Sysselsättningsfrämjande organisationer och organisationer för arbetslösa: STEAs utvärdering av resultat och centrala observationer
Innehåll
Enligt STEAs helhetbedömning är resultaten av sysselsättningsfrämjande organisationer och organisationer för arbetslösa minst tillräckliga i största delen av understödsobjekten. I cirka 40 procent av understödsobjekten är verksamhetens resultat goda. Organisationernas verksamhet har inriktats på ett ändamålsenligt sätt och verksamheten har bedömts stödja uppnåendet av de planerade resultaten tillräckligt eller väl.
Däremot har verifierade resultat åstadkommits bra eller tillräckligt i något under hälften av understödsobjekten. Den uppföljningsinformation som samlats in om verksamheten stöder dock påvisningen av resultat väl eller i tillräcklig utsträckning i 70 procent av understödsobjekten och de resultat som nåtts har verifierats bra eller i tillräcklig utsträckning med den insamlade informationen i 52 procent av understödsobjekten.
I organisationernas datainsamling om verksamheten framhävs observation som datainsamlingsmetod. Det verkar finnas en viss korrelation mellan datainsamlingen och resultaten. Vid jämförelse av liknande verksamhetsformer fick de understödsobjekt där uppgifter hade samlats in med enkät i genomsnitt i större utsträckning en bättre bedömning av resultat. Olika datainsamlingssätt är i princip lika värdedulla.
Bedömning: stöder den insamlade informationen om verksamheten påvisaning av resultat
Bedömning: har rapporterade resultat verifierats med den insamlade informationen
Bedömning: har verksamheten åstadkommit eftersträvade resultat
När det gäller organisationshelheten var det vanligaste resultatet av verksamheten att upplevelsen av delaktighet stärktes och sociala relationer uppstod. I några understödsobjekt lyftes det fram att dessa faktorer har ett samband med att människornas livskompetens ökar och arbets- och funktionsförmågan ökar. Verifieringen av resultaten var dock ofta på samma nivå som antagandet, och det framfördes inte något samband mellan verksamheten och förbättrade förutsättningar för sysselsättning.
Förutsättningarna för sysselsättning stärktes särskilt i fråga om personer som lider av social spänning eller symtom på grund av inomhusluftsproblem.
Resultaten var till stor del den ökning av resurser och information som sammankomsterna medfört samt en minskning av upplevelsen av ensamhet. Andra resultat som uppnåddes genom verksamheten var bland annat:
- upplevelsen av att påverka det egna holistiska välbefinnandet ökade och genom verksamheten lyckades man stödja klienternas livskompetens, ork i vardagen samt ansvarstagande för
- livssituationer och livskompetens som är utmanande för det egna livet.
- utvecklingen av digitala färdigheter och ekonomiska färdigheter gav de arbetslösa ökad självkänsla och aktiverade dem att utreda sin ekonomi- eller skuldsituation. Framstegen i skötseln av digitala ärenden var särskilt inriktad på deltagare i senioråldern.
- deltagandet i verksamheten gjorde det möjligt för unga att förverkliga sig själva och hjälpa andra, vilket ökade deras känsla av betydelse och delaktighet
- deltagarnas funktions- och arbetsförmåga förbättrades. De hade fler och mer riktade metoder att tolka sin situation för att främja sitt välbefinnande.
- verksamhetens fokusering på individ- och gruppstyrning syntes som positiva resultat när det gäller att hitta vägen framåt
- verifierade resultat som främjat delaktighet och välbefinnande uppnåddes också genom mentorskap och frivilligverksamhet
De resultat som uppnåtts genom verksamheten påvisades tydligast i fråga om målgrupper som har en enskild faktor som försvårar sysselsättningen och arbetsförmågan, såsom symtom på grund av inomhusluften, social spänning eller moderskap.
Det rapporterades dock relativt lite resultat oom det huvudsakliga målet att främja arbetslösas arbets- och studiefärdigheter i understödsobjekten inom organisationshelheten. När det gäller de svagare verifierade resultaten var utmaningarna framför allt följande:
- påvisandet av resultaten grundade sig i huvudsak på enskild positiva respons
- påvisandet av resultaten grundade sig enbart på konstaterandet att uppgifter har samlats in och att svaren från enkäterna styr den framtida verksamheten.
