Boende- och serviceorganisationer för äldre: STEAs utvärdering av resultat och centrala observationer
Innehåll
Enligt resultatrapporterna var verksamhetens verifierade resultat inom boende- och serviceorganisationer för äldre som följande:
1. minskning av ensamhet och känslan av otrygghet, förstärkning av sociala nätverk
- Som ett exempel kan man nämna olika grupper som genomförts inom ramen för coronabegränsningarna, naturevenemang som genomförts utomhus med hjälp av frivilliga, balkonggympan, dansbanegympa eller grupper som hållits med digitala hjälpmedel har i viss mån åstadkommit eftersträvade resultat.
2. förstärkning av de frivilligas arbetshälsa och kunnande
- De utbildnings- och rekreationsevenemang som ordnats för frivilliga har förbättrat de frivilligas arbetshälsa och en stor del av dem har rapporterat att de fått mer innehåll i livet och fått en känsla av tillfredsställelse av verksamheten med äldre (i jämlik ställning). Trots att frivilligverksamheten drabbades av deltagarbortfall på grund av pandemin i vissa objekt, ökade till och med antalet frivilliga i vissa objekt tack vare nya innovativa verksamhetsformer.
3. utökande av de äldres välbefinnande, stöd för att klara av vardagen, förbättring av tillgången till tjänster och deras tillgänglighet
- Man har stött de äldre i användningen av informationsteknik med hjälp som tas hem eller stöd i grupper. Utifrån rapporterna ser det ut som om en del av de äldre inspirerats att använda olika digitala plattformar och fått hjälp för deras informationstekniska problem. Hos en del av de äldre skapade pandemin ny entusiasm att bekanta sig med och lära sig att använda digitala hjälpmedel. Vad gäller informationstekniska färdigheter ligger de äldre på väldigt olika utgångsnivåer, varför det utifrån rapporterna är svårt att dra slutsatser om hur tillgången till tjänsterna förbättrats.
Det rapporterades också om resultat av organisationernas verksamhet som man inte kunde förutse på förhand. De sammankomstrestriktioner som coronapandemin orsakade tvingade många aktörer att skapa nya förfaringssätt som genomförs utomhus eller på distans och de frivilliga innehade en nyckelroll i genomförandet av dessa. Nående av mångkulturella äldre i olika gruppverksamheter visade sig under pandemin vara ett lyckat sätt att föra myndighetsinformation till målgruppen och underrätta myndigheterna om målgruppens specifika utmaningar.
Information om uppnåendet av resultat har samlats in svagt i cirka hälften av objekten. Med tanke på uppnåendet av de eftersträvade resultaten är verifieringen svag i cirka 2/3 av objekten utifrån rapporterna. Man har samlat in olika slags processmätareinformation, i huvudsak antalet olika verksamheter eller besök, vilket i sig inte räcker för att påvisa ändringen i en persons omständigheter som tillhör målgruppen.
I en del av understödsobjekten hade man också ställt frågor om ärenden som gäller ändringar i personens attityder, åsikter och förhållanden, men denna fråga ställdes till en väldigt liten mängd av personer i förhållande till den målgrupp som i sin helhet nåddes.
Verksamhetens resultat har utvärderats som nöjaktigt i 2/3 av de understödsobjekten. Utvärderingen baserar sig på att målet i många verksamheter har varit bland annat att minska känslan av ensamhet eller en ändring, såsom utökande av social aktivitet, som i viss mån kan antas ha ändrats också utifrån antalmätare, även om verksamhetens inverkan på den eftersträvade ändringen har inte uppföljts i sig.
Utvärdering: stöder inlamlade data påvisandet av verksamhetens resultat
Utvärdering: har resultaten verifierats med insamlade data
Utvärdering: har verksamheten åstadkommit eftersträvade resultat
Utvärdering av resultat (understödsobjekts verksamhet)
Centrala observationer
I Marins regeringsprogrammet har äldre lyfts fram i flera punkter. I dessa betonas det i synnerhet att man ska utveckla stödåtgärder som möjliggör boende hemma så länge som möjligt för äldre samt de äldres förmåga och möjlighet att använda tjänster också i digital form. I flera understödsobjekt inom boende- och serviceorganisationer görs redan sådant arbete på resultatrikt sätt.
Minskning av de äldres ensamhet och förstärkning av de sociala nätverken kan på trovärdigt sätt tänkas öka de äldres förmåga att bo hemma. Digitala färdigheter och digistödets roll betonades tydligt i 2020 som ett delområde som i fortsättningen borde utvecklas med de äldre. En allt större del av samhällets tjänster kräver behärskning av baskunskaper i digitala apparater. På samma gång är det dock viktigt att observera att det i princip finns skäl att utveckla digitaliseringen med beaktande av äldre och andra minoriteter.
Utifrån organisationshelhetens resultatrapporter kan de uppnådda resultaten delas in i två delområden såväl för verksamhetens del som målgruppens del: äldre som bor i sina egna hem och äldre som bor i olika boendeservice eller i andra anstalter.
