Organisationer för personer med intellektuell funktionsnedsättning: STEAs utvärdering av resultat och centrala observationer

Enligt STEAs helhetsutvärdering av understödsobjekten, verksamhetens resultat i majoriteten av understödsobjekt inom organisationer för personer med intellektuell funktionsnedsättning var nöjaktig.

Verksamheten inom organisationshelhetens understödsobjekt har förstärkt deltagarnas färdigheter inom interaktion och mänskliga relationer samt förmågan att uttrycka olika behov som gäller mänskliga relationer. Till exempel modet att prata till andra människor har ökat bland målgruppen, vilket har lett till att känslor av ensamhet bland målgruppen har minskat.

Verifierade resultat som uppnåtts genom verksamheten är bl.a. följande:

• förhållanden till närstående har stärkts
• vardagskompetenserna och de ekonomiska färdigheterna stärktes
• utveckling av digitala färdigheter i och med vilka en person till exempel kunnat handleda andra i användning av digitala apparater, delta i evenemang, på egen hand kunnat uträtta ärenden på nätet och fått nya kontaktsätt och -kanaler
• målgruppen har uppnått de inlärningsmål som de ställt upp för sig själva
• en egen arbetsplats har fåtts
• att orka med vardagen har förbättrat
• ensamheten har minskat, antalet vänner har ökat
• man har fått nya kontakter och förstärkt de redan befintliga
• självförtroendet har förbättrat
• motioneringen har ökat

Påvisandet av verksamhetens resultat har främjats av:

• tydliga, mätbara mål, som är i rätt förhållande till understödsobjektets resurser
• rätt inriktning av resurser. Till exempel om avsikten är att åstadkomma välbefinnandekonsekvenser på individuell nivå, ligger tyngdpunkten i verksamheten inte på masskommunikation eller produktion av webbinnehåll
• förståelsen för tanken om effektskedjor och dess tillämpning i organisationsverksamhet
• en målgrupp som är avgränsat vad gäller innehåll och kvantitet
• verksamhetens behov har utretts i omfattande grad i förväg av målgrupperna och en tillräcklig målgruppsrepresentation i intensiv medverkan i genomförandet och utvecklingen av verksamheten
• kontinuerlig informationsinsamling om framgången av målgruppen och anpassningen av verksamheten utifrån informationen
• granskning av de uppställda målen med regelbundna mellanrum och precisering av målen utifrån den insamlade informationen
• identifiering av misslyckande och omplanering av verksamheten vid behov

Under coronaläget i 2020, resultat främjades om organisationens verksamhetsform var oberoende av samlings- och mötesrestriktioner.

Verifierade resultat har dock åstadkommits väl eller nöjaktigt bara i en tredjedel av de utvärderade objekten (23/76).

I många understödsobjekt har verksamheten riktat sig tillräckligt bra mot den eftersträvade målgruppen och innehållen och volymerna i verksamheten har i tillräcklig grad motsvarat det som presenterats i understödsansökan. Den insamlade informationen har inte alltid varit ändamålsenlig utifrån påvisandet av resultat.

Information om verksamheten har samlats in, men rapporten visar inte hur många som ställts frågor om ärendet och på hur många personers syn de framlagda resultaten baserar sig. Då är det inte möjligt att utvärdera omfattningen på resultaten. Den insamlad informationen främjar ofta inte uppnåendet av de resultat som eftersträvats med verksamheten. Till exempel informationen om tillfredsställelsen besvarar inte frågan om omfattningen på eller innehållet i välbefinnandeeffekterna.

De understödsobjekt där de rapporterade resultaten har verifierats väl eller nöjaktigt, har i sina rapporter på omfattande sätt fört fram av hur många ärendet frågats, hur många som svarat och vilket mål resultatet beskriver.

Coronaläget påverkade organisationer för personer med intelektuell funktionsnedsättning på ett betydande sätt. Coronarestriktionerna hindrade besök på anstalterna och ställde in gruppverksamheter. Många i de primära målgrupperna för organisationer för personer med intelektuell funktionsnedsättning hör till coronas riskgrupp och därför har de inte velat ha fysiska möten, inte ens med skyddsbegränsningar.

