Organisationer för psykisk hälsa: Mål och resurser

Eftersträvad ändring genom verksamheten och målgrupper

De huvudsakliga målen för verksamheten vid de understödsobjekt som finansierades med STEA-understöden till organisationer för psykisk hälsa år 2022 var:

• stärkande av delaktigheten, samhörigheten och hanteringen av vardagen för rehabiliteringsklienter med psykisk ohälsa och andra som upplevt psykiska utmaningar, förbättring av arbets- och funktionsförmågan, främjande av studie- och arbetsmöjligheter
• att stöda personer som drabbats av plötsliga livskriser eller befinner sig i svåra livssituationer, att stärka funktionsförmågan och öka välbefinnandet samt att underlätta personernas möjligheter att klara sig med hjälp av kamratstöd
• tillhandahållande av möjligheter till frivilligarbete och skapande av relevans för människor genom frivilligarbetet
• att utveckla kompetensen om psykisk hälsa hos yrkesutbildade personer inom social- och hälsovården, hos andra som arbetar med frågor kring psykisk hälsa och med klienter inom vård för psykisk ohälsa samt hos medborgare i allmänhet
• att stärka den psykiska hälsan i olika verksamhetsmiljöer genom att producera information och verktyg för aktörerna
• att öka medvetenhet bland allmänheten om frågor kring psykisk hälsa och upprätthålla diskussion om psykisk hälsa och psykiska sjukdomar för att bryta stigmat kring dessa

Avsikten var att verksamheten i huvudsak skulle riktas till följande målgrupper:

• rehabiliteringsklienter inom psykisk ohälsa i olika rehabiliteringsfaser och andra som mött psykiska utmaningar (deltagandet i verksamheten baserar sig i huvudsak inte på sjukdiagnoser, men också funktioner som baserar sig på sjukdiagnos ingår, där målgrupperna är bl.a. personer med ätstörningar, personer med bipolär sjukdom eller depression)
• människor i olika akuta krissituationer i livet
• andra primära målgrupper var bland annat personer som hör röster, offer för narcissister, asylsökande samt personer som fått uppehållstillstånd.
• frivilliga,kamratstödspersoner och erfarenhetsexperter som en del av tidigare grupper
• också närstående som målgrupp i en del av verksamheten (STEA-understödd verksamhet för anhöriga/närstående till personer med psykisk ohälsa har behandlats i större utsträckning i en separat organisationshelhet)
• yrkesutbildade personer inom social- och hälsovården samt andra branscher
• anställda och elever/studerande vid skolor och läroanstalter
• anställda vid andra organisationer och organisationsnätverk
• beslutsfattare på nationell, regional och lokal nivå
• allmänheten

Verksamhetens resurser

Som verksamhetens resurser beaktas vid utvärderingen understödens eurobelopp, antalet understödsobjekt, antalet frivilliga som deltagit i verksamheten och samarbetsparterna.

Understödsbelopp och understödsobjekt

Frivilligverksamhet

Frivilliga deltog i 155 understödsobjekts verksamhet (75% av understödsobjekten). De frivilliga arbetade bland annat med följande uppgifter:

• som gruppledare (kamratstödshandledning och övrig grupphandledning)
• som kamratstödspersoner och stödpersoner (t.ex. kamratdigitalt stöd, stödperson på sjukhus)
• som erfarenhetsexperter (t.ex. som utbildare eller som pararbete i samband med klientarbete)
• som telefonjourer (krisjour och andra stödtelefoner, -chattar o.dyl.)
• som arbetspar i krisdiskussioner med en yrkesperson
• i sociala medier i underhållsuppgifter
• i olika praktiska arbetsuppgifter vid organisationernas verksamhetsenheter
• som styrelsemedlemmar

Frivilligverksamheten i organisationer för psykisk hälsa kan indelas i två grupper:

• deltagandet för dem som är intresserade av frivilligarbete, vilket förverkligas bland annat vid de centrum för frivilligverksamhet och kriscenter som drivs av organisationer
• frivilligarbete som hänför sig till personens egen rehabiliteringsprocess och som utförs i olika roller, såsom uppgifter som sakkunnighandledare, kamratstödjare eller erfarenhetsexpert

Frivilligverksamheten har stor betydelse i organisationerna för psykisk hälsa. Till exempel inom kriscenterverksamheten arbetar frivilliga vid alla understödsobjekt (sammanlagt 1 364 frivilliga har rapporterats).

Det går inte att få tillförlitlig information om omfattningen av kamratstödsverksamheten och erfarenhetsexpertisen i resultatrapporterna, eftersom endast en del av understödsobjekten har rapporterat siffror om detta.

Samarbetsparter

I resultatrapporten var det möjligt att ange högst tio samarbetsparter per understödsobjekt. I rapporten ombads uppge endast de samarbetsparter som är viktigast med tanke på understödsobjektets verksamhet.

Enligt vad som rapporterats har organisationernas samarbete varit rikligt och mångsidigt. 8-10 samarbertsparter har rapporterats i cirka 65 % av understödsobjekten.

Den vanligaste rapporterade klassen för samarbetspart var ”Övriga” (623 anteckningar i rapporterna), därefter en organisation som fick STEA-understöd (586), en kommun (204) och ett sjukvårdsdistrikt eller ett specialupptagningsområde (102). Samarbetsparter som rapporterades i klassen övriga var bland annat skolor och läroanstalter, olika offentliga aktörer från olika sektorer samt organisationernas nätverk.

De vanligaste samarbetsformerna var utbyte av expertis (963), hänvisning av kunder (810), samarbete kring organisering av evenemang (696) och kommunikationssamarbete (637).

Centrala samarbetsparter till organisationerna inom pyskisk hälsa var de kommuner med vilka samarbete bedrivits bland annat i samband med hänvisning av kunder (ömsesidigt). I verksamheten med kommunerna betonades också det ekonomiska samarbetet, som oftast tog sig uttryck i att lokaler anvisades för verksamheten utan vederlag samt i organisationsunderstöd som beviljats för verksamheten. Också kommunikationssamarbetet och samarbetet kring olika evenemang med kommunerna var omfattande.

Samarbetsformerna med aktörer inom den offentliga sektorn, såsom tillhandahållare av social- och hälsovårdstjänster och andra organisationer som når målgruppen för aktörerna inom psykisk hälsa (FPA eller Navigatorerna som betjänar målgruppen för unga), var i typiska fall hänvisning av kunder (ömsesidigt), kommunikationssamarbete för att öka kännedomen om verksamheten samt annat utbyte av expertis.

Samarbetet med olika utbildningsanstalter och regionala utbildningsorganisationer var mycket mångsidigt och ömsesidigt fördelaktigt; organisationerna lyfte fram sin verksamhet och de studerandes medvetenhet om psykisk hälsa kunde ökas. Organisationerna erbjöd de studerande platser för praktikperioder eller lärdomsprov – och de erbjöd också stöd om det uppstod psykiska problem.

I rapporterna om samarbetet med organisationer och organisationsnätverk samt riksomfattande centralorganisationer lyfts både regionala nätverk och nätverk som hänför sig till viss verksamhet fram, såsom nätverket av klubbhus eller kulturverkstäder.

Resultatöversikten består av fem olika delar.

Fortsätt till nästa del (Organisationer för psykisk hälsa – Nådda målgrupper)

Gå tillbaka (Organisationer för psykisk hälsa)