Multibranschorganisationer och utvecklingsorganisationer för välfärd och rehabilitering: STEAs utvärdering av resultat och centrala observationer
Innehåll
Enligt STEAs övergripande utvärdering av understödsobjekten var resultaten av understödsobjekten i multibranschorganisationer och utvecklingsorganisationer för välfärd och rehabilitering i huvudsak nöjaktiga. En utvärdering av resultat är nöjaktig när den planerade målgruppen har nåtts tillräckligt och verksamheten bedöms ha stött uppnåendet av de planerade resultaten i nöjaktig utsträckning. Resultaten utvärderas vara goda när de rapporterade resultaten är förenliga med planen och resultaten baserar sig på den information som samlats in om verksamheten.
I utvecklingsorganisationerna för välfärd och rehabilitering framhävs observation i sätten att verifiera resultaten. Den höga andelen observationer förklaras av att även antalet besökare i sociala medier har räknats som observationer i dessa organisationer. I multibranschorganisationer har det samlats information om resultaten förutom genom observationer också via enkäter.
Datainsamlingsmetoder
Uppgifter om de resultat som verksamheten åstadkommit samlas in väl eller nöjaktigt i över hälften av de utvärderade understödsobjekten, men den insamlade informationen tjänar inte alltid rapporteringen om de uppställda resultaten. Den insamlade informationen kan också basera sig på ett mycket litet urval i förhållande till det totala antalet målgrupper eller verksamhetens geografiska område, och då framgår det inte alltid av de rapporterade resultaten hur omfattande de är.
Verifierade resultat, dvs. resultat som baserar sig på insamlad information, har uppnåtts väl eller nöjaktigt i mindre än hälften av de utvärderade understödsobjekten (70/184).
Uppnådda resultat
En betydande del av de resultat som har åstadkommits vid understödsobjekten gällde förstärkning av den gemenskap och delaktighet som målgrupperna upplever samt förstärkning av sociala stödnätverk och allmänt välbefinnande. Målgrupperna (till exempel äldre, rehabiliteringsklienter i missbruks- och mentalvården, invandrare, familjer) har blivit aktivare, fått stimulation och fått kamratstöd för sin egen livssituation tack vare meningsfulla aktiviteter och möten. Man har också upplevt att olika slags möjligheter att delta har förstärkt det egna möjligheterna att påverka, till exempel planering av verksamheten eller att bli frivillig. Vanligen har ovan nämnda resultat riktats till sådana målgrupper som erbjuds förebyggande stöd (till exempel familjer, invandrare) eller stödande verksamhet (till exempel rehabiliteringsklienter i missbruks- och mentalvården, äldre).
De resultat som verifierats med insamlad information rapporterades också om verksamhet som riktas till målgrupper som är i behov av särskilt stöd. De rapporterade resultaten var bland annat att självkännedomen hos målgrupper som behöver särskilt stöd och deras sociala stödnätverk har förstärkts och att den upplevda känslan av ensamhet har minskat. Självkänslan hos målgrupper som behöver särskilt stöd och som är sårbara (till exempel invandrare, människor som står utanför arbetslivet, rehabiliteringsklienter i missbruks- och mentalvården, ungdomar som funderar kring sin könsidentitet och/eller sexuella identitet) samt deras sociala stödnätverk och upplevelsen av att höra till gemenskapen har förstärkts. Olika slags långvarig gruppformad eller individuell verksamhet har förstärkt ungdomars kommunikationsfärdigheter och identitet samt olika befolkningsgruppers kulturella identitet. Den upplevda känslan av ensamhet har minskat särskilt om målgruppen regelbundet deltar i verksamheten. Exempel på dessa verksamheter var bland annat annorlunda kamratverksamhet, syskonverksamhet/mentorskap och samtalshjälp som rikatdes till äldre och unga.
Målgruppernas färdigheter att hantera vardagen och komma vidare i sitt liv hade också förstärkts. De äldre som deltog i verksamheten upplevde att deras psykiska och fysiska funktionsförmåga har stötts och de upplever att de i och med att ha deltagit i verksamheten rör på sig mer. Olika sårbara målgrupper (till exempel invandrare, papperslösa) har tack vare rådgivning och stöd hittat tjänster som de har nytta av. De resultat som rapporterades i de verksamheter som var riktade till invandrare gällde bland annat att invandrare har lärt sig finska och fått kunskaper om den finländska kulturen samt har fått hjälp med vardagshantering. Också äldre har kunnat sköta sina vardagsärenden med hjälp av tillfällig frivilligverksamhet. Som exempel på resultaten kan också nämnas att den ökade kännedomen och förståelsen om de neuropsykiatriska dragen har gett dem som hör till målgruppen fler medel att klara av sin egen eller närståendes vardag. Även unga som hade en akut kris eller som behövde stöd för att bli självständiga hade fått hjälp av organisationsverksamheten och lösningar på sina problem och kunde återvända hem/stödboende från skyddshemmet.
När det gäller målgrupper som är i behov av särskilt stöd, nåddes resultat genom att stärka beredskapen att klara sig i vardagen och att komma vidare i sitt eget liv. Funktionsförmågan och resurserna hos målgrupper som blir självständiga och behöver stöd för att bli självständiga, såsom personer med intellektuell funktionsnedsättning, hade stärkts och den upplevda känslan av självständighet och hantering av vardagen hade stärkts hos unga med intellektuell funktionsnedsättning. Verksamheten hade också möjliggjort självständigt boende för målgruppen. Genom organisationsverksamheten hade man också minskat bruket av rusmedel, spelandet och skadeverkningarna av spelandet för dem som är i behov av särskilt stöd. De som deltog i verksamheten spelade problematiskt och deras anhöriga hade upplevt att de fått ny information och att tröskeln för att söka hjälp sänkts.