Andra faktorer som påverkade resultatet på negativt sätt var m.fl:

• personalbyte
• breda och orealistiska mål för verksamheten och/eller saknande mätare eller mätare som är olämpliga i förhållande till målen
• bristfällig förståelse eller bakgrundsarbete om målgruppens situation och behov. I gruppen finns det till exempel objekt, där målgruppen inte nåtts på planerat sätt, eftersom utmaningen i målgruppen och eller i nåendet kom som en överraskning till organisationen. Man misslyckades med nåendet av målgrupp också för att verksamheten besvarade inte målgruppens behov
• i en del objekt syntes målgruppen inte alls vid planeringen av verksamheten, i definieringen av behovet eller i genomförandet av verksamheten och den uppföljningsinformation som samlats in av dem om nyttan av verksamheten var kvantitativt sett knapp

Utvärdering: stöder inlamlade data påvisandet av verksamhetens resultat

Utvärdering: har resultaten verifierats med insamlade data

Utvärdering: har verksamheten åstadkommit eftersträvade resultat

Utvärdering av resultat (understödsobjekts verksamhet)

Centrala observationer

Det finns nio centrala observationer i resultatutvärderingen av organisationer för personer med intellektuell funktionsnedsättning

1. Person med intelektuell funktionsnedsättning -begreppet har utvidgats att omfatta olika särskilda grupper

• Med största delen av understöden strävar man efter att främja välbefinnandet bland personer med intellektuell eller funktionsnedsättning. I många understödsobjekt är den definierade målgruppen dock inte personer med intellektuell eller fysisk funktionsnedsättning, utan personer i behov av särskilt stöd. Definitionen, identifieringen och gruppindelningen av personer som behöver särskilt stöd och deras behov är varierande vid understödobjekten. Det är svårt att få en bred uppfattning om verksamhetens inriktning utifrån understödsobjektens rapporter. I organisationsklassen är det delvis motiverat att lösgöra sig från diagnoscentreringen, men därför är det också i regel inte möjligt att förvissa sig om huruvida verksamheten är inriktad på ett behovsbaserat sätt.

2. Målgruppernas mångfald och omfattning reflekteras delvis av en motstridig rapportering till exempel vad gäller inverkan av coronan

• I en del av understödsobjekten lyckades ändringen till nätverksamhet väl och de eftersträvade volymerna förbättrades till och med på explosionsartat sätt. En del av objekten rapporterade på motsvarande sätt att målgruppen inte har redskap och inte heller förutsättningar att komma till nätet och de kan aldrig mötas på övergripande sätt där. Yrkespersoner, myndigheter och studeranden har i många objekt nåtts via nätet över förväntningarna, men nåendet av personer med intellektuell funktionsnedsättning och andra särskilda grupper som isolerats av coronan har varit svagare.

3. Inriktningen av funktionerna är partiellt väldigt avgränsad, å andra sidan väldigt omfattande och icke-inriktad

• En del av de STEA-understödda verksamheterna riktade sig till en väldigt avgränsad målgrupp, såsom den egna medlemskåren i en enskild organisation eller till dess anställda eller till en avgränsad tjänst eller till klienterna för en organisations serviceverksamhet. Verksamheten nådde inte följaktligen på omfattande sätt den målgrupp som utgjordes av personer med intellektuell funktionsnedsättning eller så var den inte öppen för alla. På motsvarande sätt utgör den stora allmänheten, finländarna och myndigheter och beslutsfattare inom olika områden på bred skala målgruppen i en del av objekten. I dessa objekt var utfallet för inriktningen på motsvarande sätt svårt att spåra eller verifiera.

4. I organisationerna för personer med intellektuell funktionsnedsättning finns det frivilliga i liten utsträckning i förhållande till övriga organisationsklasser

• Över hälften av de utvärderade understödsobjekten rapporterade att de inte alls har frivilliga med i deras verksamhet. Utifrån rapporterna kunde det inte utvärderas i vilken utsträckning organisationerna stöder möjligheterna för personer med intellektuell funktionsnedsättning att verka i frivilliguppgifter eller om syftet med frivilligarbetet är att nå personer utan intellektuell funktionsnedsättning att verka som frivilliga i verksamhet som är riktad mot personer med intellektuell funktionsnedsättning. Andelen för frivilligarbetet och dess betydelse för uppnåendet av resultat förblir oklar utifrån rapporterna.

