Understödsprogrammet De osynliga

Syftet med understödsprogrammet De osynliga (2024-2026) är att stärka delaktigheten i vardagen för utsatta befolkningsgrupper. Projektunderstöd som hänför sig till programmet kunde sökas av STEA under ansökningstiden för nya understöd i april-maj 2023. Social – och hälsovårdsministeriet fattar beslut om de understöd som beviljas i januari-februari 2024.

Till understödsprogrammet föreslås 15 projekt som lämpar sig för temat (C-understöd) och vars verksamhetstid är tre år. För programmet föreslås också ett projekt som ansvarar för samordningen av understödsprogrammet. Samordningsprojektets verksamhetstid är fyra år (2024-2026 + 2027).

Allmänt om understödsprogrammet De osynliga

Den samhälleliga debatten fokuserar vanligen på socioekonomiska hälso- och välfärdsskillnader mellan olika befolkningsgrupper. Den låga utbildnings- och/eller inkomstnivån syns bland annat i rusmedelsbruk och rökning. Också sjukfrekvensen är större och den förväntade livslängden är betydligt lägre, i synnerhet bland män, än bland utbildade och personer med bättre inkomster. Att minska de socioekonomiska hälsoskillnaderna är dock ett realistiskt mål endast genom planmässigt och långsiktigt arbete, och för att uppnå detta mål finns det ett offentligt servicesystem. Även organisationer arbetar redan nu mycket för att minska hälsoskillnaderna. 

Istället för minskade hälsoskillnader eftersträvas med STEAs understödsprogram De osynliga delaktighet, likabehandling och jämlikhet – alla människors rätt till ett gott liv och delaktighet i samhället. I programmet utreds situationen för de människogrupper som befinner sig i en utmanande livssituation och man närmar sig de svårigheter som de upplever i sitt liv med hjälp av människornas egna resurser och erfarenhet. Erfarenheterna och olika tolkningar av situationerna styr också programprojektens verksamhet.

Vem vill man nå genom understödsprogrammet (målgrupper)

Genom understödsprogrammet De osynliga vill man nå ut till utsatta befolkningsgrupper. Den faktor som förenar målgrupperna för verksamheten i de projekt som väljs till understödsprogrammet är den allmänna bristen på resurser.

De knappa ekonomiska resurserna kommer sannolikt fram åtminstone i en del av målgrupperna, till exempel på grund av den utmanande ställningen på arbetsmarknaden för personer som hör till målgrupperna. På grund av den knappa utkomsten medför människors levnadsvanor ofta också betydande risker för den psykiska, fysiska och sociala välfärden (bland annat stillasittande, ohälsosamma matvanor, oregelbunden sömnrytm, få kontakter utanför hemmet och dylikt). Genom verksamhet som finansieras med STEA-understöd är det dock inte möjligt att direkt påverka tryggandet av medborgarnas ekonomiska utkomst.

I livssituationen för de målgrupper som eftersträvas genom understödsprogrammet kan också den knappa användningen av olika tjänster vara gemensam.

Möjliga målgrupper för de projekt som väljs ut till programmet är till exempel

• personer som pensioneras arbetslösa
• personer vars förankring och delaktighet på olika nivåer i samhället har försvagats och som därför riskerar att marginaliseras (till exempel personer som är isolerade, utanför digitala tjänster)
• ensamboende som känner sig isolerade, ensamma och/eller upplever utanförskap
• personer vars livssituation har förändrats plötsligt eller som befinner sig i en krissituation (till exempel en närstående persons död, arbetslöshet efter en lång karriär, skilsmässa)
• ensamförsörjarfamiljer och personer som på grund av en särskild livssituation ensam sköter familjen (till exempel familjer där den ena föräldern är frånvarande på grund av fängelsedom eller som på grund av sin ekonomiska situation måste arbeta långt borta på en annan ort)

Utgångspunkten är att nå målgrupper vars välfärd är hotad på olika sätt, men som ofta lämnas utanför den samhälleliga debatten och vars röst inte hörs. På målgruppsnivå identifieras de, men när man överväger olika stödåtgärder hamnar de både som grupper och som individer på efterkälken. Man kan säga att deras situation inte är tillräckligt dålig eller att krisen inte är så allvarlig, eller också vet man inte mycket om deras livssituation.

Vissa avgränsningar har dock gjorts i fråga om målgrupperna för understödsprogrammet. Till exempel rehabiliteringsklienter inom psykisk vård och missbrukarvård, långtidsbostadslösa, personer med olika funktionsvariationer eller långtidssjuka har lämnats utanför programmets huvudsakliga målgrupper. Det kan finnas brister i servicesystemet i fråga om ovannämnda målgrupper eller så hörs deras röst inte tillräckligt i planeringen och beslutsfattandet, men grupperna i fråga tas dock regelbundet upp i den offentliga debatten och man strävar redan efter att förbättra gruppernas ställning till exempel genom lagstiftningsreformer. Organisationerna har redan en stark roll när det gäller att bevaka ovan nämnda målgruppers intressen och rättigheter, och olika stöd och verksamhet för dessa målgrupper erbjuds redan i betydande utsträckning med STEA-understöd. Genom understödsprogrammet De osynliga vill man i första hand nå de målgrupper som ännu inte har hittats genom organisationsverksamhet.

