Organisationer för vård utom hemmet och övriga organisationer för barn och familjer: STEAs utvärdering av resultat och centrala observationer
Innehåll
Enligt STEAs helhetbedömning av understödsobjekten var verksamhetens resultat goda i största delen av understödsobjekten. Organisationernas verksamhet har inriktats på ett ändamålsenligt sätt och verksamheten har bedömts stödja uppnåendet av de planerade resultaten i huvudsak bra eller i tillräcklig utsträckning.
Den information som organisationerna samlat in om verksamheten stödde påvisandet av resultat i huvudsak i tillräcklig utsträckning eller bra. De rapporterade uppgifterna har verifierats med insamlad information i tillräcklig eller god utsträckning i över 80 procent av understödsobjekten. Enligt STEAs bedömning har man åstadkommit tillräckligt med verifierade resultat i 49 procent av de understödsobjekt som bedömts och i god utsträckning i cirka 30 procent av de understödsobjekt som bedömts.
De rapporterade resultaten av aktiviteter riktade till barn och ungdomar var bland annat följande:
- barn och unga fick stöd och rådgivning för många olika behov och utmaningar, såsom sociala utmaningar, upplevelser av ensamhet, upplevelser av otrygghet och hot, våldssituationer, utmaningar i inlärning, hälsoutmaningar, utmaningar i skolgången, stöd för att komma in i arbetslivet och till exempel i anslutning till föräldrarnas skilsmässosituation.
- upplevelsen av ensamhet bland dem som deltagit i verksamheten minskade
- behandlingen av svåra livssituationer underlättades och interaktionsfärdigheterna och känslofärdigheterna utvecklades
- livskompetensen och upplevelsen av delaktighet ökade och det egna engagemanget stärktes
- likabehandling i tillväxtgemenskaper (bl.a. daghem, skolor) stärktes
- barn och unga fick också verksamhet som de tyckte om, såsom grupp- och hobbyverksamhet
- barn och unga fick behövlig information om tjänster och funktioner som lämpar sig för dem, om tillgängligt stöd och om sina egna rättigheter
- delaktigheten stärktes genom att barn och unga togs med i planeringen och utvecklingen av verksamheten. Till exempel olika åtgärder inom barnskydd och vård utom hemmet utvecklades tillsammans med barn och unga.
Resultaten av de åtgärder som riktades till familjer samt föräldrar och vårdnadshavare till barn och unga var bland annat följande:
- föräldrarna och vårdnadshavarna fick information, stöd och rådgivning om föräldraskap, parförhållande, skilsmässosituationer och adoption, samt om barns och ungas utmaningar i form av bland annat utbildningar, wekshops och producerat material
- föräldrar och vårdnadshavare fick information om tjänster som riktar sig till familjer och om det stöd som finns tillgängligt för dem
- föräldrarnas delaktighet i frågor som påverkar deras barn ökade (t.ex. i skolor eller i ärenden som gäller vård utom hemmet)
- föräldrarnas välbefinnande och en smidig vardag ökade
- familjerna fick stöd i krissituationer, såsom situationer i anslutning till föräldrarnas skilsmässa eller omhändertagande av barn
- föräldrarna upplevde att barnens välbefinnande förbättrades och att barn fick hjälp i svåra situationer
I de funktioner som riktar sig till yrkesutbildade personer inom social- och hälsovården som arbetar med barn, unga och familjer fick arbetstagarna till stöd för sitt arbete information om bland annat målgruppernas stödbehov och de metoder som utvecklats. Man arbetade med yrkesutbildade personer genom gemensam utveckling, arbetsgrupper, mentorskap, workshoppar och utbildningar. Utöver yrkesutbildade personer deltog också personer som studerade för ett yrke inom social- och hälsovården i vissa funktioner.
Utbildningar och träning samt annat stöd och annan rekreationsverksamhet som ordnats för frivilliga som deltar i organisationernas verksamhet ökade deltagarnas erfarenhet av den egna verksamhetens betydelse. Också frivilligaktörernas verksamhetsförutsättningar och engagemang i verksamheten ökade. Erfarenhetsexperternas roll i genomförandet och utvecklingen av verksamheten stärktes, vilket ökade verksamhetens resultat.