5. I en del objekt utgörs målgruppen för verksamheten av organisationen själv jämte medlemmar och verksamheten verkar inte rikta sig mot personer med intellektuell funktionsnedsättning jämte deras behov

• I så fall är det möjligt att framgångsmätare utifrån organisationens synvinkel på motiverade grunder kan vara till exempel anställdas tillfredsställelse eller nivån på och kontinuiteten i STEA-understödet, inte den nytta som producerats på organisationsorienterat sätt för målgrupperna. Det strategiska målet för STEA-understöd är dock att främja en resultatrik frivilligorganisationsverksamhet som går i riktning mot de uppställda målen, åstadkommer den önskade förändringen och kan visa på vilket sätt målgruppen dragit nytta av verksamheten. Förutsättningen om resultat gäller alla understödsslag och kopplingen till resultat ska synas också i verksamheten som finansieras med allmänt understöd.

6. I informationsinsamlingen av målgrupperna finns det i flera objekt en motstridighet vad gäller måttstocken och den information som samlats in för att påvisa resultaten står inte kvantitativt sett i rätt proportion till den eftersträvade målgruppens mängd

• Med enskilda understödda verksamheter rapporteras det att tusentals, till och med hundratusentals personer i målgruppen nåtts, men information om nyttan av den genomförda verksamheten för målgruppen har samlats in knappt, till exempel enbart av några tiotal personer. Också inriktningen av informationsinsamlingen mot personer med intellektuell funktionsnedsättning indirekt till exempel via anhöriga och närstående verkar allmänt sett vara knapp. På grund av dessa faktorer är det svårt att göra en omfattande helhetsutvärdering utifrån rapporterna rörande de nyttor som genererats för personer med intellektuell funktionsnedsättning och deras närstående och intressentgrupperna.

7. Medborgarkommunikationen är ett centralt avsnitt vad gäller innehållet i STEA-understöden för organisationer för personer med intellektuell funktionsnedsättning

• Till vissa delar ser det ut som om kommunikationen är överlappande mellan olika organisationsaktörer såväl för målgrupperna (den stora allmänheten) och de fastställda målen för kommunikationen (t.ex. att öka medvetenheten om intellektuella funktionsnedsättningar). I verifieringen av kommunikationens och påverkansarbetets resultat och också i uppgörandet av dess effektskedja finns det signifikativa svagheter ur en synvinkel som omspänner påvisandet av resultatet. I en stor del av objekten har kommunikationens syfte och ändamål inte beskrivits på koherent sätt enligt logiken i effektskedjan. I många objekt har det utifrån rapporterna inte alls förts någon reflektion eller så har det åtminstone inte förklarats för STEA varför utökande av informationen är väsentligt och vad man på så sätt förmodar ske i samhället eller i dess strukturer eller i folkets beteende.

8. Det verifierade resultatet av verksamheten inom organisationer för personer med intellektuell funktionsnedsättning ligger på bästa nivå i organisationer som koncentrerar sig på att förbättra levnadsförhållandena eller ändringar i välbefinnandet på individnivå. På motsvarande sätt är verifieringen av resultat i objekt som strävar efter omfattande samhälleliga förändringar svag.

9. Av de organisationer för personer med intellektuell funktionsnedsättningsom som fått STEA-understöd år 2020 har en del egen serviceproduktion och en del av målgrupperna kommer till aktiviteterna från deras egna serviceproduktionen

• Utifrån rapporteringen har en del av objekten en roll som ersättande, inte kompletterande roll i förhållande till den offentliga servicen. Detta syns i relativt avgränsade målgrupper och i att samarbetspartnerskapen med till exempel kommuner, landskap och sjukvårdsdistrikt är knappa. STEA-understödd verksamhet kan dock inte ersätta lagstadgade tjänster som kräver särskilt kunnande eller verksamheter som påminner om subjektiva rättigheter. 

Utvecklingsobjekt

I organisationshelhetens tillfälle för samskapande identifierades flera utvecklingsobjekt som hänför sig till verksamhetens resultat. Av dessa har STEA valt ut de två viktigaste utvecklingsobjekten med tanke på kontinuiteten i finansieringen av understödsobjekten.