Stöd till människor och information till samhället

Understödsprogrammet De osynliga stöder och respekterar människornas egna val och tillgängliga resurser. Även om syftet med understödsprogrammet är att förbättra människors livssituation och vardag, är utgångspunkten för förändringen hur grupperna och människorna tolkar sin egen situation och vad de själva önskar vara annorlunda.

Sårbara grupper förenas ofta av att de sociala nätverken är få – det finns nästan ingen som man kan stödja sig på när det är särskilt svårt. Därför eftersträvas i understödsprogrammet De osynliga i synnerhet sådana projekt där man utöver verksamhet som riktar sig till grupper och individer också strävar efter att stödja uppbyggnaden av närsamhällen och grannrelationer så att de i bästa fall kan fungera som ”stödhamnar”, där var och en vid behov hittar åtminstone en person som kan hjälpa vidare.

Syftet med understödsprogrammet är också att producera både projektspecifik information och information på programnivå till exempel för aktörer som tillhandahåller tjänster och beslutsfattare om olika dolda fenomen som dock plötsligt kan komma fram som ökade servicebehov eller sociala problem – på grund av programmets målgrupper oftast som tragedier på individnivå än som mer omfattande fenomen. Dessutom hoppas man att programmet ska ge information om orsakerna till att människan ofrivilligt har lämnats utanför samhället.

De projekt som väljs till understödsprogrammet ska i sin verksamhet följa de principer för främjande av delaktighet som utvecklats i SOKRA-programmet:

• En person kan delta i verksamheten eller servicen på eget initiativ.
• Individuella lösningar söks tillsammans med deltagaren.
• Deltagarna möts med respekt och utan kategorisering.
• De som blivit ensamma och hamnat i sina egna förhållanden hittas och fås med i verksamheten.
• Verksamheten eller tjänsten utvecklas tillsammans.
• Verksamheten stärker deltagarens möjligheter att påverka också utanför verksamheten.
• Människan blir en del av en gemenskap som är viktig för hen.
• Människan får njuta av det gemensamma bästa och kan delta i skapandet och distributionen av det på lika villkor som andra.
• Man får uppskattning, beröm och kontakter med andra människor. Samhällsgrupperna möts.
• De metoder som främjar delaktigheten förankras i den kontinuerliga verksamheten.

De projekt som väljs till understödsprogrammet ska nå människor i olika sårbara livssituationer och skapa en lägesbild av deras vardag – i lägesbilden presenteras utöver utmaningarna i livssituationen också människornas resurser och metoder för att klara sig samt deras egen syn på vad välfärd och ett gott liv innebär för dem

Projekten ska arbeta tillsammans med målgrupperna, med respekt för och stöd till de resurser som står till buds för dem som hör till målgrupperna.

Mål

De gemensamma målen för de projekt som väljs till understödsprogrammet är att

• projektet medför förändringar i målgruppens vardag och stärker resurserna och känslan av förmåga hos dem som hör till målgruppen (s.k. positiva omställningar, såsom mod att tala om en skuldspiral eller arbetslöshet)
• projektet skapar och stärker de sociala relationerna/nätverken för dem som hör till målgruppen
• projektet ökar delaktigheten för dem som hör till målgruppen

Programmets gemensamma mål utgör riktlinjer för de enskilda projektens mål. När målen fastställs bör det beaktas att de förändringar och den nytta som eftersträvas i det egna projektet ska vara i linje med programmålen.

Mätare

Programprojekten ska förbinda sig att vid utvärderingen av sin verksamhet använda den delaktighetsindikator som Institutet för hälsa och välfärd har utvecklat.

Vid sidan av delaktighetsindikatorn kan man också använda övriga organisationens egna mätare. För de målgrupper som deltar i programprojektens verksamhet ska regelbundet göras en inledande och avslutande enkät som är en del av bruket av delaktighetsindikatorn.

De projekt som väljs till programmet ska också förbinda sig att delta i insamlingen av den gemensamma information som samordningsprojektet för programmet producerar.

Samordningsprojektets (2024-2027) uppgifter

Samordningsprojektet för understödsprogrammet har till uppgift att stödja programprojekt:

• insamling och utnyttjande av utvärderingsinformation samt utveckling av en utvärderande verksamhetskultur
• användning av delaktighetsindikatorn och utarbetande av projektspecifika lägesbilder vid behov
• genomförandet av projektarbetet i enlighet med principerna för främjande av delaktighet
• nätverkande med andra programprojekt med hjälp av erfarenheter av kollegialt lärande

Dessutom ska samordningsprojektet

• ansvara för kommunikationen på understödsprogramnivå
• producera utvärderingsinformation på programnivå om förändringar i välbefinnandet hos programmets målgrupper och föra fram programmets resultat genom kommunikation
• producera information på programnivå till exempel om olika dolda fenomen och orsaker som har lett till att man hamnat utanför samhället, så att olika aktörer (t.ex. myndigheter, beslutsfattare, organisationer, invånaraktiva) kan utnyttja informationen i utvecklingen av stöd och tjänster. Den information som fås genom de projektspecifika lägesbilderna kan fördjupas till exempel genom kvalitativ forskning.