För att gränssnitten på serviceboendelösningar är i viss mån oklara gällande ansvarsfördelningen mellan den offentliga sektorn och organisationsverksamhet, vore det bra att tydligt uttrycka redan i ansökan om den eftersträvade målgruppen är klienter uttryckligen i boendeservicen eller äldre som bor självständigt i sina egna hem.
Verifiering av verksamhetens resultat har varit svagt i sådana aktiviteter där verksamheten har fokuserats till att producera material till nätet. Det producerade materialets nytta från målgruppens synvinkel eller till den eftersträvade förändringen har inte uppföljt eller verifierats.
Sammankomstbegränsnigar under coronapandemin påverkade starkt verksamheten inom boende- och serviceorganisationer för äldre. En stor del av den verksamheten som är riktad till äldre, led av deltagarbortfall, vars konsekvenser kan vara långvariga. En del av äldre upplever känslor av rädsla för social interaktion, även efter restriktionerna har lyfts eller de är vana vid att stanna hemma. Således deltagandet i tillfällen eller verksamheten inte längre är en del av deras vardagsrutiner. En del organisationer har reagerat på den nya situationen genom att ändra verksamheter eller genom att förstärka samarbetet t.ex. för att utveckla metoderna inom det uppsökande äldrearbetet.
Utvecklingsobjekt
I organisationshelhetens tillfälle för samskapande identifierades flera utvecklingsobjekt som hänför sig till verksamhetens resultat. Av dessa har STEA valt ut de två viktigaste utvecklingsobjekten med tanke på kontinuiteten i finansieringen av understödsobjekten.
De valda utvecklingsobjekten återgår till observationerna i resultatrapporten.
Frivilligverksamheten är en väldigt betydande och viktig faktor för organisationerna. Det är inte enbart fråga om frivilliga som resurs utan för många är det fråga om en verksamhet som frambringar delaktighet, välbefinnande, meningsfullhet och glädje. Frivilligverksamheten ska sträva efter att mångsidigt utnyttja till exempel yrkeskompetensen hos frivilliga som nyligen gått i pension. Dessutom ska möjligheterna till förenklad administration och samarbete med avseende på organisatorisk verksamhet och STEA-understödd verksamhet granskas. Särskild uppmärksamhet ska fästas vid ny ”branding” av frivilligverksamheten och vid samordningen organisationerna emellan och med olika aktörer. (Utvecklingsagenda: boende- och serviceorganisationerna för äldre, STEA)
Utvecklingsåtgärder som ska följas upp:
- att aktivt följa upp de frivilligas krafter och utbildnings -/stödbehov
- samarbete i fråga om de frivilligas utbildning och stödverksamhet och stödmaterial som erbjuds frivilliga
Vid utvärderingen av organisationshelheten år 2024 fästs särskild uppmärksamhet vid följande frågor som är väsentliga med tanke på resultatet:
- Hur har antalet frivilliga utvecklats efter 2020?
- Hur har frivilligverksamheten främjat verksamhetens resultat efter 2020?
STEA följer årligen upp hur utvärderingsfrågorna förverkligas med hjälp av kvantitativa uppgifter. Genomförandet av utvärderingsfrågorna följs upp med hjälp av understödsansökningar, utredningar och samskapande.
Verksamhetens målgrupp är mångsidig och heterogen med avseende på ålder, prestationsförmåga, boendeform och levnadsvillkor. Då betonas utvecklingen av verksamhetens relevans så att verksamheten möter de olika målgruppernas behov, är förebyggande och rättidig. På så sätt kan man öka prestationsförmågan, minska ensamhet och förebygga utanförskap. Detta förutsätter partnerskap samt uppsökande arbete. (Utvecklingsagenda, centrala aktörer: boende- och serviceorganisationerna för äldre)
Utvecklingsåtgärder som ska följas upp:
- uppdelning av tillvägagångssätt och resultat i ansökningar samt rapportering om målgrupperna enligt kunder hos boendeservice eller boendeinrättningar eller personer som bor självständigt i bostadsbeståndet
- en tydligare beskrivning av organisations- och företagssamarbetet med kommunerna, välfärdsområdena och den lokala nivån i resultatrapporter så att det framgår vilken betydelse samarbetet har för verksamhetens resultat
Vid utvärderingen av organisationshelheten år 2024 fästs särskild uppmärksamhet vid följande frågor som är väsentliga med tanke på resultatet:
- Kan de målgrupper som varit föremål för verksamheten identifieras tillräckligt tydligt, t.ex. på basis av målgruppsindelningen, åldersgruppen eller liknande som nämns i ansökan, för att man närmare ska veta till vilka målgrupper verksamheten slutligen riktar sig?
- Hur mycket samarbete finns det med kommuner, välfärdsområden och företagsverksamhet?
STEA följer årligen upp hur utvärderingsfrågorna förverkligas med hjälp av kvantitativa uppgifter. Genomförandet av utvärderingsfrågorna följs upp med hjälp av understödsansökningar, utredningar och samskapande.
Resultatöversikten består av sex olika delar. Bekanta dig med andra delar av översikten genom nedanstående länkar.