De valda utvecklingsobjekten återgår till observationerna i resultatrapporten.

Utvecklingsåtgärder som ska följas upp:

• definiering av frivilligarbetets betydelsede som främjare av resultat i STEA-understödd verksamhet. Är de frivilliga främst en resurs för verksamheten eller bidrar frivilligarbetet till framsteg i förändringen som eftersträvas? Eller är frivilliga i första hand en målgrupp för verksamheten för vilken man strävar efter förändringar i välbefinnandet?
• om de frivilliga är målgruppen ska organisationerna definiera och beskriva om de frivilliga är personer med intellektuell funktionsnedsättning eller inte och hur många det finns i verksamheten.
• om de frivilliga är en resurs ska organisationerna definiera och beskriva vilken verksamhet de åstadkommer och vilka verksamheter de ansvarar för. De ska även beskriva hur den beskrivna verksamheten är kopplad till förändringen som eftersträvas med understödet.

Vid utvärderingen av organisationshelheten år 2024 fästs särskild uppmärksamhet vid följande frågor som är väsentliga med tanke på resultatet:

• Har den huvudsakliga målgruppens, dvs. personerna med intellektuell funktionsnedsättning, möjligheter att agera som frivilliga ökat i organisationerna som får understöd? Har verksamheten som tillhandahålls frivilliga för personer med intellektuell funktionsnedsättning ökat, när man jämför året 2023 med 2020?
• Har antalet frivilliga personer med intellektuell funktionsnedsättning som arbetar i organisationerna för personer med intellektuell funktionsnedsättning ökat?
• Har organisationerna gett personerna med intellektuell funktionsnedsättning möjlighet att delta i frivilligarbetet och utvecklingen av verksamheten och har dessa erbjudna möjligheter realiserats, när man jämför verksamheten i 2020 med verksamheten under 2023?

STEA följer årligen upp hur utvärderingsfrågorna förverkligas med hjälp av kvantitativa uppgifter. Genomförandet av utvärderingsfrågorna följs upp med hjälp av understödsansökningar, utredningar och samskapande.

Utvecklingsåtgärder som ska följas upp:

• organisationerna för personer med intellektuell funktionsnedsättning ska definiera och vid behov begränsa verksamhetens målgrupper för att få mer omfattande information om riktandet av den STEA-understödda verksamheten till olika grupper än för närvarande och att understödens ändamålsenlighet kan säkerställas bättre än för närvarande
• en tydligare beskrivning av målgruppernas behov av organisationsbaserad verksamhet i ansökningar och rapporter för att kunna säkerställa att den STEA-understödda verksamhetens roll som kompletterar den offentliga servicen upprätthålls

Vid utvärderingen av organisationshelheten år 2024 fästs särskild uppmärksamhet vid följande frågor som är väsentliga med tanke på resultatet:

• Riktas verksamheten för organisationer för personer med intellektuell funktionsnedsättning år 2023 mer än tidigare till sådana målgrupper som haft mest negativa konsekvenser av förändringarna i verksamhetsmiljön i jämförelse med rapporteringen år 2020?
• Hur verifierar organisationerna att behoven hos de nådda målgrupper har samband med förändringar i verksamhetsmiljön? Grundar sig definitionerna av målgruppernas behov av organisationsbaserat stöd mer än tidigare på undersökt information?
• Riktar sig den STEA-understödda verksamheten mer än tidigare på följande viktiga målgrupper som identifierats i utvecklingsagendan: personer med lindrig funktionsnedsättning, personer med många problem och utsatta personer, personer med svårare funktionsnedsättning, äldre personer med intellektuell funktionsnedsättning och talhandikapp, personer som diskrimineras på flera grunder samt kvinnor, barn, unga och språkliga minoriteter?

STEA följer årligen upp hur utvärderingsfrågorna förverkligas med hjälp av kvantitativa uppgifter. Genomförandet av utvärderingsfrågorna följs upp med hjälp av understödsansökningar, utredningar och samskapande.

Resultatöversikten består av sex olika delar. Bekanta dig med andra delar av översikten genom nedanstående länkar.