I understödsobjekt där verksamhetens resultat har bedömts vara svaga hänför sig utmaningarna vanligen till svagheter i datainsamlingen eller rapporteringen. I stället för resultat har man rapporterat verksamhet eller också avvek den rapporterade verksamheten och resultaten avsevärt från målen i understödsansökan. Det har också varit möjligt att samla in endast lite information om verksamheten eller så har man inte samlat in eller fått någon eller tillräcklig respons från målgruppen för att verifiera resultaten. I en del av resultatrapporterna uppges det ha gjorts enkäter, men i rapporten beskrivs inte enkäternas resultat. Det har också rapporterats om observation av resultat, men resultaten av observationerna verifieras inte. I en del av resultatrapporterna har man samlat in uppgifter om förändringen eller resultaten från yrkespersoner och frivilliga som arbetar med målgruppen, men inte från målgruppen själv. Ibland är det svårt att samla in uppgifter från målgruppen på grund av omständigheterna.
Bedömning: stöder den insamlade informationen om verksamheten påvisande av resultat
Datainsamlingsmetoder
Bedömning: har de rapporterade resultaten verifierats med den insamlade informationen
Bedömning: har verksamheten åstadkommit eftersträvade resultat
Beödmning av resultaten av understödsobjektens verksamhet
Centrala observationer och utvecklingsobjekt
I resultatrapporterna från de organisationer som ingår i organisationshelheten och vid samutvecklingstillfället hösten 2023 identifierades utvecklingsobjekt som hänför sig till verksamhetens resultat. Två av dem har lyfts fram i denna resultatöversikt.
Kamratstöd och erfarenhetsexpertis spelade en central roll i många understödsobjekt. Inkluderandet av kamratstöd och erfarenhetsexpertis i verksamheten sänkte bland annat tröskeln för målgruppernas deltagande och underlättade skapandet av förtroende mellan organisationens verksamhet och dem som hör till målgrupperna.
Kamratstödspersoner och erfarenhetsexperter behöver stark yrkesmässig handledning, och engagemanget i verksamheten är inte alltid enkelt. En kamratstödsperson kan till exempel plötsligt utebli från verksamheten till exempel när livssituationen förändras, vilket kan ha negativa konsekvenser för den målgrupp som deltar i verksamheten, i synnerhet för en utsatt målgrupp, när ett stödförhållande som upplevts vara viktigt upphör före sin tid. När kamratstödjare och erfarenhetsexperter är frivilliga krävs det arbete av organisationen för att hitta dem, engagera dem samt vägleda och motivera dem.
Erfarenhetsexperternas roll i utvecklingen av verksamheten upplevdes vara viktig i flera understödsobjekt, och man ville ytterligare stärka erfarenhetsexperternas roll. Vid utvecklandet av funktioner som hänför sig till kamratstöd och erfarenhetsexpertis är det nyttigt att jämföra sina egna verksamhetssätt med god praxis i andra organisationer.
Resultatrapporterna från de aktörer som ingår i organisationshelheten ger en allmän bild av en ändamålsenlig och resultatrik verksamhet med målgrupperna. Det är också viktigt att de förändringar och resultat som uppnåtts kan verifieras.
Det finns olika utmaningar när det gäller att verifiera resultaten. Organisationerna berättade i sina resultatrapporter till exempel att de samlat in information genom enkäter eller observationer. Resultaten presenteras dock inte alltid konkret i resultatrapporterna, utan beskrivningen av resultaten förblir på en abstrakt nivå. Ibland samlade organisationerna in uppgifter om de förändringar som åstadkommits genom verksamheten från yrkespersoner eller frivilliga som arbetar med målgruppen i stället för att samla in uppgifter från målgruppen själv. I vissa fall är det till exempel på grund av verksamhetsformen svårt att samla in respons och uppgifter om upplevd förändring från målgruppen. Svarsprocenten bland målgrupperna kan också vara mycket låg, vilket försvagar verifieringen av resultaten.
De verifierade resultaten behöver inte alltid vara goda, önskade resultat. Också sådana resultat som visar att verksamheten behöver ändras eller utvecklas är viktiga. En kritisk utvärdering av den egna verksamheten är en del av en högklassig utvärdering och utveckling av resultat.
En systematisk uppföljning av resultaten av verksamheten främjar verifiering och rapportering av resultat. De saker som ska följas upp ska vara sådana att de mål som uppställts för verksamheten och en förändring i riktning mot målen kan lyftas fram. I planeringen beaktas vilka saker som följs upp och/eller frågas målgrupperna, vilka saker eller faktorer som berättar om att den önskade ändringen har genomförts eller inte har genomförts.
Resultatöversikten består av fem olika delar:
Gå till Resultatöversikter 2022 -sidan