Övriga resultat av verksamheten bland de understödsobjekt som hörde till organisationshelheten var bl.a.
- man hade fått stöd för att komma vidare i arbetslivet. Genom individuell träning hade man på ett övergripande sätt stött de ungas välbefinnande och stött framstegen på arbetslivsvägen. I gruppbaserad verksamhet framskred man också på arbetslivsstigen, men resultaten kunde inte till alla delar verifieras i fråga om dessa verksamheter och/eller så riktades resultaten till en allmän förbättring av hanteringen av vardagen.
- studie- och arbetslivsfärdigheter bland personer som har inlärningssvårigheter samt mer allmänt inlärningsproblem och psykiska problem har stötts. Målgruppens självkänsla och livskvalitet har ökat och kunskaper om svårigheter har förstärkts hos målgruppen och inlärningsproblem har utretts.
- information för att förebygga och minska antalet olyckor i hemmet och på fritiden har ökat. Deltagarna har fått sådan information om olyckor och sätt att förebygga dem som de kan tillämpa i sin vardag (till exempel förebygga halkolyckor, brandsäkerhet).
- personer som har upplevt sexuellt våld har fått verktyg för att åter kunna hantera vardagen samt färdigheter och verktyg för att behandla traumatiska upplevelser. Målet har vanligen främjats med hjälp av individuellt stöd. Personer som har blivit mobbade och deras närstående har fått kamratstöd och information. Flyktingar som har blivit torterade har börjat må bättre.
Arvio: tukeeko toiminnasta kerätty tieto tulosten osoittamista Utvärdering: stöder den insamlade informationen om verksamheten påvisande av resultat
Utvärdering: har rapporterade resultaten verifierats med den insamlade informationen
Utvärdering: har verksamheten åstadkommit eftersträvade resultat
Utvärdering av resultat av understödsobjektets verksamhet
Centrala observationer och utvecklingsobjekt
I organisationshelhetens tillfälle för samskapande identifierades utvecklingsobjekt som hänför sig till verksamhetens resultat. Av dessa har STEA valt ut två viktigaste utvecklingsobjekt med tanke på kontinuiteten i finansieringen av understödsobjekten.
Stödbehoven hos målgrupperna för organisationernas verksamhet är så krävande hos många understödsobjekt att en yrkesperson bäst kan svara på dem (t.ex. stöd till våldsoffer, förebyggande av våld). På basis av resultatrapporterna kan man dock upptäcka att en betydande del av verksamheten också riktas till sådana målgruppers behov som kan besvaras med stöd som tillhandahålls av frivilliga. Organisationerna påpekar också i stor utsträckning att det finns ett större behov av stöd från frivilliga.
Utvecklingsåtgärder som ska uppföljas:
- Frivilligas deltagande i fler verksamheter än för närvarande
- Tillhandahållande av verksamhet som tillhandahålls med hjälp av frivilliga resurser i större omfattning och oftare än tidigare
Vid utvärderingen av organisationshelheten i 2025 fästs det med tanke på resultaten särskild uppmärksamhet vid följande utvärderingsfrågor:
- Har andelen frivilliga ökat i verksamheten efter 2021 och i vilka uppgifter?
- Vilka kvalitativa och kvantitativa förändringar har skett efter 2021 i de uppgifter som det har varit svårt att engagera frivilliga i?
STEA följer årligen upp hur utvärderingsfrågorna förverkligas. Genomförandet av utvärderingsfrågorna följs upp med hjälp av understödsansökningar, utredningar och samskapande.
Organisationernas verksamhet riktar sig också till yrkesutbildade personer inom social- och hälsovården genom vilka den egentliga målgruppen för verksamheten nås. Verksamhet som riktar sig till yrkesutbildade personer är av stor betydelse till exempel med tanke på klienthandledning. Samarbetet med aktörer inom den offentliga sektorn främjar möjligheterna att nå målgrupperna. I understödsansökningarna och resultatrapporterna blandas dock ofta målen och resultaten för den verksamhet som är riktad till yrkesmänniskor ihop med uppgifterna för andra målgrupper för verksamheten. Målen och målgrupperna beskrivs också ofta på olika sätt i ansökningarna och resultatrapporterna, vilket innebär att uppnåendet av de eftersträvade resultaten inte kan utvärderas på ett tillförlitligt sätt utifrån rapporterna.
Utvecklingsåtgärder som ska uppföljas:
- I ansökan och resultatrapporten ska målgrupperna och verksamheten för olika målgrupper beskrivas och specificeras så att verksamhetens resultat för varje målgrupp kan jämföras på ett tillförlitligt sätt.
- I vilken mån verksamheten riktas till yrkesmänniskor i förhållande till andra målgrupper för verksamheten.
- Hur resultaten av det arbete som riktar sig till yrkesfolk har utvecklats.
Vid utvärderingen av organisationshelheten i 2025 fästs det med tanke på resultaten särskild uppmärksamhet vid följande utvärderingsfrågor:
- Hur har antalet yrkespersoner och klientmålgrupper som är svåra att nå utvecklats sedan 2021?
- Hur motsvarar målen och utfallet för att nå målgrupperna varandra i ansökningarna och resultatrapporterna, och har de ändrats efter 2021?
- Hur har resultaten av det påverkansarbetet som riktas till yrkesmänniskor utvecklats jämfört med 2021?
STEA följer årligen upp hur utvärderingsfrågorna förverkligas. Genomförandet av utvärderingsfrågorna följs upp med hjälp av understödsansökningar, utredningar och samskapande.
Resultatrapporten består av sex olika delar.
Gå till sidan Resultatöversikter 2021