Organisationer för minoritetsgrupper: Nådda målgrupper

Organisationer för minoritetsgrupper har i huvudsak nått sina målgrupper väl eller åtminstone i tillräcklig utsträckning.

En stor del av antalet målgrupper, cirka 1,2 miljoner personer, nåddes genom organisationernas kommunikation.

Invandrarorganisationerna definierade de målgrupper som nås genom verksamheten vanligen enligt målgruppens språk, etniska grupp, ålder och kön samt arbets- eller studiesituation, men i en del av understödsobjekten definierades invandrare som målgrupp på ett mera allmänt plan.

Med sin verksamhet nådde många invandrarorganisationer invandrare med invandrarbakgrund som lämnats utanför utbildnings- eller arbetslivsstigar samt till exempel hemmamammor. Särskilda målgrupper som nåddes var också unga, unga vuxna, äldre och deras anhöriga samt kvinnor med invandrarbakgrund. I enskilda understödsobjekt nåddes också till exempel invandrare med psykiska problem och familjer med två kulturer.

I de målgrupper som de romska organisationerna nådde betonades särskilt unga romer och romska familjer samt lokalt verksamma romska organisationer. Särskilda målgrupper för enskilda understödsobjekt var äldre romer, romska kvinnor eller romer med brottslig bakgrund.

Genom verksamheten i organisationer för minoritetsgrupper har man också nått särskilt utsatta personer, såsom personer som flytt från Ukraina, papperslösa, asylsökande eller barn som kommit ensamma till landet, invandrare med funktionsnedsättning och familjer med barn med särskilda behov samt bostadslösa eller invandrare som löper risk att bli bostadslösa.

Organisationer för könsminoriteter och sexuella minoriteter nådde också religiösa regnbågsmänniskor samt personer som är oroade över sina sexuella preferenser för minderåriga.

Utöver sina huvudsakliga målgrupper nådde organisationernas verksamhet befolkningen också i större utsträckning, till exempel i attityd- och kulturarbetet samt i verksamhet som riktade sig till yrkesmänniskor, beslutsfattare, myndigheter och frivilliga inom olika branscher.

Nådda målgrupper i ansökningarna och rapporterna

Bland annat följande har främjat möjligheterna att nå målgrupperna:

• målgruppens förtroende för organisationen och kännedomen om dess anställda och frivilliga samt organisationens goda anseende
• verksamhetens etablering, arbetstagarnas och organisationens kompetens och ställning samt goda samarbetsnätverk
• när man inom målgruppernas egna gemenskap förmedlare information om organisationernas verksamhet, kunde människor bättre söka sig till verksamheten. Till exempel unga som tidigare deltagit i verksamheten förde med sig nya deltagare.

Även om de målgrupper som angetts i ansökningarna i regel nåddes väl, rapporterar många understödsobjekt att antalet deltagare i gruppverksamhet riktad till vuxna år 2022 inte återgick till nivån före coronapandemin. I synnerhet minskade deltagandet i januari och februari 2022 på grund av mötesbegränsningarna till följd av coronapandemin, eftersom många funktioner måste stängas.

Rysslands anfallskrig i Ukraina förde med sig personer som flytt kriget från Ukraina till Finland, vilket ökade efterfrågan på rådgivningsverksamhet i synnerhet i ryskspråkiga organisationer. De som flytt från Ukraina syns också i de målgrupper som organisationerna når som en ny och väl nådd målgrupp. Kriget i Ukraina påverkade möjligheterna att nå invandrarmålgrupper på olika sätt i olika organisationer. En del organisationer överförde resurser från att stödja andra invandrargrupper till att stödja dem som flyr kriget.

Andra faktorer som försvårat möjligheterna att nå målgrupperna var bland annat:

• i en del av understödsobjekten försvårade distansarbete både genomförandet av funktioner och möjligheterna att nå målgruppen (bakgrunden är dåliga kunskaper i finska eller bristfälliga digitala färdigheter)
• utmanande livssituationer eller brist på läs- och skrivkunnighet i vissa målgrupper
• restriktioner och säkerhetsåtgärderna i anslutning till coronaviruset gjorde det svårare att nå målgrupperna till exempel i skolor och fängelser
• vissa kulturella normer har varit en utmaning då man strävat till att nå målgruppen i enskilda understödsobjekt. På samma sätt har målgruppernas erfarenhet av att de ämnen som behandlas i verksamheten är personliga, svåra eller att det ämne som behandlas är tabu i gemenskapen gjort det omöjligt att nå målgruppen för gruppverksamhet i enskilda understödsobjekt. När det gäller målgrupper som utsätts för mångfacetterad diskriminering och utsatta målgrupper har det också i vissa understödsobjekt tagit längre tid än beräknat att bygga upp ett förtroende.
• i synnerhet de ryskspråkigas tidigare dåliga erfarenheter av myndighetskommunikation har i vissa understödsobjekt höjt tröskeln för att delta i verksamheten
• i några understödsobjekt rapporterades det också att det var svårare än planerat att nå unga och få dem att engagera sig i verksamheten. I synnerhet när det gäller att nå unga män fanns det utmaningar i vissa understödsobjekt.

STEAs bedömning av verksamhetens inriktning på den eftersträvade målgruppen

STEAs bedömning av hur verksamheten har nått målgruppen

Resultatöversikten består av fem olika delar.

Fortsätt till nästa del (Organisationer för minoritetsgrupper – Verksamhet och produkter)

Gå tillbaka (Organisationer för minoritetsgrupper – Mål och resurser)