Sysselsättningsfrämjande organisationer och organisationer för arbetslösa: Nådda målgrupper
Enligt resultatrapporterna nådde understödsobjektens verksamhet år 2022 sammanlagt cirka 360 000 människor.
Sysselsättningsfrämjande organisationer och organisationer för arbetslösa har i huvudsak nått sin målgrupp väl eller i tillräcklig utsträckning.
Enligt STEAs bedömning riktades verksamheten i nästan alla bedömda understödsobjekt bra eller tillräckligt till de målgrupper som organisationerna hade angett i sina understödsansökningar. I 70 procent av understödsobjekten riktades verksamheten väl till de målgrupper som fastställts i understödsansökan, i tillräcklig utsträckning i cirka en fjärdedel av objekten.
Verksamhetens primära målgrupp nåddes bäst i verksamheten: arbetslösa, långtidsarbetslösa, partiellt arbetsföra samt permitterade. I största delen av understödsobjekten nåddes de som hör till målgrupperna också kvantitativt bra eller i tillräcklig utsträckning.
Andra målgrupper som nåddes genom verksamheten definierades ofta av social utsatthet, som bland annat berodde på sjukdom, brottslig bakgrund, låg inkomstnivå samt andra svåra livssituationer.
Som indirekta målgrupper för verksamheten nåddes medlemsföreningar, vårdnadshavare och yrkespersoner som arbetar med målgrupperna. När det gäller yrkesutbildade personer fokuserade målgruppen särskilt på tjänstemän och personer som arbetar i andra sysselsättningsfrämjande organisationer.
Det fanns vissa skillnader mellan understödsansökningarna och resultatrapporterna när det gäller att namnge målgrupperna, vilket gjorde det svårt att bedöma hur målgruppen nåtts i en del av understödsobjekten. Avvikelserna från ansökningarna framhävdes i de understödsobjekt som bedömdes ha nått målgruppen i tillräcklig eller svag utsträckning.
Som faktorer som främjat möjligheterna att nå målgruppen rapporterades bland annat följande:
- en etablerad mångsidig verksamhet på en central plats
- målgruppens deltagande i planeringen av verksamheten
- aktiv marknadsföring i olika medier, på butikernas anslagstavlor samt ryktesvägen
- kommunikationssamarbetet mellan föreningar, kommuner och andra aktörer
- i en del verksamhet främjade möjligheten att delta på distans nåendet av målgruppen. Inspelningar och poddar som uppkom som resultat av distanstillfällen gjorde det möjligt att återvända till informationen och nådde på detta sätt ut till målgrupper på ett nytt sätt oberoende av tid och plats.
Som en faktor som främjat möjligheterna att nå målgruppen nämndes också den vård- och serviceskuld inom den offentliga sektorn som coronavirusläget orsakat och som ökade människornas behov av att söka hjälp hos organisationer.
Samarbetsparternas betydelse när det gäller att nå målgruppen framhävdes särskilt i hänvisning av kunder och vid arrangemang kring ett lyckat evenemang.
Också positiva möteserfarenheter var av största vikt när det gällde att möjliggöra en resultatrik verksamhet, engagera målgruppen och få nya målgrupper att omfattas av verksamheten.
Följande faktorer rapporterades som hinder för att nå målgrupperna:
- den instabila globala situationen och begränsningarna till följd av coronaviruset försvårade målgruppernas deltagande i verksamheten
- utmaningar i anslutning till den psykiska hälsan var ofta ett hinder för deltagande i verksamheten
- rädsla sänkte funktionsförmågan och modet att delta i verksamheten
I en del av understödsobjekten begränsades möjligheterna att nå målgruppen av:
- rädsla för sociala situationer
- fysiska skador
- organisationens begränsade resurser att erbjuda verksamhet till andra än finskspråkiga
- kostnader för resor samt andra hinder på grund av mindre bemedlade målgrupper
- fördomar gentemot verksamheten hos målgruppen (till exempel motion)
- byte av organisationens anställda
Nådda målgrupper i ansökningarna och rapporterna
STEAs bedömning av verksamhetens inriktning på den eftersträvade målgruppen
STEAs bedömning av hur verksamheten har nått målgruppen
Resultatöversikten består av fem olika delar.