Också i fråga om förankringen av de verksamhetsmodeller som skapats i projekt rapporterades kknappt med resultat. När det gäller understödsobjekt där resultaten bedömdes vara svaga eller tillräckliga var den vanligaste rapporteringsutmaningen både kvalitativt och kvantitativt otillräcklig datainsamling och/eller analys.
Bedömning av resultaten av understödsobjektens verksamhet
Centrala observationer och utvecklingsobjekt
I resultatrapporterna från de organisationer som ingår i organisationshelheten och vid samutvecklingstillfället hösten 2023 identifierades utvecklingsobjekt som hänför sig till verksamhetens resultat. Två av dem har lyfts fram i denna resultatöversikt.
Organisationerna upplevde de traditionella pappersbaserade eller elektroniska enkätblanketterna som oändamålsenliga sätt att samla in information från målgrupperna för verksamheten. Intervjuer och observationer fungerar bättre som metoder för insamling av resultatinformation från målgrupper än pappersblanketter eller elektroniska blanketter. Om intervjuerna och observationerna genomförs systematiskt kan de ge viktig och nyttig information för att påvisa verksamhetens resultat. Det är också viktigt att dokumentera den insamlade informationen.
För att påvisa verksamhetens resultat bör man hitta sådana mätare och metoder för datainsamling med hjälp av vilka resultaten av verksamheten syns bättre än för närvarande. Uppmärksamhet bör också fästas vid hur de som deltar i verksamheten kan aktiveras att svara på enkäter och ge respons på verksamheten samt hur resultaten kan verifieras i fråga om så kallad verksamhet av engångsnatur.
Vid samutvecklingstillfället för sysselsättningsfrämjande organisationer och organisationer för arbetslösa organisationer diskuterades synligheten av mål som främjar målgruppens sysselsättning och om synligheten kunde vara större än för närvarande. Även om de som deltar i verksamheten i sysselsättningsfrämjande organisationer och organisationer för arbetslösa ofta har olika utmaningar i fråga om förutsättningarna för sysselsättning, bör den verksamhet som finansieras med STEA-understöd dock också i fråga om organisationer för arbetslösa tydligare än tidigare fokusera på att främja förutsättningarna för sysselsättning.
Arbetslösa är en mycket heterogen grupp. Mångfalden syntes dock föga i resultatrapporterna som organisationer för arbetslösa lämna in. En betydande del av verksamheten i organisationer för arbetslösa var lågtröskelverksamhet som aktiverar till socialt umgänge (t.ex. idrott eller kulturverksamhet). Verksamheten skräddarsys ofta enligt målgruppens önskemål. I vissa understödsobjekt gav verksamheten deltagarna möjlighet att lära sig nya färdigheter eller tankemodeller med hjälp av vilka aktiviteten och upplevelsen av den egna förmågan utvecklades. Genom ett sådant utbud kunde man göra verksamhetens innehåll mångsidigare och i större utsträckning engagera personer som hör till målgruppen för arbetslösa, varvid också kamratstöd- och kamratupplevelse och nätverk blev mångsidigare. I vissa organisationer hade man lyckats nå unga och fått dem med i verksamheten genom att utvidga öppettiderna för verksamheten så att de lämpar sig för de ungas fritid, dvs. utanför den s.k. ämbetstiden. För en del av målgruppen ordnades verksamheten endast på finska, vilket utgjorde ett hinder för andra än finskspråkiga att delta.
Att göra verksamhetens innehåll mångsidigare så att verksamheten bättre beaktar också nya målgrupper och målgruppernas olika behov främjar också verksamhetens resultat. Också utnyttjandet av erfarenheter och nätverk hos de målgrupper som redan deltar i verksamheten har främjat uppnåendet av verksamhetens mål.
Uppmärksamhet kan också fästas vid hur man i verksamheten har lyckats uppnå de mål för sociala relationer, gemenskap och främjande av hälsa som organisationerna ställt upp för verksamheten så att man i verksamheten tillräckligt väl också respekterar de önskemål som de som deltar i verksamheten har. Sådana mål är bland annat att minska ensamhet och öka de sociala relationerna eller den fysiska aktiviteten.
Resultatöversikten består av fem olika delar:
Gå till Resultatöversikter 2022 -sidan