de planerade resultaten var utmanande. I ansökningarna var de förväntade resultaten deskriptiva, men de redogör inte konkret för vad som är en tillräcklig målnivå. Målnivåer har fastställts enbart i några få objekt.

Utvärdering: stöder inlamlade data påvisandet av verksamhetens resultat

Utvärdering: har resultaten verifierats med insamlade data

Utvärdering: har verksamheten åstadkommit eftersträvade resultat

Utvärdering av resultat (understödsobjekts verksamhet)

Verksamhetens resultat främjades av att målgruppen var väl definierad och avgränsad, verksamheten hade planerats på ett omsorgsfullt och detaljerat sätt, och man hade funderat på verksamhetens resultat i förväg och de följdes systematiskt.

Också bra samarbetsnätverk i anknytning till verksamheten främjade uppnåendet av resultat. Till exempel andra aktörer och myndigheter som jobbar med unga, är av essentiell vikt för att nå de unga.

I skol- och läroanstaltssamarbetet nås de unga väl. I skolor och i grupper som samlas regelbundet är det enklare att samla in uppföljnings- och utvärderingsinformation än i verksamhet som baserar sig på mer sporadiska kontakter. Då är det också enklare att verifiera resultaten.

De mest använda resultatmätarna är inte i användning utifrån resultaten, men uppföljningspraxis har systematiskt utvecklats i många organisationer. Till exempel Artsi-verksamheten har en positiv inverkan på anordnandet av uppföljningen.

Centrala observationer

De verifierade resultaten, som rapporterades av 41 understödsobjekt, motsvarar i huvuddrag den eftersträvade förändringen.

Med verksamheten har det varit möjligt att stärka delaktigheten bland unga som behöver särskilt stöd, deras sociala stödnätverk och sysselsättning och förutsättningar för sysselsättning och minska eller förebygga olika krissituationer och konflikter. 

De mest resultatrika understödsobjekt har varit de, vars verksamhet presenterades redan i ansökan och nu på rapporten på ett konkret och detaljerat sätt, och vars verksamhet har varit tydligt avgränsad och de har haft en stödbehövande målgrupp.

Andra faktorer som har främjat resultat:

• verksamheten har planerats omsorgsfullt och/eller utvecklas för att på mångsidigt sätt svara mot målgruppens olika behov
• verksamheten har tydliga resultatmål och uppnåendet av resultaten följs och utvärderas
• verksamheten är kopplad till bra samarbetsförhållanden
• verksamheten är etablerad och känd

Utvecklingsobjekt

I organisationshelhetens tillfälle för samskapande identifierades flera utvecklingsobjekt som hänför sig till verksamhetens resultat. Av dessa har STEA valt ut de två viktigaste utvecklingsobjekten med tanke på kontinuiteten i finansieringen av understödsobjekten.

De valda utvecklingsobjekten återgår till observationerna i resultatrapporten.

Utvecklingsåtgärder som ska följas upp:

• identifiering av olika målgruppernas behov av stöd (såsom ensamhet, mobbning, utmaningar i sociala situationer och i vardagliga färdigheter) inom mötesplatsverksamheten med låg tröskel
• utveckla den kvalitativa och kvantitativa uppföljningen av hur olika målgrupper nås
• konkretisering av de eftersträvade resultaten för olika målgrupper och utveckling av uppföljningen och utvärderingen av de resultat som uppnås

Vid utvärderingen av organisationshelheten år 2024 fästs särskild uppmärksamhet vid följande frågor som är väsentliga med tanke på resultatet:

• Hur har mötesplatsverksamheten med låg tröskel nått sin primära målgrupp (kvantitativt och kvalitativt perspektiv) efter år 2020? Hur har verksamheten nått de målgrupper som behöver särskilt stöd?
• Vilka resultat har mötesplatsverksamheten med låg tröskel åstadkommit för de olika målgrupperna efter år 2020?

STEA följer årligen upp hur utvärderingsfrågorna förverkligas med hjälp av kvantitativa uppgifter. Genomförandet av utvärderingsfrågorna följs upp med hjälp av understödsansökningar, utredningar och samskapande.

Utvecklingsåtgärder som ska följas upp:

• frivilligarbetet och dess utveckling ska kopplas som en del av verksamheten då den bedöms främja uppnåendet av målen
• intensifierat samarbete mellan organisationerna i utvecklingen av frivilligverksamheten, till exempel genom att dela erfarenheter och material samt genom att tillsammans utveckla påvisning av frivilligverksamhetens resultat

Vid utvärderingen av organisationshelheten år 2024 fästs särskild uppmärksamhet vid följande frågor som är väsentliga med tanke på resultatet:

• Hur har antalet frivilliga utvecklats efter år 2020?
• Hur främjar frivilligverksamheten verksamhetens resultat efter år 2020?
• Hur har organisationerna samarbetat för att utveckla frivilligarbetet efter år 2020?

STEA följer årligen upp hur utvärderingsfrågorna förverkligas med hjälp av kvantitativa uppgifter. Genomförandet av utvärderingsfrågorna följs upp med hjälp av understödsansökningar, utredningar och samskapande.

Resultatöversikten består av sex olika delar. Bekanta dig med de andra delar av översikten genom nedanstående länkar.